Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Philosophia

Trådstartare
Det är inte lätt att fatta rätt beslut ibland. Min älskade hund ligger inlagd på djursjukhus sedan nyårsafton efter att ha blivit allvarligt biten :( .

Revben på båda sidorna om bröstkorgen är av - på ena sidan är det tom ett flail chest. Hunden som bet, bet ända in i bröstkorgen och lungsäcken (=gigantisk infektionsrisk, samt andningssvårigheter). Dessutom så har hon förmodligen även en bronkruptur. Detta är nu åtgärdat i måndags efter en 5-6 timmar lång operation (inte kul och ofarligt på en snart 12-årig vinthund med blåsljud).

Till saken: Innan operationen hade hon trots smärtstillande (Metadon) MYCKET ont och var tydligen väldigt svår att hantera. Efter operationen och första dagen på Fentanylplåster var hon dock "nöjd" och kontaktsökande.

Efter några dagar och när infektionsrisken hade lagt sig (tack gode gud om det finns någon, för vad gör man om hunden får en infektion i brösthålan...) så var det tänkt att hon kanske skulle få komma hem. I morse ringde veterinären och sa att vi kunde få hem henne, men att hon hade blivit väldigt bitsk igen=smärtorna var tillbaka (känsligheten för den typen av smärtstillande avtrubbas efter ett tag), alternativt att hon upplever djursjukhuset som en traumatisk plats att vara på (dock är allmäntillståndet nu gott och hon är lugn och sover när hon lämnas ifred, så det kanske inte är troligt). Dock kunde hon få stanna kvar för en effektiv smärtlindring tills på måndag. Vad gör man? Jag tror säkert att hon trivs bättre hemma, men jag satte faktiskt smärtlindringen framför hemkomst. Revbensbrott gör ju fruktansvärt ont. Som jag förstår det så är det enda hon vill just nu när hon har ont att vara ifred. Och när jag gör rent sår på henne och går ut med henne så är jag lika irriterande för henne som veterinärerna och djurvårdarna är. Samt att hon hemma inte skulle få lika potent smärtlindring som sagt.

Jag beslutade att hon skulle få vara kvar där till på måndag. Visst gör jag rätt som inte tar hem henne än? Eller gör jag fel? Min prioritet ett var att hon skulle överleva utan allt för stora smärtor och det tros hon göra (dock inga garantier - infektioner kan tillstötat och bronkrupturer gå upp). Nu är prioritet ett att hon ska få så bra smärtlindring som möjligt under tillfrisknandet.

Det som skulle tala emot - som en veterinär sa - är att hon förmodligen skulle repa sig snabbare i hemmet.

Svårt det här... Ge mig några stöttande ord och lite goda råd. Jag är säker på att flera av er har hundar som varit med om liknade trauman.

En annan sak som jag funderar över är hur hon kommer att fungera mentalt efter ett sådant här trauma - jag tänker framförallt efter "överfallet" som var helt oprovcerat. Rädsla för andra hundar m.m. Några erfarenheter?
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Jag tycker att du gjorde att bra beslut som var helt oegoistiskt! :) Hon är i trygga händer och får den smärtlindring hon behöver. På måndag hämtar du ju självklart hem henne och kan ge henne den kärlek som hon verkligen behöver just nu! Lycka till och hoppas allt går bra för er! :bump:
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Jag har ingen erfarenhet av bitna hundar alls, men jag skulle nog göra som du. Att ta hem henne när det inte riktigt är hundra med smärtlindringen är väl inte något att rekommendera, och som du säger, du blir ju lika irriterande för henne som veten och sköterskor blir när det handlar om sårrengöring och behandling.

Håller med Frida med, på måndag kan du ta hem henne och ge henne det hon behöver från din sida - kärlek och trygghet.

Lycka till nu med tillfrisknandet!
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

jagtycker du gjorde rätt.
dock,när min nu 11 år gamla servicehund fick magomvridning,ruptur och hjärtattack så låg hon kvar efter op. det gick inte så bra.hon skyllde allt på sjukhuspersonalen och jag fick speciellt besökstillstånd då hunden var psykiskt labil.

efter att ha föröskt över en natt att sedera henne utan att lyckas få henne att somna tog jag o vet beslutet att jag skule hyra ett hotellrum inom 5 min körväg från sjukhuset(stor risk för hjärtattacker!) och hon fick vara "inskriven utpatient" i väntan på att hon bev stabil nog att kunan åka hem,vi hade 45 mil hem.

vi blev kvar en vecka med en hund i rullstol(fick inte gå) men en hund som mådde finfint på hotellet..man kunde dock se efteråt att hon fått posttraumastress då hon blev rädd när hon hörde billjud(körde mycket fort igenom sthlm för tat rädda henne) och hon trode jag skulle lämna henne igen..det gick bort efter ca 3 månader.


numera,vis averfarenheten med nära 8000 i hotellkostnad så har jag en jätteVan med säng ,vattenkokare,Tv ,video och allt möjligt i och även möjlighet att hänga dropp osv så att vi kan sova hur kallt det än är på sjukhusparkeringen(har värmare i bilen)

jag lämnar inte henne inlagd,och -för henne- var det definitivt så att hon behövde komma hem till mig.
men vi har mycket starka band...

jag tycker det kan vara bra om din ligger kvar ett par dagar över kritisk period så att hon hinner stabilisera sig och slippa ha så ont..det är alltid bättre om hon kan skylla på "dumhuvena på sjukhuset som gjorde henne illa" än att du skall behöva göra det.

Thina
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Tack nevin och FridaJ! Jag hoppas verkligen att jag gör rätt. Det är svårt att veta hur djur uppfattar saker och ting (även när man har hållt på med dem i över 20 år). Men jag inbillar mig att hon i ett tillstånd där hon har ont faktiskt inte bryr sig så mycket om var hon är - utan att hon bara vill dra sig undan och vara i fred. Eller har jag fel?

Tack för peppning! Jag längtar otroligt mycket efter att få hem henne! Ett par dagar trodde husse och jag att hon skulle lämna oss och vi var helt utom oss, men det verkar vara stabilt nu. Infektionsrisken kommer ju dock finnas där under någon vecka till. Och revbenen kommer ju att göra ont ett tag framöver - det vet ju folk som har brutit dem.
Det har varit en hemsk vecka med väntan och bara ett till två telefonsamtal om dagen från veterinären. Inte har vi hälsat på henne heller. Också det trodde vi skulle orsaka henne mer bekymmer än glädje. Jag känner mig som värdens sämsta matte även om jag tror att vi gör rätt. Att besöka henne skulle nog vara för vår skull snarare än för hennes.
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Tack för uppmuntran! Som jag förstår det så gick det bra med din hund? Vad skönt isåfall! Det är ju så fruktansvärt när ett djur lider och det är svårt att veta vad som är det bästa för dem. Min är ju iallafall lugn och sover så länge de inte rör henne, så jag hoppas det var rätt att lämna henne några dagar till.
Under två dagar, när smärtlindringen var optimal så kravlade hon sig (trots den stora platta som är fastsydd i revbenen (ska hålla bröstkorgen på plats tills det läker) och som sitter utanpå henne) t.o.m upp i veterinären knä och la huvudet på hennes axel.

Hade jag fått välja hade jag dock velat vara med på djursjukhuset hela tiden. En inredd van kanske hade varit något annars?
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Jag tycker du har gjort helt rätt, som låtit henne vara kvar på djursjukhuset, där hon kan få en effektiv smärtlindring över helgen. :bow:
Hon kan vara glad som har en så bra matte tycker jag.
Hoppas att hon återhämtar sig helt och får leva gott många år till.
Lycka till i framtiden med damen.
*kram*
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Tack så jättemycket för lyckönskningen! Den värmer och är välbehövlig. Fortfarande, trots att veterinärerna har signalerat att den värsta faran är över så kan jag inte hjälpa att jag oroar mig jättemycket. Och det är obeskrivligt hemskt att veta att en älskad familjemedlem och kompis har så ont - även om smärtan är övergående. :(
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Nu har jag fått telefonsamtal från djursjukhuset igen. Smärtlindringen verkar fungera bra igen och jag kan inte beskriva hur underbart det känns. Hon är lättare för djurvårdarna att hantera och hon är så pass pigg att hon har charmat till sig lite köttbulle, vilket slank ned med mycket god aptit!

Hoppas att det fortsätter så här nu!
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Vilken pers!!!

Låter som det stabiliserat sig.
Håller tummarna över att du får hem henne på måndag!
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Tack för tummarna Mimus! Att det har varit en pers är ett milt uttryck. En pers för oss och ett riktigt trauma för hunden.

Jag har precis fått den dagliga rapporten idag och de prövar nu om hon kan vara redo för hemkomst på måndag. De har plockat bort Fentanylplåstret och kommer heller inte att ge henne något annat smärtstillande än Rimadyl under dagen för att se hur hon fungerar på det. Dessutom skulle de försöka att bada henne.

Jag hoppas verkligen att det fungerar bra så att jag får hem henne på måndag! Fungerar smärtlindringen så tror jag att hon får det bättre hemma, för hon är tydligen mycket avig när det kommer djurvårdare eller veterinärer som hon inte har träffat tidigare. Däremot har hon ett stort förtroende för vissa och vill gärna gosa med dem, vilket känns väldigt bra.
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Usch så hemskt. Du har gjort alldeldes rätt tycker jag. Du har ju satt hundens välbefinnande först.

Hoppas hunden repar sig och blir smärtfri snart.
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Håller tummarna för att damen mår bättre och inte har så fruktansvärt ont längre, så att hon får komma hem idag..
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Du gjorde helt rätt! :bow: , vad har du för vinthund? jag har haft tre Salukis,och de kommer mycket väl ihåg om någon ras har varit dum mot dem. Min första hane hatade trubbnosar och uppåtöron! Han blev tyvärr ihjälbiten, endast tre år:cry: :cry: :cry: :cry: :cry:
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Jag tycker du gjorde rätt. Jag skulle nog hellre vilja ha smärtlindring i en vecka till på sjukhus om mina revben var av, har själv haft ett brutet revben å det gör inte lite ont. Det gör ju ont bara för att man andas å man hittar aldrig något bekvät ställe att sitta eller ligga på (själv kom jag inte ens upp ur fotöljen utan en massa krångel). Så jag tycker defenitivt att du gjorde helt rätt.
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Veterinären ringde nyss! Hon får gå hem idag :bump: .

Veterinärer, djursjukvårdare och djurvårdare på Bagarmossen: Ni är fantastiska!
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

:banana: :banana: Hoppas att hon tillfriskna/läker ihop bra och att det inte blir några men av det hela.
Lycka till i framtiden med damen:)
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

Usch, jag känner igen traumat...

Min labbe mötte mig under jakten mitt i drevet för snart 5 år sedan med ett sår vid bröstkorgen. Jag blev förvånad, hon gör aldrig det utan återkommer när drevet är klart... Så jag kände i såret och fick i mina fingrar långt.:(

Lilla jag bar ut hunden ur skogen, tvingade jaktledaren att avbryta drevet och vi åkte till Lund med henne.

Väl där visade röntgen att hon hade punkterat lungsäcken, chanserna var små, men vi vet att hon är en kämpe. Hon låg på intensivvård i en och en halv vecka med öppet sår, det ska ju läka inifrån för att undvika att lungorna kollapsar. En och en halv vecka senare var hon hemma igen, pigg och glad, sammanlagt tre veckor. Hon blev dock inte ett dugg aggressiv utan förstod att de skulle hjälpa henne.

Det visade sig att en unghjort med spets horn hade spetsat henne när hon skulle riva ner den (den var skadeskjuten). Samma hjort hade senare försökt spetsa en hund till och anfallit 2 av drivarna... Den sköts samma dag efter ett intensivt eftersöksarbete.

Fruktansvärt jobbigt situation, men du gjorde rätt som lät henne stanna.

//E
 
Sv: Säg att jag har gjort rätt (eller fel), m.m

maria-mp skrev:
Du gjorde helt rätt! :bow: , vad har du för vinthund? jag har haft tre Salukis,och de kommer mycket väl ihåg om någon ras har varit dum mot dem. Min första hane hatade trubbnosar och uppåtöron! Han blev tyvärr ihjälbiten, endast tre år:cry: :cry: :cry: :cry: :cry:


Vad hemskt med din Saluki!

Det är en italiensk vinthundstik på 12 år som jag har. Jag har alltid bävat för att hon skulle bli attackerad. Att hon klarade sig med livet i behåll är ett rent mirakel. Hunden som bet, bet ända in i bronkerna (och de sitter banne mig långt inne). Hade den bitit över buken eller halsen så hade hon (hemska tanke) inte levt idag.

Infektioner kan ju givetvis fortfarande tillstöta och bronkrupturer kan gå upp. Men risken minskas för varje dag som går. Så det ska man vara lycklig över.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Ska försöka fatta mig kort. Har en 9 årig okastrerad Chihuahua tik. Hon har varit frisk förutom några småsaker under årens lopp. I...
Svar
0
· Visningar
468
Senast: cassina
·
Hundhälsa Hej, jag känner mig väldigt handfallen inför situationen jag är i, behöver alla tips, råd och synpunkter som finns. Jag känner att jag...
Svar
7
· Visningar
4 664
Senast: s957
·
Hundhälsa Hej! TLDR: Är det någon som har erfarenheter av bakbensvaghet som bieffekt av en medicin? Hur lång tid tog det att lösa sig, om det...
Svar
2
· Visningar
2 047
Senast: Icfafn
·
Hundhälsa Så orolig för min tjej, en landseer tik på 10 månader. När vi vaknade i lördags var hon slö och hade hög feber (40). Veterinären...
Svar
2
· Visningar
1 481
Senast: Ela
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp