Säker på foten - ras, avel eller miljö?

C

CeciliaW

Idag när jag var ute på min halvsnubbliga ridtravare i skogen, så kom jag att tänka på det här med hästar som är säkra på foten.

"Förr" så sa man ju att islandshästar alltid var väldigt säkra på foten, att de hade lärt sig det av sin uppväxt på island (eller på lösdrift i kuperad terräng). Samma sak med flera kallblodsraser, som tex nordsvensk, fjording och ardenner.

Dock känner jag till ett par hästar som vuxit upp i hagar där det finns både skog och åkermark, och dessa hästar är enormt snubbliga. De borde ha lärt sig som små att det är smart att titta var man sätter fötterna, men ingen av dem verkar ha fått in den kunskapen :angel:

Andra hästar jag varit i kontakt med har gått i släta gräshagar hela livet, men kan ändå gå över ett klapperstensfält och blunda samtidigt (okej, inte riktigt, men nästan) utan att snubbla.

Så, hur ligger det till med det här? Kan det vara ras- eller linjebundet att vara säker på foten (dvs att uppmärksamma terrängen)? Är det bara miljörelaterat, eller kan det finnas arvsmässig påverkan också? Hur är de hästar du känner till, säkra eller snubbliga? Vad har de för uppväxt och träning?

Vore intressant att höra! :idea:
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Jag tror mycket miljöträning. Hade en unghäst som kunde snubbla på en myra när han kom till mig :crazy: men sen fick han gå i stora kuperade hagar med stockar, stenar, kullar, täta snår osv och han blev helt förbytt :D
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

jag tror främst det beror på om dom lärt sig "lyfta på fötterna" och "vara lite rädda om sig", alltså inte gått hela sitt liv på slät åkermark.

med ryttare så det förstnämda i kombination med hur "välbalanserade" dom är med sin ryttare osv. en häst som far fram obehindrat utan ryttare i hagen över stock och sten kan ju få stora problem med ryttare på ryggen om hästen inte orkar bära upp ryttaren korrekt eller om ryttaren stör balansen.
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Jag tror det går att påverka.
Ju mer jag rider min häst över stock och sten och ju mer balanserad och musklad hon blir desto säkrare på foten blir hon.
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Jag vet faktiskt inte. Kanske det helt enkelt har med lathet att göra?? Har en äldre halvblodsherre som snubblar konstant. Men när det är hoppning på högre höjder lyfter han väldigt fint. Så fort hindrerna sänks blir han snubblig igen. Samma i skogen.
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

jag tror väldigt starkt på att ha hästarna i hagar som inte är helt jämna; det ska vara lite skog, lite sten.. det tränar både balans och fotfäste. miljön spelar absolut in, enligt mig ;)
lathet spekar säkert också in; lyfter hästen inte på hovarna och underlaget inte är platt, så kan det nog bli lite snubbligt.
sen kanske det finns vissa benställningar eller så som påverkar negativt, det vet jag faktiskt inte..

har dock aldrig upplevt att damen är särskillt snubblig, särskillt inte i skogen :D
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Jo, det är solklart även för mig att miljön är enormt viktig i det här fallet. Dock undrar jag om inte vissa hästar får den där uppmärksamheten med sig i blodet... för vissa verkar ju aldrig lära sig - det är som att de inte tycker det är viktigt att lyfta på fötterna.

Vore intressant om det fanns nåt sto som var säkerheten själv, och som förde det vidare till sina föl...
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Miljöträning tror jag på. Våra travare är tokigt säkra på foten. Rider dem både uppför och nedför på tvären och längden.
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Jag skulle säga att det är en kombination av temperament och träning. För att gå bra i svår terräng måste hästen vara mkt uppmärksam på ryttaren och verkligen kunna vänta och ta ett steg i taget. Min häst som är mycket promenerad och riden i skogen från tidig ålder är mycket säker på foten och lugn i skogen. Han kollar verkligen in marken innan han går - om det ser besvärligt ut.

En annan häst i stallet som vi anar tidigare enbart är riden på ridbana, var tidigare väldigt stressad av skogsridning. Med träning har han blivit mkt bättre - men har fortfarande svårt att tackla extra besvärliga situationer (riktigt tät granskog, stora diken etc). Sen finns det ju rena "naturbegåvningar" också...:D som inte verkar behöva träna.
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Jo, det är solklart även för mig att miljön är enormt viktig i det här fallet. Dock undrar jag om inte vissa hästar får den där uppmärksamheten med sig i blodet... för vissa verkar ju aldrig lära sig - det är som att de inte tycker det är viktigt att lyfta på fötterna.

Vore intressant om det fanns nåt sto som var säkerheten själv, och som förde det vidare till sina föl...

I vissa fall kan säkert balansen vara något som går att ärva ner, men tror inte att det beror på rasen.
Hmm kanske de helt enkelt är lite lata då? Det är ju mycket jobbigare att lyfta fötterna än att bara släpa dem, helt enkelt :angel:

Absolut! håller i så fall tummarna för att min är sån, haha.. ;)
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

jag tror inga hästar släpar fötterna pga. lathet :angel: möjligen en mindre välriden häst eller häst som har ont någonstans eller är stel, men fortfarande är det inte av lathet.

hur ofta ser man inte mindre välridna pållar gå och släpa fötterna även i paddock (vilket i sig kan ge massor av andra problem) ? sätter man sedan upp en ryttare som kan rida hästen i balans så försvinner "släpandet" (dvs. får med sig bakdelen)
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Fast... man tycker ju att en normalriden häst bör kunna skritta ordentligt i skog och mark på långa tyglar utan att släpa fötterna och snubbla? Inte fasen ska det krävas att man rider ihop hästen för att den inte ska snubbla?

Jag kan tycka att en häst som snubblar så fort man släpper på tyglarna inte är en välriden häst...
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Finns olika sätt att se på det...min arabkille var alltid lite snubblig för att han var så fruktansvärt intresserad av att titta på omgivningarna - han var som en turist på sightseeing ibland, "Till vänster ser vi lite skog. Till höger ser vi också lite skog. Jasså så fascinerande" :rofl:

Sen fick jag fick för ett tag sedan en bok om arabhästen i present, och det stod där att de gamla beduinerna inte brydde sig om hästarna var säkra på foten eller inte, det var mycket viktigare att vara som min häst, att dom höll koll runtomkring sig - detta var ju krigshästar, dom skulle hjälpa till att ha koll och dom SKULLE reagera om något verkade konstigt (därav, antar jag, arabens berömda "tittighet", som man numera anser vara en nackdel :crazy:).

Det jag försöker komma fram till alltså är att en häst kanske är snubblig för att den koncentrerar sig på annat än vart den sätter sina fötter? (På gott och ont).
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

nej, man behöver inte "rida ihop" en välriden häst för att den ska gå utan att släpa fötterna (förutsätter att inget annat är fel) men en häst som går i fram eller bakvikt har ju aaaningns svårare att röra sig balanserat och andra mer fysiska peroblem ger det oxå på sikt.

det är ju så som du skrev, en välriden häst bär sig även om du släpper tyglarna, dvs. "kliver fram" och släpar inte fötterna.

undantaget kan ju vara häst som går på slät åkermark, rids på slät bana och slät väg. den släpar inte fötterna men lyfter kanske "klumpigare" och med mindre tanke och marginal, så den faktiskt "snubblar" då den inte är van vid motstånd/hinder över markplan :angel:
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Jag vet faktiskt inte :p Min ponny var väldigt ostadig och snubblig när jag fick honom, och när han gick i en liten platt hage och box. Men sen efter ca ett år på lösdrift så är har han blivit jättesmidig och stadig! :D Så jag vet inte, men miljön spelar nog väldigt stor roll.
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

*kl*

Jag skulle även lägga till skoning/verkning. När jag bytte hovslagare slutade min valack snubbla helt. Han hade helt enkelt varit för lång i tån tidigare. Förändringen som nya hovis gjorde var inte stor, men tillräcklig för att det skulle ha effekt:)
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Min fjording är extremt snubblig, han trillar t.o.m i ridhuset/paddocken.

Min connemara där i mot verkar vara väldigt säker på foten trotts att han inte är så gammal.
 
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Jo, det är solklart även för mig att miljön är enormt viktig i det här fallet. Dock undrar jag om inte vissa hästar får den där uppmärksamheten med sig i blodet... för vissa verkar ju aldrig lära sig - det är som att de inte tycker det är viktigt att lyfta på fötterna.

Vore intressant om det fanns nåt sto som var säkerheten själv, och som förde det vidare till sina föl...

Jag är nog inne på samma linje som du. Har hagar som är allt annat än släta. Det finns mycket att lyfta på benen för, men mitt sto är en snubbelfia ändå. Inte extremt, men lite snubblig är hon. Mycket ridning i skogen, på kalhyggen osv får hon också. Hon har ändå aldrig riktig koll på vart hon sätter sina fötter. Visst var hon ännu värre när hon var otränad och hade sämre balans, men det är ingen stor skillnad.
Kan hålla med om att hovslagare kan göra skillnad. När jag av en tillfällighet fick anlita en annan hovslagare förra året hade hästkraken ingen koll på fötterna alls. Hon snubblade hela tiden. Det var inte roligt. (fick en sån som verkar ner trakterna och lämnar långa tår. usch!)
 
Senast ändrad:
Sv: Säker på foten - ras, avel eller miljö?

Mina hästar är säkra på foten och snubblar i princip aldrig. Jag kan rida i vilken terräng som helst och galopperar även på smala skogstigar med en del ojämnt underlag. De är uppväxta i ganska plana hagar utan massa träd, men jag har haft med hästen som handhäst tidigt och även gått promenader i skogen som föl/åring för att kompensera att hagarna inte är så kuperade.

Dessutom tror jag ryttarens koncentration kan påverka hur noggrann hästen är med benen. Jag kan påverka mina att bli ännu mer försiktiga med var de sätter fötterna. Men skrittar jag på lång tygel är det inte ofta de snubblar faktiskt, den äldsta kan göra det på plan grusväg om det ligger någon sten och sticker upp bara. Men det beror nog på att hon 'räknar med' att det ska vara platt och går och slö-lyfter på benen.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Atletix
  • Sabotage?
  • Dressyrsnack 17

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp