Ska det aldrig ta slut?

BusBarro

Trådstartare
Jag är såå less på skador kan jag bara tala om!
Köpte min häst förra året, då var hon 6 år.

Skador hit och dit hela tiden. Jag har då aldrig tur.
Skolavslutningsfredagen hade hon galopperat runt i hagen och stukat sig.
En senskada, perfekt! :(
Sen efter 2 dagar på sjukhuset hittar dom en djupt sår i hoven som gör jätteont!
Idag var vi på återbesök och hon är fortfarande lika dålig.
Denna häst har även pålagringar i strålbenen i båda fram och har haft 2 grova hovsprickor.
Vad ska man göra för att hålla lågan tänd när sånt här händer?

Bläää på allt..
 
Jag vet EXAKT hur det känns... Mörker. Jag har bitit ihop och kopplat bort det jobbiga. När det mest akuta efter varje händelse är över har jag faktiskt lämnat hästen i goda händer hos stallvänner och åkt bort ett litet tag för att koppla av och försöka tänka på annat. Har svårt att vara med och se när hästen har boxvila. Jag lider mer än hästen tror jag... Kanske inte var nått bra avar men det kanske kan vara skönt att veta att du inte är ensam...
 
Kan inte heller säga mer än att du är inte ensam! :crazy:
Har själv en pålle som har varit skadad till och från i över ett och ett halvt år nu. Senaste påhittet är en rätt så allvarlig senskada... :(

Det tips jag kan ge dig är att hela tiden sätta upp "delmål" och överhuvudtaget inte tänka på hur man skall orka med längre än till dit. Som t ex skall min häst nu ha minst 9 månaders konvalecens innan han kan vara ok efter senskadan. Veterinären instruerade mig om att det är boxvila som gäller under tiden :crazy: (kommer aldrig att funka, men ändå...). Min första reaktion var att jag ville ge upp med en gång, tyckte att jag redan har haft tillräckligt med skadad häst... För att klara det så har jag tagit det en vecka i taget, bara tänkt på tiden fram tills nästa återbesök hos veterinären (6 veckor emellan). På så sätt har inte tiden kännts lika oändligt lång. Nu har det visserligen "bara" gått drygt 2 månader sedan min häst skadade sig så jag har minst 7 månader kvar innan han är ok men jag gör allt jag kan för att låta bli och tänka på det och försöker att bara ta det som det kommer - en dag i taget.

Det kan också vara ett alternativ att försöka rida någon annan häst under tiden ens egan är skadad, det kan hjälpa till att hålla hästintresset vid liv. Eller så kan du passa på att mysa extra mycket med din häst. Du får prova dig fram till en rutin som passar er. När man väl har kommit in i den nya rutinen så går tiden ganska fort och pållen är snabbt frisk igen.

Lycka till med hästen!
 
taack. :)

det känns riktigt jobbigt eftersom den förra jag hade fick jag ta bort p.g.a. cancer.
såå...
uppdatering: hoven är bra och sko sitter på nu men hon haltar fortfarande fruktansvärt mycket och veterinären trodde att djupa böjsenans infästning var skadad. :confused:

han sa också att det finns en stor chans till att hon aldrig mer kommer bli återställd..
 
Hej!r alltid tråkigt när sånt här händer... och jag säger som de andra att du inte är ensam... jag fick ta bort min första häst pga ett ryggfel som det inte gick att göra något åt, den andra pga att hon hade spatt som gjorde att hon var halt även i vila.. och nu har min häst som jag har nu stått i en månad pga att han fått en riktig smäll på bakknät av hagkokmpisen., och han kommer nog att få stå ett ett tag till. var hos veterinärebn i går och tömde den jättelika vätskesamlingen som han fick av smällen. 1, 5 liter(!). hoppas att det blir bättre!
 
Jag lider med er alla!
Och tycker synd om mig själv med!
Är inne på min andra häst nu som också fått diverse skador men som bottnar i en spark hon fick.
Tog bort förra hästen i höstas, hade lösa benbitar som inte gick att göra nåt åt.
MAn bara läängtar att ta en härlig galopp-det är över ett år sedan nu, åka på kurs eller bara fara ut och rida utan att vara rädd att det "blivit för mycket " för hästen....
Undrar hur mycket man orkar????

Ska med kusen till veterinär på torsdag för att kolla upp hennes ben igen. HÅLL TUMMARNA!!
 
Jag vet hur det känns.

När jag åkte till sjukhuset i måndags morse intalade jag mig själv att allt skulle vara bra. Att dom skulle få reda på VAD som är fel och hur man ska behandla det.
Men jag var mera förvirrad än någonsin när jag åkte hem.

Jag klarar nästan inte mer av allt det här...
Alla hennes skador plus mitt enormt taskiga självförtroende gör bara alla saker värre.
Mina föräldrar är inte ett dugg hästkunniga och jag får alltid ta hela smällen. Hennes hovsprickor som hon fick tidigt förra sommaren, bara någon månad efter jag köpt henne fick jag skulden för.
Det var mitt fel, att jag inte hade kollat upp det innan.

Lycka till på sjukhuset!
 
Jaha, så får man börja om från början igen...det var kotledsinflammation bägge framkotor!
Precis vad jag anade!!
Fråga mig inte hur hon fått det för jag har tagit det lugnt med henne. Isåfall beror det på att jag tagit det FÖR LUGNT!!! Om man nu kan det.

Va jag blir less...............
 

Liknande trådar

Hästvård Hur gör man då? Mitt 16-åriga sto, som varit i min ägo i 10 år, är en arbetsmyra utan dess like, och älskar att hoppa och arbeta...
Svar
2
· Visningar
2 044
Senast: Balahé
·
Hästmänniskan Jag visste inte riktigt om tråden var mest lämplig på Hästvård eller här, men jag tänkte eftersom det mesta egentligen gäller hur jag...
2
Svar
22
· Visningar
5 998
C
Ekonomi & Juridik Luddig rubrik kanske, men jag skulle vilja ha lite input och åsikter. Har en 10 årig häst som inte presterat ngt, och som även har en...
2
Svar
26
· Visningar
4 213
Senast: Ramona
·
L
Hästvård Jag skulle vilja höra era åsikter grundat på vad ni tror och vad ni har för erfarenheter angående senskada och ridning! Jag har fått...
Svar
2
· Visningar
1 745
Senast: elle12
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hjälp
  • Rintränings- och utställningstråd
  • Akvarietråden V

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp