Sängvätare

[Skrottiskrott]

Det sägs ju vara ganska vanligt men vi känner oss verkligen helt ensamma. Vår gosse fyller 6 i sommar och kissar fortfarande mycket på nätterna, utan att vakna och känna att han är kissnödig.

Jag skriver av mig såhär mitt i natten för jag är så frustrerad över råden från vår BVC-sköterska. Vi har redan provat allt vi kunnat läsa oss till samt de råd hon gett, t.ex. begränsa vätskeintaget i god tid innan sänggåendet, såklart se till att han kissar det sista han gör innan han lägger sig, även väckt honom på natten och satt honom på toa osv. Det sistnämnda resulterar i vild panik hos honom, han vaknar liksom inte riktigt till utan börjar gråta och skrika sig igenom det hela och det tar lång tid för honom att komma till ro igen.

Vid senaste kontakten med BVC säger sköterskan att han MÅSTE sova utan blöja, det är jääätteviktigt. "Bädda dubbelt bara". Det känns som goddag yxskaft när jag försöker förklara varför det inte fungerar. Vi har såklart provat flera gånger och anledningarna till att det inte fungerar är:

- Han vaknar ändå inte av att han kissar. Han sover obekymrat vidare i kissvåt säng.

- När vi upptäcker att han har kissat i sängen, t.ex när vi själva går och lägger oss eller när jag är uppe på toa på natten (är gravid så det blir minst ett par gånger varje natt) så väcker vi honom och drar av det första lagret med sängkläder. Men då är han ju helt kissvåt hela han. Vill inte ställa honom i duschen mitt i natten men baddar av honom så gott det går med blöt handduk och lägger honom igen. Grejen är att under denna procedur, som vi försökt göra så smidig som möjligt, gråter och skriker han och är lite halvt sovande. Sedan tar det ibland en timma för honom att komma till ro igen.

- Han har en historia av extremt dålig nattsömn med mycket nattskräck. Detta har tack och lov i princip gått över, händer någon enstaka gång bara. Men vid dessa väckningar tenderar han att hamna i det tillståndet och det tar som sagt lång tid att somna om ordentligt igen.

- Han kissar inte en gång per natt, utan detta upprepar sig minst en gång till. Bädda dubbelt räcker alltså egentligen inte.

- Dagen efter är ju både han och den förälder som hjälpt honom (oftast jag eftersom det är jag som själv är uppe på toa) helt förstörda av rejäl sömnbrist. Morgnarna blir hemska, han blir ledsen när han lämnas på förskolan vilket han inte är i vanliga fall utan det är ren trötthet. Han somnar i bilen på vägen hem från förskolan vilket resulterar i att han somnar på tok för sent på kvällen, och så fortsätter kaoset nästa natt och därmed dag...

Ändå tycker BVC-sköterskan att han ska sova utan blöja. Vi känner att vi inte riktigt överlever en sådan vardag, utan tar på honom blöja. Ibland har den läckt på natten men då är det inte så hysteriskt mycket och vi upptäcker det oftast först på morgonen och tar hand om det då. Sover han med blöja så sover han gott hela natten.

Känner mig ju urkass som inte orkar med nätterna utan blöja när BVC hävdar att det är lösningen, men om det verkligen hade känts som en lösning hade jag lätt stått ut en period - det är bara det att det känns inte som att det löser problemet överhuvudtaget, bara gör det större.

Finns det någon här som har eller har haft barn som närmat sig eller passerat 6 års ålder och som kissat på natten utan att vakna och som har annan input/råd/erfarenheter? Jag har förstått att vi inte kan få någon hjälp, mer än råd från BVC, före han har fyllt 6 år. Och att det då främst är väckningslarm vilket jag fasar lite för att det kommer bli ungefär lika kaosigt som att sova utan blöja nu, men jag vet inte. Kommer såklart att prova om det är den hjälpen som finns.

 

[gammalek]

Det sägs ju vara ganska vanligt men vi känner oss verkligen helt ensamma. Vår gosse fyller 6 i sommar och kissar fortfarande mycket på nätterna, utan att vakna och känna att han är kissnödig.

Jag skriver av mig såhär mitt i natten för jag är så frustrerad över råden från vår BVC-sköterska. Vi har redan provat allt vi kunnat läsa oss till samt de råd hon gett, t.ex. begränsa vätskeintaget i god tid innan sänggåendet, såklart se till att han kissar det sista han gör innan han lägger sig, även väckt honom på natten och satt honom på toa osv. Det sistnämnda resulterar i vild panik hos honom, han vaknar liksom inte riktigt till utan börjar gråta och skrika sig igenom det hela och det tar lång tid för honom att komma till ro igen.

Vid senaste kontakten med BVC säger sköterskan att han MÅSTE sova utan blöja, det är jääätteviktigt. "Bädda dubbelt bara". Det känns som goddag yxskaft när jag försöker förklara varför det inte fungerar. Vi har såklart provat flera gånger och anledningarna till att det inte fungerar är:

- Han vaknar ändå inte av att han kissar. Han sover obekymrat vidare i kissvåt säng.

- När vi upptäcker att han har kissat i sängen, t.ex när vi själva går och lägger oss eller när jag är uppe på toa på natten (är gravid så det blir minst ett par gånger varje natt) så väcker vi honom och drar av det första lagret med sängkläder. Men då är han ju helt kissvåt hela han. Vill inte ställa honom i duschen mitt i natten men baddar av honom så gott det går med blöt handduk och lägger honom igen. Grejen är att under denna procedur, som vi försökt göra så smidig som möjligt, gråter och skriker han och är lite halvt sovande. Sedan tar det ibland en timma för honom att komma till ro igen.

- Han har en historia av extremt dålig nattsömn med mycket nattskräck. Detta har tack och lov i princip gått över, händer någon enstaka gång bara. Men vid dessa väckningar tenderar han att hamna i det tillståndet och det tar som sagt lång tid att somna om ordentligt igen.

- Han kissar inte en gång per natt, utan detta upprepar sig minst en gång till. Bädda dubbelt räcker alltså egentligen inte.

- Dagen efter är ju både han och den förälder som hjälpt honom (oftast jag eftersom det är jag som själv är uppe på toa) helt förstörda av rejäl sömnbrist. Morgnarna blir hemska, han blir ledsen när han lämnas på förskolan vilket han inte är i vanliga fall utan det är ren trötthet. Han somnar i bilen på vägen hem från förskolan vilket resulterar i att han somnar på tok för sent på kvällen, och så fortsätter kaoset nästa natt och därmed dag...

Ändå tycker BVC-sköterskan att han ska sova utan blöja. Vi känner att vi inte riktigt överlever en sådan vardag, utan tar på honom blöja. Ibland har den läckt på natten men då är det inte så hysteriskt mycket och vi upptäcker det oftast först på morgonen och tar hand om det då. Sover han med blöja så sover han gott hela natten.

Känner mig ju urkass som inte orkar med nätterna utan blöja när BVC hävdar att det är lösningen, men om det verkligen hade känts som en lösning hade jag lätt stått ut en period - det är bara det att det känns inte som att det löser problemet överhuvudtaget, bara gör det större.

Finns det någon här som har eller har haft barn som närmat sig eller passerat 6 års ålder och som kissat på natten utan att vakna och som har annan input/råd/erfarenheter? Jag har förstått att vi inte kan få någon hjälp, mer än råd från BVC, före han har fyllt 6 år. Och att det då främst är väckningslarm vilket jag fasar lite för att det kommer bli ungefär lika kaosigt som att sova utan blöja nu, men jag vet inte. Kommer såklart att prova om det är den hjälpen som finns.

Om han går i förskoleklass så finns ju skolsköterska. Prova att kontakta henne. De kan remittera vidare vid behov.

 

[Gimlan]

Finns det någon annan sköterska på BVC? Den ni har verkar ju inte lyssna in er situation .

 

[SaraXX]

Jag gjorde det som barn. Vi fick låna ett sånt där madrasskydd som larmar om det blir blött. Fruktansvärt sätt att vakna på men jag lärde mig jättesnabbt har jag för mig

 

[escodobe]

Det sägs ju vara ganska vanligt men vi känner oss verkligen helt ensamma. Vår gosse fyller 6 i sommar och kissar fortfarande mycket på nätterna, utan att vakna och känna att han är kissnödig.

Jag skriver av mig såhär mitt i natten för jag är så frustrerad över råden från vår BVC-sköterska. Vi har redan provat allt vi kunnat läsa oss till samt de råd hon gett, t.ex. begränsa vätskeintaget i god tid innan sänggåendet, såklart se till att han kissar det sista han gör innan han lägger sig, även väckt honom på natten och satt honom på toa osv. Det sistnämnda resulterar i vild panik hos honom, han vaknar liksom inte riktigt till utan börjar gråta och skrika sig igenom det hela och det tar lång tid för honom att komma till ro igen.

Vid senaste kontakten med BVC säger sköterskan att han MÅSTE sova utan blöja, det är jääätteviktigt. "Bädda dubbelt bara". Det känns som goddag yxskaft när jag försöker förklara varför det inte fungerar. Vi har såklart provat flera gånger och anledningarna till att det inte fungerar är:

- Han vaknar ändå inte av att han kissar. Han sover obekymrat vidare i kissvåt säng.

- När vi upptäcker att han har kissat i sängen, t.ex när vi själva går och lägger oss eller när jag är uppe på toa på natten (är gravid så det blir minst ett par gånger varje natt) så väcker vi honom och drar av det första lagret med sängkläder. Men då är han ju helt kissvåt hela han. Vill inte ställa honom i duschen mitt i natten men baddar av honom så gott det går med blöt handduk och lägger honom igen. Grejen är att under denna procedur, som vi försökt göra så smidig som möjligt, gråter och skriker han och är lite halvt sovande. Sedan tar det ibland en timma för honom att komma till ro igen.

- Han har en historia av extremt dålig nattsömn med mycket nattskräck. Detta har tack och lov i princip gått över, händer någon enstaka gång bara. Men vid dessa väckningar tenderar han att hamna i det tillståndet och det tar som sagt lång tid att somna om ordentligt igen.

- Han kissar inte en gång per natt, utan detta upprepar sig minst en gång till. Bädda dubbelt räcker alltså egentligen inte.

- Dagen efter är ju både han och den förälder som hjälpt honom (oftast jag eftersom det är jag som själv är uppe på toa) helt förstörda av rejäl sömnbrist. Morgnarna blir hemska, han blir ledsen när han lämnas på förskolan vilket han inte är i vanliga fall utan det är ren trötthet. Han somnar i bilen på vägen hem från förskolan vilket resulterar i att han somnar på tok för sent på kvällen, och så fortsätter kaoset nästa natt och därmed dag...

Ändå tycker BVC-sköterskan att han ska sova utan blöja. Vi känner att vi inte riktigt överlever en sådan vardag, utan tar på honom blöja. Ibland har den läckt på natten men då är det inte så hysteriskt mycket och vi upptäcker det oftast först på morgonen och tar hand om det då. Sover han med blöja så sover han gott hela natten.

Känner mig ju urkass som inte orkar med nätterna utan blöja när BVC hävdar att det är lösningen, men om det verkligen hade känts som en lösning hade jag lätt stått ut en period - det är bara det att det känns inte som att det löser problemet överhuvudtaget, bara gör det större.

Finns det någon här som har eller har haft barn som närmat sig eller passerat 6 års ålder och som kissat på natten utan att vakna och som har annan input/råd/erfarenheter? Jag har förstått att vi inte kan få någon hjälp, mer än råd från BVC, före han har fyllt 6 år. Och att det då främst är väckningslarm vilket jag fasar lite för att det kommer bli ungefär lika kaosigt som att sova utan blöja nu, men jag vet inte. Kommer såklart att prova om det är den hjälpen som finns.

Är tanken att han ska känna att det blir vått och obehagligt? I så fall skulle han ju kunna ha kalsonger på sig under blöjan? Så blir dom våta men inte sängen?

 

[Skrottiskrott]

Om han går i förskoleklass så finns ju skolsköterska. Prova att kontakta henne. De kan remittera vidare vid behov.

Han fyller 6 i sommar så han börjar alltså förskoleklass till hösten. Då kommer vi inte längre att tillhöra BVC utan kommer att ta upp det med skolsköterskan.

 

[Skrottiskrott]

Finns det någon annan sköterska på BVC? Den ni har verkar ju inte lyssna in er situation .

Ett väldigt litet BVC men det skulle kanske kunna gå att byta. Men hon skulle i alla fall ta det en sväng med deras läkare och sedan höra av sig, så vi får först se vad som sägs då. Deras läkare har jag väldigt goda erfarenheter av, hon är väldigt inlyssnande och har förståelse för att barn och familjers vardag ser olika ut.

 

[Skrottiskrott]

Jag gjorde det som barn. Vi fick låna ett sånt där madrasskydd som larmar om det blir blött. Fruktansvärt sätt att vakna på men jag lärde mig jättesnabbt har jag för mig

Ah, då finns det hopp om de där larmen ändå. Får se om det kanske kommer att föreslås ett sådant när han har fyllt 6.

 

[Skrottiskrott]

Är tanken att han ska känna att det blir vått och obehagligt? I så fall skulle han ju kunna ha kalsonger på sig under blöjan? Så blir dom våta men inte sängen?

Ja, jag antar att det är det som är tanken. Men när vi har provat utan blöja så har det verkligen inte fungerat så ändå, för han har vara sovit vidare helt obekymrat. Vaknar han helt nerkissad på morgonen så säger han inte ens något om det utan det är vi föräldrar som får upptäcka det.

På ett sätt skönt att han inte själv ser det som något problem alls, på ett annat sätt lite frustrerande för då finns ju ingen motivation från hans sida att bli torr på natten. Men det handlar väl inte om vilja eller motivation utan om ett hormon som han ändå verkligen inte kan rå för så...

 

[Blyger]

Har ingen bra input på problemet men hade absolut fortsatt med blöja tills ni får något nytt, för alla inblandade

Jag har också bestämt för mig att det är hormonreglerat med nattorrhet så svårt att se hur bli blöt skulle hjälpa (nu när det inte hjälpt liksom).

En bekant till mig hade nattorra barn som behövde blöja dagtid långt efter de blev nattorra så finns åt andra hållet med.

 

[Inte_Ung]

Vilken förfärlig historia.

Det finns sängvätning som är genetisk.
Inget som ni alla hittar på kommer då att hjälpa.
Mot detta problem finns mediciner.
Njurarna koncentrerar inte urinen vid sömn som för oss andra.
Det brukar reda ut sig efter en tid på medicinering.

De föräldrar som jag känner som har haft barn med den genetiken har ångrat att de inte bara fortsatte med blöjor för att barnet skulle få sova i fred.
De har kört med "kisslakan" i sängen i stället och bäddat om under natten.
Ingen har fått sova vettigt i det läget.

Så mitt råd är:
Sök hjälp av specialist-läkare.

 

[Inte_Ung]

Men det handlar väl inte om vilja eller motivation utan om ett hormon som han ändå verkligen inte kan rå för så...

Precis.
Sök läkare som kan sådant.
Det finns läkemedel och de fungerar jättebra.

Det är helt onödigt att ni plågar er på detta vis.

 

[Blyger]

Åh, inte hört om att det fanns medicin som kunde vara aktuellt @Inte_Ung , bra att veta!

 

[Inte_Ung]

En bekant till mig hade nattorra barn som behövde blöja dagtid långt efter de blev nattorra så finns åt andra hållet med.

Jag hade sådana barn.
De är släkt med de sängvätande barnen.
Så det kan hoppa över vissa individer.

Det verkar ärvas från mor till son och från far till dotter som inte får problem medan nästa generation söner kan få det.

 

[Inte_Ung]

Åh, inte hört om att det fanns medicin som kunde vara aktuellt @Inte_Ung , bra att veta!

Det har funnits läkemedel sedan 1960-talet och det fungerar utmärkt.
Problemet brukar upphöra i princip omedelbart och sedan när systemet för urin har mognat så kommer det inte tillbaka när medicinering upphör.

 

[Mirtai]

Jag hade struntat i BBC och vänt mig till barnkliniken eller liknande.

Att bli nattorr har med hormoner att göra. Alla mina 3 bonusbarn missade i sängen länge. Den yngsta tills han var typ 10. De fick inga larm utan medicin som skulle hjälpa kroppen att komma igång med hormonproduktionen.

Det går inte att träna fram det, så prioritera sömn framför något annat! Räcker med att det är jobbigt nog som det är, utan sömn blir man ju helt förstörd.

 

[parellikusken]

Jag gjorde det som barn. Vi fick låna ett sånt där madrasskydd som larmar om det blir blött. Fruktansvärt sätt att vakna på men jag lärde mig jättesnabbt har jag för mig

Jag var också sängvätare, hade sånt där larm lääänge. Vaknade inte av det dock, utan föräldrarna gjorde det istället.
Fick testa medicin också utan resultat.

Det växte bort när jag var runt 10-11 år. Inte så kul att vara sängvätare så länge..

 

[Skrottiskrott]

Tack tack tack för era svar, det gör mig lugnare! Känns ju som sagt helt vansinnigt att förstöra allas sömn, och därmed dag, med kissvått i sängen flera gånger per natt när det inte ens hjälper.

Det här med att det är genetiskt har jag också läst, och tagit upp med sköterskan att flera i släkten på min sida har varit sängvätare upp i tonåren. Så det borde ju verkligen vara så.

 

[Dorinda]

Inte för att vi haft liknande problem. Men med sonens mage fick vi sjukt dåliga råd på BVC!
Det fungerade inte alls när vi lyckades få prata med en läkare som kunde magar typ grät jag av lättnad!

Skit i BVC, se om ju kan få tid hos en läkare utanför bvc. Vårdcentralen borde kunna vara en väg in? Eller någon online app som start….

 

[nejlica]

Våra barn är ju lika gamla, har för mig att vi hängde i samma "gravid-tråd", och vårt barn sover fortfarande med blöja.

Vi har tagit upp det med BVC och konstaterat att i skolåldern går det att få medicinering mot det hela, men att just nu så är den enda hjälp som erbjuds madrasskydd och av precis samma anledning som er upplever vi inte att det hjälper överhuvudtaget.

Vi har funderat på larm (bra att läsa tråden för lite input) och tror att vi ska testa det men har egentligen som nästa steg i "åtgärdsplanen" att avvakta till efter sommaren då barnet inte tillhör BVC längre och sedan se vad vi kan få för hjälp då.
Vi har ändå en väldigt bra BVC-sköterska som jag har fullt förtroende för, men hon har liksom inga fler verktyg som hon har möjlighet till att ge utan är begränsad till att hänvisa oss till att ta upp detta med skolsköterskan när barnet blir tillräckligt gammalt.