Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
@AraSlei då är det blandraser alltså? Om man går på LaMagias svar här ovan.
Man har korsat in weimaraner men reggat labbarna som renrasig, sagt att det är en slump?
"Jag är inget fan av slumpen" för att citera GW
Vad är det för fel på svart, brun eller gul? Förstår inte varför färgen på hunden ska spela roll, inte så till den milda grad att man börjar blanda in andra raser för en färgs skull.
Så varför nu? Vad är bra för rasens skull nu?
Om silvergenen ger större risk för medfödda sjukdomar, hur klarar sig weimaraner?
Jag vill ha en gul labbe OM det blir hund (och om det blir labbe i så fall) i framtiden. Och nu när jag börjat läsa på då om labbarna så ramlade jag över dessa och blev mest nyfiken.
Hur reggas hundar i andra raser med fel färg? Dom reggas väl ändå i skk osv men på utställning skulle dom åka ut direkt pga fel färg, men tex tävla bruks skulle dom väl få ändå? Ren fantasi: säg om det föds en merle schäfer med blått i ögonen?
Just här i Aus är det två läger:
1. För silver, säger att det är renras, en mutation man tagit vara på
2. Mot silver, säger att det smusslats med att korsa in weimaraner och således är blandraser
Att de reggas som bruna är väl att man måste välja en färg vid registreringen och brun ligger närmast till hand jämfört med gul eller svart?
Tillägger att det i den diskussionen även nämndes att i vissa länder är många av kombinationer på anlag m viss färg lagliga medans i Sverige och fler länder är det inte just för att andelen sjuka eller missbildade avkommor förekommit i för hög antal. Bla står det klart att i vår djurskyddslag får man inte bedriva avel som riskerar lidande.
Det är säkert en förklaring till varför färgen är godkänd i vissa länder tror jag. Just fel kombo på merle gav tydligen ofta sjuka valpar, högt antal döda och därför är den inte gdk här men i USA bla är det.
Därav att blandrasavel ibland är rätt kritiserat även, att viss genetik bör man inte avla på.
Tänkte vad om trubbnosarO
Detta är väl väldigt omdiskuterat inom renrasavel med, tänker främst på trubbnosarna
Tänkte vad om trubbnosar
Dobbis uppfödare av frallor
Hos dvärggriffonerna reggas felfärgade med "Ej godkänd färg" och säljs som sällskapshundar. Valpen "ska" reggas som dens grundfärg och pälstyp är, dvs sträva bruna/blåa reggas som Griffon Belge och korthåriga motsvarigheten som Petit Brabancon.Hur reggas hundar i andra raser med fel färg? Dom reggas väl ändå i skk osv men på utställning skulle dom åka ut direkt pga fel färg, men tex tävla bruks skulle dom väl få ändå? Ren fantasi: säg om det föds en merle schäfer med blått i ögonen?
Nja, har svårt att tro det?Ang weimaraner så är det ju enbart silver som är godkänd, även om det i tex USA förekommer blå weimaraner (vilket inte är godkänt här). Om jag har förstått det rätt så är silver ett dominant anlag, så inga större konstigheter.
Det man vill undvika hos weimaraner är för stora vita tecken, kan tänka mig att det kan leda till piebald i längden, vilket inte är godkänt öht.
Nja, har svårt att tro det?
Svart är alltid dominant över brunt, oavsett om färgen är dilute eller inte. BB = svart, Bb = svart med brunt anlag, bb = brunt.
Det är alltså genetiskt omöjligt att få fram en svart hund ur en bb + bb-kombination.
Svart hund med dilute = blå.
Brun hund med dilute = silver.
Dilute gör ingen skillnad på detta faktum. Dilute är en recessiv gen som bara blir aktiv om båda föräldrarna antingen är dilute, ena är dilute och den andra har anlag, eller båda har anlag. DD = dilute, Dd = ej dilute men anlag, dd = ej dilute, inga anlag.
Det är alltså fullt möjligt för dilute-gener att ligga och lura i en ras i många generationer utan att det för den delen produceras blå- eller silverfärgade hundar. Det kan alltså, rent genetiskt teoretiskt, födas helt renrasiga labradorer med aktiv dilute.
Apropå dilute och sjukdomar finns det en variant av dilute-genen som är kopplad till sjukdomarna bland annat blå och silver Dobermanns dras med. Denna väldigt ovanliga (i jämförelse med den friska varianten) gen är, iallafall enligt den senaste studien jag läste om den, dominant till den friska dilute-varianten och skulle således kunna avlas bort helt utan större svårigheter, precis som att man med lätthet kunnat avla bort vit ur schäfer och sable ur Aussie, eftersom båda färgerna är genetiskt dominanta = behövs enbart en kopia av genen för att den ska synas (plus att den gen som ger helvit med svarta nos-, trampdyne- och ögonkantspigment har jag för mig går över ALLA andra genetiska färger, även svart och saker så som tan-teckning och ticking) Avlar man inte på de hundarna blir bara de utan anlag kvar = man har avlat bort en färg helt. Merle skulle man till exempel kunna avla bort fort eftersom det är en sådan dominant färg som enbart behöver en kopia för att synas. Att avla bort en recessiv gen som är dominant över en annan recessiv gen är ju lite krångligare, men fortfarande fullt möjligt.
Färggenetik är fascinerande!
Det intressanta är däremot varifrån dilutionsgenen kommer... den finns inte naturligt hos labrador...Färggenetik labrador. Silver är en dilutionsfärg. Finns även champagnefärgade labbar.
http://www.thelabradorsite.com/labrador-colour/
Faktum är att den urblekta bruna färgen brukar gå under namnet lila. Jag antar att gällande "silver labrador" så räknar man in både blått och lila och förmodligen även en dilutionsblekt gul som bör benämnas isabell. Skillnad i pigment bör det också bli beroende på om den gula hunden har svart eller brunt pigment...Svart hund med dilute = blå.
Brun hund med dilute = silver.