Skrytiga vänner

Så där höll alla på när vi var i tidiga tonåren. De slogs om vilken häst som var bäst och vem som red bäst. I min naivitet trodde jag det var något som skulle försvinna i takt med att vi blev äldre, men tyvärr har jag sett att det finns även bland vuxna, om än inte lika utspritt.

Några personer, vuxna sen många år, håller fortfarande på så i min närhet. Om det går bra för någon annan ska de antingen skylla det på "tur" eller att hästen är bra (med andra ord, ryttaren är den inte....), eller framhäva sig själva trots att de inte ens var inblandade. Går något dåligt så blir det ett fruktansvärt prat, antingen ren skadeglädje/att de riktigt myser över att det gick dåligt, eller så kommer de med en massa "tips och råd" om hur man kan göra istället, utan att ha en susning om vad de pratar om.

Jag har försökt slå dövörat till när de sätter igång, och minimerar också min kontakt med de här personerna. De är förmodligen fruktansvärt osäkra egentligen eftersom de hela tiden vill hävda sig.
 
Hej jag har ett bekymmer med en vän,
Hon är extremt skrytig och måste alltid ha rätt och vara bäst och detta rör för det mesta våra hästar!
Tex om jag säger att min häst är duktig på att hoppa kombination så måste hon alltid säga att hennes är bättre och tål inte att någon säger ett ljud om hennes häst eller om hennes ridning men är alltid nogran med att kritiserar mig och min häst.
Hon brukar också på fult allvar säga att hennes häst är bättre på att hoppa än min (min tävlar 120cm och hennes 60cm) och om någon försöker säga åt henne att inte gemföra hästarna eller säger att dom är lika bra så måste hon alltid säga "Visst men min är bättre".
Och jag har tröttnat på att lyssna på dom här kommentarerna vilket gör mig väldigt sur efter några timmar med henne.
Jag vet att hon gör detta bara för att hon är osäker på sig själv, så jag behöver lite hjälp med hur jag ska göra för att få henne att lugna sig med detta beteendet, hon är aldrig sån när det gäller andra saker som inte rör hästarna och jag kan inte bara sluta rida med henne för vi har hästarna i samma stall så jag behöver värkligen tips så jag kan prata med henne om detta på ett trevligt vis.
Är hon verkligen en vän? Låter mer som en bekant du känner.
 
Jag hade inte lyssnat på henne och kanske tom undvikit att prata om min häst med henne. Hade säkert tappat tålamodet om hon varit för på med sitt skryt.
 
Säg bara "Jag hör vad du säger" eller "Det ska jag bära med mig" och sedan släpper du det hon säger. Hon kommer inse och tröttna på att försöka hävda sig.
 
Hej jag har ett bekymmer med en vän,
Hon är extremt skrytig och måste alltid ha rätt och vara bäst och detta rör för det mesta våra hästar!
Tex om jag säger att min häst är duktig på att hoppa kombination så måste hon alltid säga att hennes är bättre och tål inte att någon säger ett ljud om hennes häst eller om hennes ridning men är alltid nogran med att kritiserar mig och min häst.
Hon brukar också på fult allvar säga att hennes häst är bättre på att hoppa än min (min tävlar 120cm och hennes 60cm) och om någon försöker säga åt henne att inte gemföra hästarna eller säger att dom är lika bra så måste hon alltid säga "Visst men min är bättre".
Och jag har tröttnat på att lyssna på dom här kommentarerna vilket gör mig väldigt sur efter några timmar med henne.
Jag vet att hon gör detta bara för att hon är osäker på sig själv, så jag behöver lite hjälp med hur jag ska göra för att få henne att lugna sig med detta beteendet, hon är aldrig sån när det gäller andra saker som inte rör hästarna och jag kan inte bara sluta rida med henne för vi har hästarna i samma stall så jag behöver värkligen tips så jag kan prata med henne om detta på ett trevligt vis.

Varför inte säga rakt ut vad du tycker? "Jag tycker det är svinjobbigt när du alltid ska göra dig bättre än mig och jag orkar inte höra på det".
 
Om det nu verkligen är en "vän" som du måste/vill umgås med så kanske du skulle börja med att fråga henne något i stil med " Du säger aldrig något positivt om mig och min häst, tycker du vi är så dåliga? Du gör mig ledsen för det känns som om du nedvärderar mig när du hela tiden anser att du är bättre? Hur skulle du känna om du bara fick negativ kritik? Anser du verkligen att jag är så pass mycket sämre än vad du är?"

En del (ganska många?) personer verkar fastna i negativitetsträsket (jag har nog själv gjort det också :o det smyger på en ibland) och ser precis allt negativt, ofta beror det nog i grund i botten på att någon mår ganska dåligt men det sprider sig dessutom och blir en negativ spiral som någon eller någonting måste bryta. Till exempel om en chef har problem av något slag så gnäller den på lägre chefer som tar ut det på sina anställda som tar med sig det hem och så vidare. Brytningen blir ofta ett storgräl av något slag :( .

Man kan dock ibland bryta det genom att helt enkelt fråga personen "Varför är du så negativ mot mig hela tiden mår du dåligt?"

Det kanske inte fungerar i alla lägen men då får man nog överväga att helt undvika personen i stället för sin egen skull.
 
Senast ändrad:
Jag hade en stallkompis under uppväxten som i tonåren förvandlades från supergullig till att alltid vilja hävda sig och komma med pikar till oss andra. Vänskapen rann ut i sanden under den tiden, men vi hade ändå en del kontakt. I början blev jag jätteledsen över allt hon sa, men när jag blivit lite äldre och mer självsäker gjorde det mindre och mindre ont. Sista gången hon kom med en av sina pikar (kom för att prata och påpekade från ingenstans ett exteriört fel som min häst har, vilket inte hade något med samtalet att göra och som hon vet att jag är medveten om) så blev det hela så absurt att jag började skratta. Sedan frågade jag henne, halvt skämtsamt, om hon hade någon social kompetens alls, om hon förstod vad hon sa och att det är en dålig idé att säga sådana saker till sina vänner. Det verkade faktiskt fungera på henne, för sedan dess har jag inte hört något sådant :).

Ett annat sätt jag använde någon gång var att be henne upprepa vad hon just sagt, för jag "hörde" inte. Då verkade det som att hon själv insåg vad det var hon sa, för "Du rider så dåligt men vinner ändå för att du har en bra ponny" förvandlades till "...nä det var inget ...". Den metoden kanske också kan fungera, om man inte vill konfrontera.
 
Sådana klipper jag av kontakten med, sakta men säkert, kan växla artighetsfraser, men inte så mycket mer. Även om ni måste ses, kanske ni inte behöver umgås eller prata så mycket? Sådana kryper lätt innanför skinnet på en.

Annars skulle jag inte prata för mycket om saker som triggar henne till att hävda sig.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 093
Senast: Lavinia
·
Hundträning Så, jag har aldrig lämnat mina hundar ensamma i bilen förutom en enda gång på 5-10 minuter. Jag vet ju inte hur dom var när jag var...
Svar
16
· Visningar
1 018
Senast: Lillefrun
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Ok varning för långt och veligt inlägg här nu, men behöver få skriva av mig känner jag. Kanske att när jag ser saker och ting på pränt...
Svar
14
· Visningar
917
Juridik & Ekonomi Jag vill nästa år försöka ta tag i min ekonomi ordentligt. Jag har alltid varit dålig på att hålla koll på min ekonomi. Förutom de dumma...
2 3 4
Svar
61
· Visningar
4 052
Senast: Squie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Evolve
  • Atletix
  • Vi som letar häst II

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp