Ser ni era egna och era barns svagheter?

[break_a_leg]

Jag börjar mer och mer inse att många föräldrar har svårt att se sina egna och sina barns svagheter. Ofta får man som skolpersonal höra att "mitt barn pratar inte på lektionerna", "Kalle vet minsann hur man beter sig vid matbordet", "Stina skulle aldrig slå något annat barn"...

Hur är ni? Blir ni arga om en lärare ifrågasätter något som borde "komma hemifrån"? Ser ni era barns svagheter/brister?

 

[martha]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Jag tror jag gjorde det när han var liten iallafall...min grabb hade mycket myror i brallan och hade svårt att sitta stilla i skolan...fröken ringde hem hit o beklagade sig över detta( nu gick han i en liiiten klass1-2-3:an och i hans årgång kanske dom var 5 st och alltsom allt 15 st )

Jag kan säga till mitt barn hemma, men när han är i skolan tycker jag att det är lärarna som får säga till barnen, jag frågade också om hon trodde att han "fattade trögt" att han inte hängde med riktigt och det var därför han var rastlös (inte uppkäftig) Neeeej, sa fröken, han är ner tvärtom, han gör sina uppgifter så fort och när han är klar orkar han inte sitta stilla.... Hallååååååååååååå....... : Kan du inte ge honon nåt annat att fördriva tiden med då, typ rita eller så??? Näääeee..det gick inte....skyll dig själv då kärring (sa jag INTE )

 

[break_a_leg]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Men det är faktiskt en väldig skillnad på hur barnen är i dagens skola jämfört med när din son gick i skolan (och jag vet ju att han inte är så gammal). Vissa barn har ingen respekt för de som arbetar i skolan, vet barn som kallar personal för "F*tta", "Äckel" och annat kul

Fast det är väl inte så konstigt, det finns ju föräldrar som har det språkbruket hemma.

 

[Snurrfian]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Jag tror att jag ser elins svagheter, jag har aldrig blivit arg för något personalen har sagt om elin, däremot har jag blivit arg när de inte informera när det inte fungerar... Sen är det fascinerande hur olika personalen och jag upplever elin... Hon är betydligt tuffare och framåt när jag är med än vad hon enligt personalen är på dagis... De tyckte att det var värt att berätta att hon hade hållt i sin hink istället för att bara släppa den till ett annat barn som försökte ta den. Medans jag tycker att hon är lite väl "ha galen" när vi träffar bekanta och deras barn och roffar åt sig allt hon ser och vill ha...

Hon är en väldigt försiktig figur på dagis och ett yrväder hemma har jag börjat inse... Fördelen är att hon blir väldigt omtyckt av personalen, nackdelen (?) är vi får ta all slags uppfostran hemma...

 

[break_a_leg]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Hon kommer nog att visa sitt rätta jag på dagis också när hon blir riktigt varm i kläderna Det tog ett tag innan mina barn visade sitt "rätta jag"...

De flesta barn har olika beteenden hemma och i förskola/skola. För vissa är det stora skillnader, hos andra mindre.

 

[martha]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Skillnad är det ju klart, men skillnaden ligger mycket i att han gick i en Bonnskola som bara hade låg o mellanstadie och alltsomallt kanske 30 elever i ALLA klassaer tillsammans...och ruggigt gammalmodiga lärare...Jag vet själv hur jag var i skolan, och det var på 70 talet, jag bad lärarna att fara åt h-e (jag ÄR inte född på stenåldern ) jag skolkade mycket och det hände faktiskt nångång att jag kunde stryka till en lärare också...det som INTE förekom var ju vapen o droger på skolan...som det kan göra idag.....

Det som är lite lustigt är ju att mina föräldrar som var/är A föräldrar fick en sån skitunge som mig, och jag i min tur som var en skitunge fick ett A barn

 

[break_a_leg]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Visst spelar klasstorleken roll, men inte alltid. Mycket beror faktiskt på hur gruppen fungerar tillsammans. Det jag har märkt fungerar mindre bra är när skolor håller på att laborerar mycket med klassammansättningar från år till år. Barnen får ingen trygghet i gruppen utan måste "spela allan" för att ta plats i gruppen.

Mitt ena barn har också gått i en bonnskola, det var runt 80 barn totalt - där var det nästan aldrig något tjafs.

 

[martha]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Ja,min son VAR inget problem, mer än att han var snabb och inte fick nåt annat att göra istället....i den skolan blev alla barn "faddrar" åt dom yngre och jag tror att dessa 6 år han gick där har haft tillgodo hela livet, med att tex visa hänsyn, ta hand om och att vara hjälpsam....när jag gick i 3:an var vi 30 elever redan då på 70 talet....

 

[Snurrfian]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Hon kommer nog att visa sitt rätta jag på dagis också när hon blir riktigt varm i kläderna Det tog ett tag innan mina barn visade sitt "rätta jag"...

De flesta barn har olika beteenden hemma och i förskola/skola. För vissa är det stora skillnader, hos andra mindre.

Hon har ju gått där över ett år nu så varm i kläderna borde hon väl ha blivit... Jag tror helt enkelt att hon tar lång tid på sig att lita/känna sig trygg med människor och vissa fungerar det inte alls med. Men de hon känner och är trygg med spelar det ingen som helst roll hur lång tid det har varit emellan besöken... Tex mormor som hon träffar max en gång i månaden slänger hon sig över och följer vart som helst utan att tveka, samma med några av våra vänner. Min syster som det blir ännu mer sällan hon träffar känner hon igen, är blyg ett par minuter och sen vill hon aldrig släppa henne. Där emot svägerska som hon träffar minst ett par gånger i veckan är hon mer skeptisk imot, vissa dagar så fungerar det bra, andra vill hon inte alls veta av henne... Däremot kusinerna går hem i alla väder!

 

[mimus]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Hur är ni? Blir ni arga om en lärare ifrågasätter något som borde "komma hemifrån"? Ser ni era barns svagheter/brister?

Ja, jag se dem, vet att de finns där, men så länge dem inte hindrar honom i sin utveckling så är jag lugn.
Men det som jag ser hemma visar han än inte i skolan, än så länge, utan läraren och jag ser honom på olika sätt, tack och lov för utvecklingsamtalen!!!
Jag vill ha en dialog med läraren och ett samarbete runt mitt barn och klassen. Oavsett om han är mönsterelev eller tvärtom.

 

[YorkWann]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

vet barn som kallar personal för "F*tta", "Äckel"

På tal om något helt annat;
En av ungarna på förskolan hade fått för sig att gå runt och "könsbestämma" de andra barnen idag.

"Han är pojke, hon är f*tta, han är pojke, hon är f*tta"

 

[break_a_leg]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

I den åldern hoppas man ju att det kanske är nyhetens behag och kanske övergående...Det är inte lika kul när det sitter i i 12-årsåldern.

 

[MisterLillen]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Jag tror att jag känner mina barn ganska väl och vet vilka förtjänster och nackdelar de släpar på.
Dock blev jag ganska förtörnad när jag på utvecklingsamtal får följande reaktion.
Scenario: Fröken babblar och babblar om resultat i matte, antal rätt på stavning, läskunnighet osv.
Föräldern dvs jag ställer följande fråga:
-Ja, det är ju jättebra att det går bra med skolarbetet men hur uppför sig J**** mot sina klasskamrater, lärare och övrig personal?
Då såg fröken ut så här: ÖH,Jaaa det har vi väl inte tänkt så noga på.....Det är väl bra antar jag....Han gör inget större väsen av sig.....

Då blev jag faktiskt ganska sur. För i min värld är det så att man gör sitt bästa med skolarbetet och råkar man inte vara snille så vad gör det. Gör man så gott man kan så är det nog. Men jag tolererar absolut inte att man beter sig illa mot sin omgivning och det är nummer ett för mig. I skolans värld var det tydligen inte alls viktigt och jag som förälder fick känna mig korkad över att ens ställa frågan. Nu har han nya lärare och vi får ofta höra vilken mysig pojk han är som ställer upp för sina kompisar och som alltid är snäll och trevlig. Dock får vi också höra att han är lite lat. LITE??? Snarare en riktig smitare skulle jag vilja påstå. Men har gör det på ett väldig artigt och trevligt sätt

 

[Xeline]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Jag är mycket medveten om mina barns svagheter.

Det är inte ovanligt att de har ett "jag" ´hemma och ett i skolan eller hemma hos andra.

 

[Bibi]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

I den åldern hoppas man ju att det kanske är nyhetens behag och kanske övergående...Det är inte lika kul när det sitter i i 12-årsåldern.

Jag skulle vilja påstå att det inte är ett dugg kul oavsett i vilken ålder man befinner sig i. Och fantasin behöver ju inte direkt spränga gränser för att man ska förstå vad han kommer att kalla sina kamrater när han väl befinner sig i tolvårsåldern.
Det är ett misstag föräldrar ofta gör, tycker jag. Är ungarna små så spelar det inte så stor roll vad de säger och vad de gör, det är ju så gulligt och det växer väl bort(!! !!)
Man ska inte glömma bort att man lägger grunden medan dom är små.
Min grabb som blir 13 i höst går i en bra klass, där existerar inte sådana ord mer än att ett barn som har asberger använder dom och dom andra tycker att det är motbjudande.
Däremot i mindre klasser(speciellt 3:an) används dom flitigt. Mycket beroende på föräldrars flathet, tror jag. Ett av dom värsta barnen har föräldrar som knappt säger flaskhals och ännu mindre vågar ta en konflikt med sitt barn.
Det borde bli körkort på att skaffa barn, tamej f*n!!!

 

[Olius]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

"Min grabb som blir 13 i höst går i en bra klass, där existerar inte sådana ord mer än att ett barn som har asberger använder dom och dom andra tycker att det är motbjudande."

Antingen är det en helt FANTASTISK klass han går i, som det borde göras TV-reportage om, eller är du den blindaste föräldern någonsin!!

 

[Bibi]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Ja, det är en alldeles FANTASTISK klass han går i, för blind är det sista jag är. Jag är mycket väl medveten om mina barns både dåliga och bra sidor.
I dotterns klass däremot, där förekommer både det ena och det andra, och då kan jag ju tillägga att hon går i ETTAN!!!
Och en annan grej som jag lagt märke till är att dom barn som utmärker sig som fula i munnen kommer OFTA från kristna hem..
Inte vet jag, dom kanske litar på att Gud även fixar barnuppfostran..

 

[Wassego]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Jag tror inte att jag är så blind... Men ärligt talat så vet jag inte. Jag känner ju inte dem i sin skolmiljö mer än när jag är där och hälsar på. Mina barn känner ju inte mig heller när jag är på jobbet eller med mina kompisar. Man vet ju inte allt om varandra, om ni fattar vad jag menar.
Jag får ofta höra att de är artiga och väluppfostrade och jag hoppas och tror att de är det.
Har det hänt någon insident på skolan brukar barnen berätta det själva, det är ju skönt, då brukar vi prata om det och så.'
Jag låter inte mina barn svära och de gör det väldigt sällan, i alla fall när jag är med. Men när de är ute och leker med sina kompisar har det hänt att jag hört dottern säga nått i stil med "jälvar", men inget värre än så. Äldsta sonen har jag inte hört svära när han är med komisarna heller och det är jag glad för, det låter ju inget vidare när de gör det.

 

[Xeline]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Barn kan vara artiga och väluppfostrade men riktiga marodörer likaförbannat !

Det är det som är det svåra, en unge som är oartig och ganska ouppfostrad är lätt att se dåliga sidor hos, kanske tom FÖR lätt, medan ett artigt och trevligt barn kan dupera oss vuxna hur lätt som helst men vara en riktig orm mot andra barn. Jag har sett det på nära hålla ett flertal gånger

 

[YorkWann]

Sv: Ser ni era egna och era barns svagheter?

Nej, alltså, hon försökte säga FLICKA, men läspar...