De flesta som begår självmord har målat in sig i ett känslomässigt hörn, man ser inte, accepterar inte de lösningar som finns. Till slut står utgången som det enda vettiga alternativet.
Det måste samhället i form av insatser + anhöriga på något vis bryta.
Riskerna ökar med intag av droger o alkohol,
Jag känner personligen 4 till 5 personer som slutat så, och dessa var alla, i mina ögon onödiga avslut eftersom livet runt dem hade så mycket kvar att ge.
Jag tror ju att man formas enormt av sin uppväxt. Inte sagt att man om man mår dåligt då inte kan göra sig fri det.
Men många små olika saker man lärt sig då tror jag påverkar ens förmåga att kämpa sig fri från det dåliga måendet sen i vuxen ålder.
Utöver vilken hjälp man råkar få av vården, vänner, anhöriga etc..
Jag vet många som tagit livet av sig.
Men just denna kvinna känner jag nästan som min syster. Vi gick tom terapi ihop en lång period av heltidsjobb i liten grupp. Utöver att jag som sagt haft henne boende hos mig några år och då umgåtts mycket och lärt sig hur den andra funkar.
Jag har också avstyrt ett gäng försök genom åren och hittat henne och fått se till att man kunde rädda henne.
Just det här fallet vet jag vilken stark människa som fanns i den kroppen, hur intelligent och hur kunnig inom psykologi denne var. Hur mycket hjälp man fått av anhöriga, vänner och vård. Och hur man ändå inte lyckades ändra sina känslor.
Jag vet vad denne gått igenom som ung och efter det. Jag vet också vad man hade för diagnoser, bla borderline.
I perioder var hon stark, mådde bättre etc. Men det höll aldrig.
Jag kommer aldrig sluta sakna min vän. Men jag kommer heller aldrig för en sekund döma hennes val.
Jag har sett henne i de stunder det var som värst. Jag har sett vardagen.
Jag önskar såååå att hon hade kunnat få må bättre. Men att hon till slut inte orkad kämpa kan jag inte lasta henne för.
En del är dåliga på att rita, andra på att springa fort. Vissa klarar inte av att ta sig igenom sina psyiska besvär, bearbeta trauman etc.
Det låter så klart hemskt när man säger det så. Men jag tror ärligt talat att just hon hade inte klarat av att kunna må bra längre perioder.
Jag tror de som är som hon är få. Betydligt färre än de som tar livet av sig. Men jag tror de finns, tyvärr.