Ska brott preskriberas?

Lupino

Trådstartare
Vad tycker ni om att brott preskriberas eller att det går att få straffrabatt om man döms väldigt långt efter gärningen?

Spelar det någon roll vilken typ av brott som begicks eller hur gammal gärningsmannen var när brottet begicks?

Jag lyssnade precis på P3-dokumentären om våldtäkten på en 8-årig flicka i Billdal för 25 år sen där gärningsmannen dömdes till fängelse med endast ett års marginal till preskribering (24 år efter brottet). Förutom att jag blev fruktansvärt upprörd över vad detta monster till kille gör mot ett litet barn så blev jag frustrerad över hur nära det var att han gick helt fri. Jag förmodar också att han fick straffrabatt eftersom han bara dömdes till 6 års fängelse.

Varför preskriberas brott? Blir det inte bara ett incitament att hålla sig undan?
 
Det finns ett förslag, jag vet inte hur långt det kommit ännu men regeringen har pratat om det i media, om att ta bort preskriptionstiden helt för brott mot barn.
Hoppas verkligen det blir verklighet snart.
Det finns många gärningsmän som slipper undan efter att ha traumatiserat barn som då inte kan eller vågar berätta förrän många många år efteråt.
 
De pratade om detta i podden skyldig?. Att det finns en poäng att ha preskiberingstid på vissa typer av brott, tex om en person var oansvarig i tonåren och tex begår ett lättare brott. Att om 25 år kan personen vara en laglydig medborgare. Där kan en dom göra mer skada än nytta. Medans tex mord och våldtäkter finns det ett behov att få någon fälld för brottet, oavsett hur lång tid det har gått sedan brottet begicks.
 
Jag håller med angående att det är av betydelse vilket typ av brott som har begåtts i princip. Men jag tänker att även den som stal en bil som ung (myndig) gott kan få böter även om det uppdagas efter 60 år. Det borde inte löna sig att hålla sig undan!

Sen håller jag verkligen med om att man i grövre brott som mord, våldtäkt och liknande aldrig borde preskribera brotten.
 
Grövre brott ska inte ha någon preskriberingstid enligt min mening. Dvs brott mot barn samt våldtäkt, mord, grovmisshandel och faktiskt ekonomiska brott över ett visst belopp (vi snackar ordentligt stora belopp i nivå med multinationella företag).

Straffrabatt... jag är kluven. Jag anser ju att fängelse bara som förvaring är kasst, det måste finnas ordentlig rehabilitering också. Jag vill inte se någon form av "hämndrättvisa" som i USA heller. Samtidigt är det extremt provocerande när återfallsbrottslingar om och om igen får straffrabatt. Möjligtvis straffrabatt för yngre, med ordentlig uppföljande vård. För äldre brottslingar? Nej.

Straffrabatt över tid? Nja igen. För mindre brott kanske men det ska fortfarande vara kännbart, tex ordentliga böter istället för fängelse (återigen, inte för grova brott då).
 
Vad tycker ni om att brott preskriberas eller att det går att få straffrabatt om man döms väldigt långt efter gärningen?

Spelar det någon roll vilken typ av brott som begicks eller hur gammal gärningsmannen var när brottet begicks?

Jag lyssnade precis på P3-dokumentären om våldtäkten på en 8-årig flicka i Billdal för 25 år sen där gärningsmannen dömdes till fängelse med endast ett års marginal till preskribering (24 år efter brottet). Förutom att jag blev fruktansvärt upprörd över vad detta monster till kille gör mot ett litet barn så blev jag frustrerad över hur nära det var att han gick helt fri. Jag förmodar också att han fick straffrabatt eftersom han bara dömdes till 6 års fängelse.

Varför preskriberas brott? Blir det inte bara ett incitament att hålla sig undan?

Jag tycker att de borde ta bort att brott preskriberas. Offren glömmer aldrig. Mord, våldtäkt, misshandel osv i första laget. De enda brott jag kan låta gå förbi är parkeringsbot eller liknande småsaker.
 
Är det mest tonåringar som snott en bil för en joyride som ska straffas hårt 20 år senare eller all kriminell skada på folk och egendom?

Jag tycker att det är allvarligare när folk medvetet skadar människor och egendom för att profitera, i större skala. Eller cashar ut lön för att ta ansvar och sen inte gör det.

Så om en åklagare/ sochandläggare/ bankchef/ företagsstyrelse eller dylikt orsakar skada på person eller egendom tycker jag att det är väldigt mkt värre än att en tonåring själ en bil.
Plus att det är rimligare att anklaga någon 20 år i efterhand för att ha svindlat jort tant Berits pengar, än en joyride..

Dessutom tror jag att den avskräckande effekten funkar bättre på de människorna än på tonåringar.

Brott mot barn är ett kapitel för sig. Gäller oavsett om företag, bank, tjänsteperson eller ensam galning utför det.

I dagens samhälle ser jag det som totalt osannolikt att vi skulle börja kräva den typen av ansvar av personer med makt/pengar så vi kan väl glömma den där joyriden i alla fall?
 
Vissa brott kan man skippa preskriberingen för. Brott som direkt drabbat annan person. Mord, grov misshandel, sexbrott etc.
Men annat? Om nån stjäl en bil och det uppdagas efter 20 år - ska hen straffas då? Njae....

Ja så tänker jag också. Grova brott ska ha mycket lång preskriptionstid. Att man tog bort den helt för mord känns rimligt. Men i övrigt känns det inte rimligt att brotten försvinner efter en tid. Det är t ex inte rimligt att förhållandevis ofarliga ungdomssynder ska förfölja en livet ut. Ska t ex den person som stal en cykel i 16-årsåldern för evigt vara rädd för att det ska uppdagas? För en del personer innebär det ju att man faktiskt kan mista jobbet om man döms för brott, även småbrott. Och det känns rimligt att man måste kunna "växa upp" eller lämna ett busliv och någon gång bli fri.

På samma sätt är det rimligt att brott man är dömd för gallras efter en tid. Även den som åkte fast för snatteri i tonåren måste någon gång få slippa att ha brottet i sitt register.
 
Ja så tänker jag också. Grova brott ska ha mycket lång preskriptionstid. Att man tog bort den helt för mord känns rimligt. Men i övrigt känns det inte rimligt att brotten försvinner efter en tid. Det är t ex inte rimligt att förhållandevis ofarliga ungdomssynder ska förfölja en livet ut. Ska t ex den person som stal en cykel i 16-årsåldern för evigt vara rädd för att det ska uppdagas? För en del personer innebär det ju att man faktiskt kan mista jobbet om man döms för brott, även småbrott. Och det känns rimligt att man måste kunna "växa upp" eller lämna ett busliv och någon gång bli fri.

På samma sätt är det rimligt att brott man är dömd för gallras efter en tid. Även den som åkte fast för snatteri i tonåren måste någon gång få slippa att ha brottet i sitt register.

Där är jag helt enig, har man gjort sin bot gentemot samhället (fängelse eller böter) så ska man ju ha en vettig chans att vara med i samhället igen. Att fortsätta stänga ute dem ökar ju bara risken för återfall i brott.

Samma vad gäller ungdomar, en puckad grej a la stulen cykel i tonåren ska inte få förstöra resten av ens liv.

Det enda brottet där jag har problem med ovanstående tänk är pedofilbrott just eftersom det är så extremt svårt att rehabilitera dem. Ens sexuella läggning är ju en så stark och grundläggande kraft. Samtidigt är har jag inget bra svar på hur man ska hantera dem, det går ju inte att låsa in folk för alltid.
 
Där är jag helt enig, har man gjort sin bot gentemot samhället (fängelse eller böter) så ska man ju ha en vettig chans att vara med i samhället igen. Att fortsätta stänga ute dem ökar ju bara risken för återfall i brott.

Samma vad gäller ungdomar, en puckad grej a la stulen cykel i tonåren ska inte få förstöra resten av ens liv.

Det enda brottet där jag har problem med ovanstående tänk är pedofilbrott just eftersom det är så extremt svårt att rehabilitera dem. Ens sexuella läggning är ju en så stark och grundläggande kraft. Samtidigt är har jag inget bra svar på hur man ska hantera dem, det går ju inte att låsa in folk för alltid.
'
Jag håller med om att just sexualbrotten är svåra. Dels kan man inte låsa in folk för tid och evighet. Dels så har vi ett behov av att skydda samhället.
 
Vad tycker ni om att brott preskriberas eller att det går att få straffrabatt om man döms väldigt långt efter gärningen?

Spelar det någon roll vilken typ av brott som begicks eller hur gammal gärningsmannen var när brottet begicks?

Jag lyssnade precis på P3-dokumentären om våldtäkten på en 8-årig flicka i Billdal för 25 år sen där gärningsmannen dömdes till fängelse med endast ett års marginal till preskribering (24 år efter brottet). Förutom att jag blev fruktansvärt upprörd över vad detta monster till kille gör mot ett litet barn så blev jag frustrerad över hur nära det var att han gick helt fri. Jag förmodar också att han fick straffrabatt eftersom han bara dömdes till 6 års fängelse.

Varför preskriberas brott? Blir det inte bara ett incitament att hålla sig undan?

Jag håller med om att ett fall som det du nämner med våldtäkt på barn eller grova våldsbrott skulle kännas oerhört stötande om det faller på preskription, där kanske ny teknik är det som gör att brottet kan klaras upp långt i efterhand.

Samtidigt finns det en överbelastning på särskilt vissa delar av rättsväsendet, som gör att det inte bara är fall när den misstänkte håller sig undan som drar ut på tiden. Det finns bedrägerier och andra förmögenhetsbrott där det kan ta två år innan det tillsätts en utredare, helt enkelt för att inflödet av sådana ärenden är enormt och många av de brotten väldigt energi- och tidskrävande. Det finns strategier mot långsam handläggning, men i några fall är det preskriptionsrisken i sig som gör att vissa ärenden måste lyftas upp och börja jobbas med. Om än på bekostnad av andra.

Ändå finns det fall som läggs ner för att de inte ansetts tillräckligt prioriterade utan hinner preskriberas. Andra sätt att "gallra" och få ner utredningarna till en hanterbar mängd är förundersökningsbegränsning av mindre allvarliga brott. Det kan säkert också kännas orättvist för en bedragen målsägande att just min sak inte blir prövad, för att åklagaren har valt ut tio målsägande och sedan får det räcka. Men systemet kraschar annars.

På min nuvarande tjänst ser jag också många anmälare som inte kan acceptera att deras sak blivit prövad och inte lett till åtal eller ens förundersökning. De kan hålla på om och om och om igen att insistera på att det ska granskas påstådda tjänstefel från 2011 eller brott mot tystnadsplikten från 2008 eller ofredande från 2015. Ibland har de inte ens anmält det förrän efter fem sex år.

Det handlar också om att hushålla med rättsväsendets resurser, som inte är oändliga, utan försöka lägga dem där det ger mest. Även om det kan ha begåtts ett brott så är bevisläget ofta sämre ju längre tiden går. Risken är därför att man många gånger skulle lägga stora resurser på att utreda och ändå inte nå fram till åtal. Dvs i många av de fallen är det ett rimligt svar att bara meddela att eventuella brott är preskriberade, och sedan finns det inte mer att säga.
 
Mitt största problem förutom preskriberade fall mot andra är att straffrabatten gör att offer inte får det de ska. Tex alla brott mot äldre där de tagit plånboken och tagit ut pengar. Endast 3 av 5 fick ersättning för personen blev endast fälld för 3 pga rabatten. Borde fällas för alla och alla offer borde få ersättning!
 
Det finns ett förslag, jag vet inte hur långt det kommit ännu men regeringen har pratat om det i media, om att ta bort preskriptionstiden helt för brott mot barn.
Hoppas verkligen det blir verklighet snart.
Det finns många gärningsmän som slipper undan efter att ha traumatiserat barn som då inte kan eller vågar berätta förrän många många år efteråt.
Det är väl klart och gäller från 1 maj? Preskriptionstiden tas bort för våldtäktsbrott och könsstympningsbrott mot barn om jag minns rätt.
 
För mig personligen tycker jag det är jättejobbigt. Snart skulle de sista brotten jag utsatts för preskriberas, men om jag fattat rätt så blir det inte så. Jag tänkte att det skulle göra mig friare att prata, utan tjat om att jag borde anmäla (då hade jag bara kunnat svara att det är preskriberat, punkt slut liksom) och vissa inom vården tror t.o.m. att de borde anmäla (sen om de gör det och jag inte vill prata så blir det ju ändå inget med den utredningen, men det är ändå jobbigt).

Att preskriptionstiden börjar räknas från 18 års ålder tyckte jag var bra och vettigt.
 
Mitt största problem förutom preskriberade fall mot andra är att straffrabatten gör att offer inte får det de ska. Tex alla brott mot äldre där de tagit plånboken och tagit ut pengar. Endast 3 av 5 fick ersättning för personen blev endast fälld för 3 pga rabatten. Borde fällas för alla och alla offer borde få ersättning!

Det känns som att jag missar någonting i beskrivningen här? Om det väcktes åtal för brott mot fem målsägande, så prövades ju bevisningen i alla de fallen. Och då är det ingen straffrabatt som kan påverka rätten till skadestånd/ersättning. Däremot kan det sammanlagda straffet - troligen fängelse - kanske bli i stort sett lika långt om det är tre eller fem målsägande, men alla får utdömt skadestånd om det finns förutsättningar annars (bevisad ekonomisk förlust eller kränkning).

Blir en person åtalad för fem brott, men fälls bara för tre, så kan det inte bero på straffrabatt. Utan då måste det vara att bevisningen inte räckt i de andra.

Kanske menar du att det varit förundersökningsbegränsning, så att det bara väcktes åtal för tre brott? Då är det ju riktigt att de andra två inte får ersättning genom skadestånd. Men borde kunna få viss del genom försäkring eller brottsoffermyndigheten.

Min erfarenhet är annars att det är ovanligt med förundersökningsbegränsning i sådana fall, det förekommer inte sällan ärenden med 25 - 30 målsägande när det gäller den typen av brott.
 
Mitt största problem förutom preskriberade fall mot andra är att straffrabatten gör att offer inte får det de ska. Tex alla brott mot äldre där de tagit plånboken och tagit ut pengar. Endast 3 av 5 fick ersättning för personen blev endast fälld för 3 pga rabatten. Borde fällas för alla och alla offer borde få ersättning!

Hmmm du har nog fått det där om bakfoten. Straffrabatt är minskad påföljd, inte att den åtalade döms för färre antal brott.

Sen tror jag knappast att plånbokstjyvar betalar sina skulder. Ju högre skulder, desto osannolikare att hen försöker sig på ett hederligt arbete.

Oavsett så behöver sk straffrabatt inte alls leda till att offren får det sämre, det är väl upp till dem som bestämmer reglerna?
 
Kanske lite fel fokus i denna tråd, men lite på ämnet!. Min bil blev påkörd på en parkeringsplats och fick ganska kostsamma skador som försäkringen täckte. Det finns två vittnen, som talat om för den som körde på att han skulle lämna lapp på rutan med kontaktuppgifter samt de tog kort på bilen.
Polisanmälan gjord.
När polisen ringer upp mig så säger de att det inte var ägaren till bilen som körde och att ägaren inte namnger vem som körde bilen. Så då blir straffet till bilägaren: ingenting. Helt sjukt tycker jag!
 

Liknande trådar

Äldre Såg på Facebook någon som länkat till en sida där en pedofil med namn, personnummer och bild samt citat från domen han fått för att ha...
8 9 10
Svar
184
· Visningar
15 303

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp