Sitsfunderingar ur Ridsport

[OlleAtlas]

I senaste numret av Ridsport har Maggi von Wachenfeldt skrivit en intressant insändare där hon bland annat skriver "Vi måste inse att så länge ridinstruktörerna/tränarna fortfarande använder sig av en felaktig lodrät sits (axel-höft-häl) i sin träning kommer vi tyvärr aldrig få ryttaren att sjunka ner i sadeln och följa hästens rörelser optimalt. Det beror på att med den konstgjorda lodlinjen får du alltid en spänning i höftleden."

Sedan talar hon om att vi ska lyssna till Sally Swift eller Xenofon för att finna en med ändamålsenlig sits. Jag har själv läst Sally Swift och försöker tänka mycket på hennes "byggklossar" när jag rider.

Men Maggi vW talar inte om hur den korrekta sitsen kan vara.

Och jag förstår inte helt hur en lodlinje som inte är konstgjord ser ut. Någon som funderat? Vet hur MvW menar? Har tankar kring detta?

Eftersom jag dagligen försöker jobba mig fram till en bättre sits så är jag såklart väldigt intresserad.

OlleAtlas

 

[Curtis]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Jag har ridit för Maggi två gånger och tror att hon menar att lodlinjen ska vara densamma när vi sitter i sadeln, som när vi står på marken i balans med sviktande knän. Det betyder att lodlinjen blir ungefär axel-höftkam-fotsulans mitt. Testa framför en spegel, det är intressant.

Maggi är inspirerad av Sally Swift men vill inte säga sig tillhöra någon speciell "skola".

Mvh Monika

 

[Dreamer]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Jag har numera lite svårt att ta tränare som är så kategoriska på allvar. Det finns inte en enda modell som är bara är rätt eller fel. Det är olika beroende på hur hästen är byggd, om den för tillfället bär sig eller inte, var den har sin tyngdpunkt, hur sadeln ser ut, hur ryttaren är byggd och vad för övning de ska göra.
Jag har fått sitta något framåtlutad för att med min sadel komma rätt över tyngdpunkten på min då oskolade unghäst. Att sitta i lodrät sits eller någon annan förutbestämd modell hade placerat mig bakom hennes tyngdpunkt och satt henne ur balans. Oskolade hästar gör dessutom ett "hål" i bakre delen under sadeln, och en ryttare som inte är medveten om detta utan bara riktar in sig på att sitta rakt i förhållande till sig själv, kommer att "falla ner" i hålet och hjälpa hästen att fortsätta sänka ryggen.

 

[OlleAtlas]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Tack, ska testa framför spegeln!

 

[OlleAtlas]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Javisst, det du skriver är såklart rätt på sitt sätt. Eller egentligen alltid. Men om man som jag, inte kommit tillräckligt långt för att känna helt riktigt hela tiden, så är det bra med lite visuella förebilder ibland.

Jag rider för en instruktör som verkligen arbetar med att stärka min förmåga att känna, och jag är mycket bättre på det än tidigare, men det är ibland svårt att lita på det jag känner, tycker jag.

Kanske ett tidsfenomen, att alltid intellektualisera, eller så är det så att olika människor har olika vägar.

På min egen häst börjar jag "kroppsligt" kunna förstå när jag t ex ska lätta lite, när jag sitter fel över hästen osv, för att jag börjar känna honom väl och han är tydlig med vad jag gör för knasigt.

Det är verkligen skitsvårt att rida. Och svårare blir det, varje dag .

OlleAtlas

 

[Curtis]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Jag tycker att det verkar som om du och Maggi tycker likadant. Nu har jag bara nosat på hennes filosofi, men att följa tyngdpunkten är viktigt, så mycket vet jag. Hur ska den stackars hästen annars balansera sig?

 

[Dreamer]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Lästips: Mary Wanless' böcker. Jag tycker hon är jätteduktig på att beskriva känslor och har mycket bra liknelser som är lätta att förstå.
Och så är det kanon om man har en duktig tränare som kan ge en feedback på när det ser bra ut, så att ryttaren kan "spela in" den känslan.

 

[Dreamer]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Hm, det kanske vi gör? Fast jag vill inte påstå att man inte ska sträva efter lodlinjen, eller att det skapar en spänning just i höften. Jag tror att det har skapat en spänning i höftleden hos just Maggie, och därför tror hon att det är så för alla. Helt ok för henne om hon tillämpar något annat då men jag tycker inte om när man lär ut sådär kategoriskt. Vi är alla olika byggda.

 

[Curtis]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Det är lätt att det blir lite kategoriskt när man har begränsat utrymme (insändare). Intressant att du nämner att hon kan ha upplevt en vis sak och därför lär ut det. Så tror jag att det är för många. För vi måste ju alla utgå från våra egna erfarenheter.

 

[OlleAtlas]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Lästips: Mary Wanless' böcker. Jag tycker hon är jätteduktig på att beskriva känslor och har mycket bra liknelser som är lätta att förstå.
Och så är det kanon om man har en duktig tränare som kan ge en feedback på när det ser bra ut, så att ryttaren kan "spela in" den känslan.

Ja, via hennes "For the good of the Rider" har jag börjat att lyckas rätta till min snedhet och att jag viker mig i sidan. Hon har en liknelse med plattor som går tvärs genom kroppen som jag har kunnat ta till mig. Plattorna ska dessutom helst fästa i hästens liknande plattor. Så fort någon säger till mig att jag sitter snett tänker jag raskt "Plattorna" och så blir jag rakare.

 

[Noir]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Ridning är ju rörelse. Det är inte en lodrät linje hela tiden utan bäckenet rör sig i förhållande till axlarna, och benen flyttas ju beroende på vad vi skall göra, men när hästen står still skall vi fortfarande ha axel, höft och häl på en ungeför lodrät linje, och försöka att ha kvar samma avslappning och "häng" i benen, samt växande känsla i överkroppen, när hästen rör sig.

Personligen har jag ridit för Maggie, och jag skulle inte lyssna på allt hon säger (eftersom det är sååå mycket och gärna upprepningar, och skit om ryttare från Stockholm) samt att hennes hästar ser ut på ett visst sätt eftersom de skall kunna ridas med tankeöverföring och tanken aldrig överförs ordentligt. Inget händer. Hon må kunna få folk att sitta, men rider gör de enligt min mening inte (i alla fall inte de jag såg). Hon talar bara om för dem vad de gör som är fel men inte vad de skall göra istället.

Tessan

 

[Curtis]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Jag kan hålla med om delar av det du skriver, dels skitsnacket, snacket överhuvudtaget och hur hästarna är att rida. Min upplevelse var att de inte rörde sig framåt överhuvudtaget om man inte red 100% på Maggivis.

Däremot tycker jag att hennes syn på sitsen och att följa hästen i rörelsen är väl fungerande.

Mvh Monika

 

[Noir]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Visst har hon rätt i det där med sitsen. Men hästarna går inte fram, punkt slut. Hon sade till mig ang hästen jag skulle rida att "på träns går han över tygeln och på kandar går han bakom hand" och sen visade det sig att alla, även de som inte kunde sitta alls, red varannan lektion på kandar! Deras hästar gick förvisso över tygeln i träns och bakom hand i kandar. Efter en vecka hade jag fått min häst att suga på ordentligt, och då fick jag inte heller någon instruktion längre. Jag satt ganska bra redan från början och har ganska god kroppskännedom.

Tessan

 

[psychogrrl]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Den "normala" tyngpunkten i stående går genom processus mastoideus (precis bakom öronen)- tuberculum majus ("knölen" längst upp på överarmen, ej axeln)- trochanter major (knölen som är på lårbenet som känns ganska tydligt på utsidan av benet)- bakom patella men framför knäleden- femte mtp-leden/framför malleolen (knölen på utsidan av fotleden).

 

[dressyrtant]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Ridning är ju rörelse.

Jäpp! Allt i universum är dynamiskt. Alla som påstår sig ha en absolut sanning kan man genast bortse ifrån!

 

[Curtis]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Aah, så exakt. Tack för översättningen, latin är som grekiska för mig! :smirk:

Men om vi utvecklar det till att vara tyngdpunkten när vi sitter i korrekt sits på hästryggen. Hur blir det då?

 

[psychogrrl]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Det har dom inte gått igenom på sjukgymnastutbildningen

Nej, men som de flesta andra säger så är ju ridning eller gående rörelse/förskjutning av tyngdpunkt och den här lodlinjen är bara sådan (om ens det på alla, det där är ju det utopiska) vid absolut stillastående (som aldrig inträffar eftersom vi rör på oss/vinglar även när vi försöker stå helt still). Alltså förändras vår lodlinje hela tiden, vid gång tex ska den ligga annorlunda eftersom vi använder rörelseenergin i vårt optimala gående.

Ett experiment som du egentligen behöver en medhjälpare till, och helst också en meditationskudde. Om du sitter på en pall, med benen sträckta framåt och bäckenet bakåttippat. Be någon trycka uppifrån på dina axlar, från sidorna, framifrån, bakifrån och allt man kan komma på
Sätt dig sedan med benen/fötterna bakåt så att du kan sitta med bäckenet som vid stående, du känner att din tyngdpunkt ligger över dina sittben och framåt. Be då den andra personen göra samma saker igen.
Känner du någon skillnad?
Prova också i andra utgångsställningar och prova var du är stabilast och kan ta upp belastningen ovanifrån på bästa sätt.

 

[Curtis]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Det har dom inte gått igenom på sjukgymnastutbildningen

Äsch, du får väl påverka dom lite, så att de gör det! Tänk så mycket nytta vi skulle ha av en häst och människoanatomikunnig sjukgymnast! När är du klar?

 

[Darby]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

*lånar knapp*

Det finns en rätt intressant artikel som tangerar det här med sitsen och inlärning; "Blivande ridlärares uppfattningar av vad som karaktäriserar deras kroppsmedvetenhet i ridningen", i Nordisk Fysioterapi, volym 8, 2004, skriven av Anna Zerne och Eva Ramel.

 

[psychogrrl]

Sv: Sitsfunderingar ur Ridsport

Jo, har ju tänkt nischa mig åt hållet 'ridande sjukgymnastik' ungefär. Men den kunskapen får jag söka på annat håll än genom utbildningen verkar det som ridterapi finns påbyggnad som, även att bli specialist-gymnast för häst (behandla hästar). Men att använda ridningen annat än i habiliteringen görs inte överdrivet mycket nu (lite inom psykiatrin), så där kan nog finnas en del att tillföra
Jag går termin 2 nu, så om jag skulle fortsatt i ett kör är jag färdig våren 2007. Men... jag har tänkt åka till Frankrike ett år drygt mellan termin 4 och 5 och praktisera hos lite tränare och gårdar, så det blir förhoppningsvis inte förrän våren 2008 jag tar min examen