Skola munnen?????

[Lusidor]

Sv: Skola munnen?????

Som lite kommentar till tygeltagsdiskussionen:

Det beror nog lite på vad man har för "grundfilosofi". En del vill alltid ha så små hjälper som möjligt, andra sätter emot lika mycket som hästen sätter emot så att säga (spänd och tungjobbat häst = stora/tydliga hjälper; mjuk, balanserad och lättjobbad häst = väldigt fina hjälper) och säkert de som gärna ger ganska tydliga hjälper oavsett vilken häst man sitter på.
Kör man enligt metoden "sätta emot lika mycket som hästen" kan man nästan behöva hacka med tyglarna om hästen är riktigt spänd i halsen/nacken. Slappnar den inte av där kommer den ju aldrig kunna avancera och bli lätt i hjälperna (dock inte med stång, bara för att förtydliga). Om hästen trycker in med bogen betyder det också ofta att den spänner halsen rätt rejält, istället för att då tänka "flytta tillbaka bogen" kan man få bättre resultat av att tänka "slappna av i halsen". Men på en riktigt stum häst kan det ta 10 gånger så lång tid att småkrama och lätta än att "hacka" men även där med eftergift och såklart inte riktiga ryck utan upp till den grad att man inte rubbar hästens hals/nacke (på så vis märker man också hur mycket man behöver ta, på en RIKTIGT stum/spänd häst kan man ta rätt rejält utan att den "reagerar", på en som bara har liite spänt kan det räcka med att krama mjukt).

Eftersom hästen garanterat jobbar bättre även med bakdelen om den är avslappnad i rygglinjen (hals och nacke också inräknat) kan jag inte se att man på något sätt gör den en otjänst genom att med tyglarna manipulera till avslappning?
Att med stång helt enkelt hålla emot i tyglarna för att få den kröka på nacken är däremot något som känns riskabelt. Alldeles för lätt att den knäcker av. Ska man absolut "flexa" nacken på hästen (få avslappning i ryggen genom att lägga tryck i munnen och be om eftergift) känns det som hundra gånger bättre att göra det på ett så mjukt bett som möjligt och framförallt utan hävstång. Då känner man ju också lättare i handen om man får önskat resultat eller om hästen bara kröker på nacken.

Att man skakar i en stång däremot är väl mest för att förtydliga en förhållning? När man gör en halvhalt på inre fram så att säga så ska ju hästen flytta tillbaka bogen, tar hästen inte förhållningen är det bussigare att skaka än att rycka, och bussigare att se till att få igenom hjälpen än att låta hästen komma undan med det och börja lyssna sämre på stången. Då kan det börja krävas STORA signaler och det är inte kul på en stång

Håller med mycket..

Det där med att möta känslig häst med känslig hand och hård häst med hårda tag..
Många verkar förfärade över tydliga tygeltag. Jag måste säga att jag tycker det är justast mot hästen att göra något som verkligen ger en positiv effekt i hästkroppen.
Om min häst är obalanserad och har en mun av betong, då svarar han inte heller på vikt, skänklar eller annan hjälpgivning. Då tycker jag det är det enda riktiga att göra tygeltag som går igenom hans spärr och får honom att komma ur den spänning han håller.
En darrning/skakning/ett tryck som ökar tills han svarar och släpper efter.
Mina tygeltag måste ju då anpassas så han leds och lotsas i rätt riktning. Mottryck då han spjärnar emot avslappning och omedelbar eftergift då han svarar i rätt riktning.

De som nämner eftergift hellre än tygeltag (om jag inte misstolkade) måste väl ändå ha tagit ett tygeltag för att de ska finnas något att ge efter på. Det handlar väl om att skapa och konsekvent hålla sig till en kommunikation med hästen som leder åt ett positivt håll.

Att den lär sig förstå våra signaler och att det verkligen leder till en utveckling i hästen.
Vi teoretiserar och jämför hur vi tar, om det ska darras eller inte röras alls i tygeln osv, men det vesäntliga är väl vad vi lyckas skapa för respons i hästarna.

En välutbildad häst skapar i sin tur respons i en oerfaren ryttare genom att röra sig i balans och korrekt visar ryttaren känslan av hur det kan vara då det är rätt. (åt rätt håll..)

Min hårding har fått ganska hårda tygeltag någon gång ibland, för att jag inte sett någon annan väg att påverka honom positivt. Lite som att skämma bort ungar, känns skönt men skadar barnet som inte lär sig det de behöver veta.
Då han gett efter i det kritiska skedet har jag såklart övergått till så fina signaler som jag kan ge men han fortfarande förstår dem.

Apropå att knäppa av i nacken. Det måste väl vara en fråga om kunskap hos ryttaren och inte en utrustningfråga. Man kan ju få hästar som knäpper av med alla typer av grejor. Om man inte känner en sann eftergift genom ryggen ända bak så kanske man måste tagga ner och inse sina begränsningar att utbilda sin häst och ta lektioner av en häst som fungerar. (av häst, inte instruktör, eller såklart både och..)

Oftast har vi ju hästar som inte kan/inte orkar/ inte vill/ inte förstår varför de ska bära sig och använda kroppen optimalt med en människa och sadel och stress och annat som dämpar den naturligt stolta mjuka hållningen och rörelsen.

Att utbilda eller sjukgymnastisera en sådan (normal..) häst bör man nog ha upplevt den riktiga känslan av lösgjord (lösvarande..)häst. Om än bara i skritt ett par steg. Bara så man kan ha en plan för sitt agerande och inte bara göra en massa utan målbild.

 

[Zahlo]

Sv: Skola munnen?????

Ja men så kanske det va hehe.. vilken koll jag har hehe

 

[Totola]

Sv: Skola munnen?????

Jag har inte läst hela den här tråden så om jag missuppfattat ngt får du korrigera mig.
Men ang. ditt resonemang ovan så undrar jag:

vad är det som innebär ett likhetstecken mellan att hästen ger efter och att den är avslappnad? jag har väldigt svårt att se framför mig en ärligt avslappnad häst som resultat till att man tar i den hårt.
att den ger efter är en sak. avslappnad i min värld är en annan.

Det är absolut inget likhetstecken mellan att hästen ger efter och att den är avslappnad. Om man rider på vanligt tränsbett kan man t o m känna i munnen (handen mao) om hästen är avslappnad eller inte. Är den stum i munnen är den garanterat inte det, drar den in nosen eller inte tar kontakt med handen är den inte heller avslappnad.
Om man mao tar ett tygeltag och känner att det tar "stopp" alltså att man inte får någon reaktion och det är något som hindrar, då är det ofta muskler som är spända där de inte ska vara det.
Att be hästen slappna av i sina muskler är inte samma sak som att be om eftergift, man ber den ju inte att kröka på nacken utan man "känner" och ser på hästens muskler om den släpper eller inte. På ett sätt är det såklart att den ger efter, för sättet man märker det på är ju att motståndet försvinner.
Men om vi säger att hästen t ex är spänd i underhals och nacke på höger sida och jag vill få den slappna av kan jag lägga en volt och "manipulera" med tyglarna så hästen spänner musklerna för att sedan ha lättare att slappna av. T ex att man "hackar" lätt mot sin egen höft (lite uppåt) med höger tygel och ger eftergift när man märker att hästen börjar slappna av och slutar spjärna emot. Då söker hästen själv stöd till handen och framåt/nedåt när man fått önskat resultat. Just med det tygeltaget är det väldigt ovanligt att hästen knöcklar ihop sig eftersom jag inte DRAR utan pulserar/hackar lätt. På så snabba tygeltag hinner inte hästen känna att den behöver fly undan och dessutom är tygeltaget inte bakåt utan mer uppifrån, snarare blir motreaktionen att hästen spänner upp huvudet och trycker emot för att sedan slappna av när den kommer på att det är bekvämare.