Är schäfer den ultimata "allroundhunden"?
Efter många månader (ja nästan ett års) letande/spanande/forskande.... är schäfern ultimat?
Vi har ju kollat på alla möjliga raser och läst om olika bruksgrenar olika tjänster man kan utbilda sina hundar inom och jag kan nästan dra slutsatsen att schäfern är över allt...
Endel jag pratat med säger att aveln är lite urartad, men jag tycker jag hittat uppfödare med riktigt bra hundar med regäla meriter och bra blodslinjer.
Jag är väldigt kluven i min skaffa hund plan, ska jag satsa halvdant eller stort på en gång? Jag vill testa på allt, vill verkligen arbeta, är så inspirerad av vänner, av olika saker jag läst osv. Att hitta en ras som både jag och sambon intresserar oss av har vart svårt. Vi var ett tag inne på retriverraserna, men det kändes halvdant. Sambon är intresserad av vakt-raser och har funderingar på att utbilda sig till väktare. Jag är mkt intresserad av att prova på räddning men även också otroligt impad av skydd, bevakning osv. Vet att det är lång väg att vandra.
Är dessutom uppvuxen med schäfrar. Utseendemässigt är inte schäfern särskilt tilltalande för någon av oss, men efter månader av funderingar så verkar den ändå mest komplett. Eller har vi missat något?
Dobermann, Rottweiler osv som även vi kikat på har vi fått intrycket att det är mentala problem inom aveln osv.
Är det bara för att schäfern syns och hörs mest i olika sammanhang som den känns komplett? För visst finns det andra raser som har lika många användningsområden?
Man blir förvirrad.
Jag är beredd att satsa fullt ut på drömhunden istället för att nöja mig med något halvdant.
Nä vad jag svamlar, alla dessa trådar om olika raser. Först nu börjar vi se klart och känna vad det är vi vill ha. Inget mellanting utan en hund som klarar allt.
Vad säger ni hundmänniskor? Har vi snurrat fast oss eller blivit förblindade?
Efter många månader (ja nästan ett års) letande/spanande/forskande.... är schäfern ultimat?
Vi har ju kollat på alla möjliga raser och läst om olika bruksgrenar olika tjänster man kan utbilda sina hundar inom och jag kan nästan dra slutsatsen att schäfern är över allt...
Endel jag pratat med säger att aveln är lite urartad, men jag tycker jag hittat uppfödare med riktigt bra hundar med regäla meriter och bra blodslinjer.
Jag är väldigt kluven i min skaffa hund plan, ska jag satsa halvdant eller stort på en gång? Jag vill testa på allt, vill verkligen arbeta, är så inspirerad av vänner, av olika saker jag läst osv. Att hitta en ras som både jag och sambon intresserar oss av har vart svårt. Vi var ett tag inne på retriverraserna, men det kändes halvdant. Sambon är intresserad av vakt-raser och har funderingar på att utbilda sig till väktare. Jag är mkt intresserad av att prova på räddning men även också otroligt impad av skydd, bevakning osv. Vet att det är lång väg att vandra.
Är dessutom uppvuxen med schäfrar. Utseendemässigt är inte schäfern särskilt tilltalande för någon av oss, men efter månader av funderingar så verkar den ändå mest komplett. Eller har vi missat något?
Dobermann, Rottweiler osv som även vi kikat på har vi fått intrycket att det är mentala problem inom aveln osv.
Är det bara för att schäfern syns och hörs mest i olika sammanhang som den känns komplett? För visst finns det andra raser som har lika många användningsområden?
Man blir förvirrad.
Jag är beredd att satsa fullt ut på drömhunden istället för att nöja mig med något halvdant.
Nä vad jag svamlar, alla dessa trådar om olika raser. Först nu börjar vi se klart och känna vad det är vi vill ha. Inget mellanting utan en hund som klarar allt.
Vad säger ni hundmänniskor? Har vi snurrat fast oss eller blivit förblindade?
