Fibusen
Trådstartare
Min 3-åring är alltid lugnet själv,JÄTTEsnäll i alla situationer,och inridningen har gått hur bra som helst. Dock så har han alltid promenerat en bit från stall till ridbanan,alt så har jag longerat några varv innan uppsittning i nuvarande stall.
Sist jag skulle rida så var det superkletigt och tungt på ridbanan,så jag ville inte longera honom innan,och så fort jag kom upp i sadeln så exploderade han! Försökte bocka ordentligt,men jag lyckades sitta kvar genom att undika att han fick ner huvudet. Dock så skuttade han längst hela långsidan innan han lugnade sig,sen så vart han hur lugn och snäll som helst igen.
Han är nu hos en tjej på lite "igångsättning" och hon hoppade upp direkt dag 3 varpå han exploderar innan hon han få tag på ena stigbygeln,och hon ramlar av.
När han var 1,5 år och jag skulle börja tömköra så exploderade han fullkommligt första gången med tömkörningsgjorden,då var det riktiga rejäla bockningar,tyckte att det var lite väl starkt reaktion för att vara första gången,men tänkte endå att det var ju första gången med något runt magen. Vi använde bara gjorden 3 ggr,och han bockade varenda gång,men inte lika illa som första. Jag hade sen tänkt att köpa en gjord i neopren bara som skulle vara lättare/snällare,men det vart aldrig av. Hade i bakhuvudet "SADELTVÅNG"! Sen när vi vande in med sadel så gick det jättebra, tror inte han bockade något alls! Vet att det vart en liten bakutspark i första galoppen bara,men inge mycket alls. Slog då bort tankarna om sadeltvång. Han börjades sen på senhösten/förvintern sittas på,och det gick också kanon. Men då promenerades han från stall till ridbana,en bit på kanske 2-300 m.
Första "uteritten" skulle göras efter kanske 2 veckor,vilket innebar att han hoppades upp på utanför stallet direkt,och tjejen åkte i backen. Hoppade upp direkt och då stog han åter som ett ljus.
Sen vart han riden 2 gånger i veckan i vintras,då var han lite spänd vid uppsittning,men slappnade av och man kunde hoppa upp så gott som direkt utan problem. Sen fick han helvila Januari,Februari,Mars,sen i April så började vi skritta lite,men då tog jag han alltid på lina några varv innan jag hoppade upp,och då var han helt lugn.
Nu har åter igen "sadeltvångstanken" väckts i mitt huvud... Tjejen han är hos nu har promenerat ut i skogen och sen ridit hem,och då är han åter igen huuuur lugn som helst vid uppsittning...
Sååå,alltså så går det bra vid uppsittning om han promenerat/gått på lina lite innan,men endå så red stallkompisen honom i December utan att lina/promenera han först,och då gick det ju också bra,dock så stutsade han iväg en gång,men resterande gick det suveränt!
Jag tycker det tyder på någon form av sadeltvång iallafall,men är svårt att dra gränsen då det som sagt är en 3-åring vi pratar om som inte är riden så väldigt mycket iallafall... Vart ligger gränsen sadeltvång och spändhet inför att få upp ryttaren på ryggen? Och vi har varit noga med att bara hoppa upp när han står stadigt på alla fyra,och står avslappnat och lugnt,så vi har aldrig "våldtagit" honom med ryttare.
Frågan är hur vi ska gå vidare? Ska vi fortsätta promenera/longera innan,eller ska vi träna på uppsittningar direkt? Och OM det nu är sadeltvång,kan man få bort det nu när han är så pass ung om man fortsätter ta det jättelugnt och försiktigt vid uppsittningar? Eller är det t.o.m så att detta kommer bli värre med åren?
Min förra häst hade sadeltvång,men hon var rädd när man spände gjorden,spände sig och kunde kasta sig bakåt ibland,och hon fick man lov att promenera med flera minuter mellan man spände hålet på gjorden innan man kunde hoppa upp. Nuvarande bryr sig inte ett dugg om varken sadel,eller när man spänner gjorden,utan det är just när man ska upp. När man väl rider så är han jättetrevlig och lugn.
Jag har i dag en vanlig lädergjord med resår på ena sidan,jag ska i framtiden köpa en sån där Eric le tixerantgjord tänkte jag,men ekonomin tillåter tyvär inte det varken denna eller nästa månad (mamma ledig med många utgifter just nu..) men sen så. Gör en sån verkligen skillnad? Tänkte eftersom det nu verkar vara en ganska lätt variant av sadeltvång (iallafall än så länge) så kanske den kan rädda oss lite innan det blir värre?
Skillnad på vanlig lång gjord,och tex dressyrgjord? Nån som är bättre/sämmre? Jag har ju även en dressyrsadel,men om han skuttar så här så har jag bättre stöd i hoppsadeln,men tänkte om sadeltvångshästar kanske gillar korta gjordar bättre så kan det ju vara värt att prova endå?
Och tankar ang sadeltvång eller inte,någon mer som varit med om dessa fullkommliga explosioner så fort man ska upp på unghästen där det "bara" var att den inte var riden så mycket,att det försvann när man började rida regelbundet?
Kan tillägga att ryggen inte är röntgad,men hela hästen är klämd,känd och kollad på av veterinär inför han skulle åka iväg nu på igångsättning UA.
Så,bolla gärna lite ideér med mig! Sadeltvång eller inte? Erfarenhet av Eric gjorden? Lång eller kort gjord? Kommer bli värre/bättre med tiden? Hur går man vidare utan att göra det värre?
Känner mig bara så ledsen just nu då jag vet hur vi krånglade med förra hästen med det här.... Sen i dag fick jag liksom mina tankar bekräftade av tjejen har är hos nu,att hon misstänker också att han kan ha sadeltvång eftersom det går så himla bra när dom promenerat en bit,det vart så verkligt då...
Sist jag skulle rida så var det superkletigt och tungt på ridbanan,så jag ville inte longera honom innan,och så fort jag kom upp i sadeln så exploderade han! Försökte bocka ordentligt,men jag lyckades sitta kvar genom att undika att han fick ner huvudet. Dock så skuttade han längst hela långsidan innan han lugnade sig,sen så vart han hur lugn och snäll som helst igen.
Han är nu hos en tjej på lite "igångsättning" och hon hoppade upp direkt dag 3 varpå han exploderar innan hon han få tag på ena stigbygeln,och hon ramlar av.
När han var 1,5 år och jag skulle börja tömköra så exploderade han fullkommligt första gången med tömkörningsgjorden,då var det riktiga rejäla bockningar,tyckte att det var lite väl starkt reaktion för att vara första gången,men tänkte endå att det var ju första gången med något runt magen. Vi använde bara gjorden 3 ggr,och han bockade varenda gång,men inte lika illa som första. Jag hade sen tänkt att köpa en gjord i neopren bara som skulle vara lättare/snällare,men det vart aldrig av. Hade i bakhuvudet "SADELTVÅNG"! Sen när vi vande in med sadel så gick det jättebra, tror inte han bockade något alls! Vet att det vart en liten bakutspark i första galoppen bara,men inge mycket alls. Slog då bort tankarna om sadeltvång. Han börjades sen på senhösten/förvintern sittas på,och det gick också kanon. Men då promenerades han från stall till ridbana,en bit på kanske 2-300 m.
Första "uteritten" skulle göras efter kanske 2 veckor,vilket innebar att han hoppades upp på utanför stallet direkt,och tjejen åkte i backen. Hoppade upp direkt och då stog han åter som ett ljus.
Sen vart han riden 2 gånger i veckan i vintras,då var han lite spänd vid uppsittning,men slappnade av och man kunde hoppa upp så gott som direkt utan problem. Sen fick han helvila Januari,Februari,Mars,sen i April så började vi skritta lite,men då tog jag han alltid på lina några varv innan jag hoppade upp,och då var han helt lugn.
Nu har åter igen "sadeltvångstanken" väckts i mitt huvud... Tjejen han är hos nu har promenerat ut i skogen och sen ridit hem,och då är han åter igen huuuur lugn som helst vid uppsittning...
Sååå,alltså så går det bra vid uppsittning om han promenerat/gått på lina lite innan,men endå så red stallkompisen honom i December utan att lina/promenera han först,och då gick det ju också bra,dock så stutsade han iväg en gång,men resterande gick det suveränt!
Jag tycker det tyder på någon form av sadeltvång iallafall,men är svårt att dra gränsen då det som sagt är en 3-åring vi pratar om som inte är riden så väldigt mycket iallafall... Vart ligger gränsen sadeltvång och spändhet inför att få upp ryttaren på ryggen? Och vi har varit noga med att bara hoppa upp när han står stadigt på alla fyra,och står avslappnat och lugnt,så vi har aldrig "våldtagit" honom med ryttare.
Frågan är hur vi ska gå vidare? Ska vi fortsätta promenera/longera innan,eller ska vi träna på uppsittningar direkt? Och OM det nu är sadeltvång,kan man få bort det nu när han är så pass ung om man fortsätter ta det jättelugnt och försiktigt vid uppsittningar? Eller är det t.o.m så att detta kommer bli värre med åren?
Min förra häst hade sadeltvång,men hon var rädd när man spände gjorden,spände sig och kunde kasta sig bakåt ibland,och hon fick man lov att promenera med flera minuter mellan man spände hålet på gjorden innan man kunde hoppa upp. Nuvarande bryr sig inte ett dugg om varken sadel,eller när man spänner gjorden,utan det är just när man ska upp. När man väl rider så är han jättetrevlig och lugn.
Jag har i dag en vanlig lädergjord med resår på ena sidan,jag ska i framtiden köpa en sån där Eric le tixerantgjord tänkte jag,men ekonomin tillåter tyvär inte det varken denna eller nästa månad (mamma ledig med många utgifter just nu..) men sen så. Gör en sån verkligen skillnad? Tänkte eftersom det nu verkar vara en ganska lätt variant av sadeltvång (iallafall än så länge) så kanske den kan rädda oss lite innan det blir värre?
Skillnad på vanlig lång gjord,och tex dressyrgjord? Nån som är bättre/sämmre? Jag har ju även en dressyrsadel,men om han skuttar så här så har jag bättre stöd i hoppsadeln,men tänkte om sadeltvångshästar kanske gillar korta gjordar bättre så kan det ju vara värt att prova endå?
Och tankar ang sadeltvång eller inte,någon mer som varit med om dessa fullkommliga explosioner så fort man ska upp på unghästen där det "bara" var att den inte var riden så mycket,att det försvann när man började rida regelbundet?
Kan tillägga att ryggen inte är röntgad,men hela hästen är klämd,känd och kollad på av veterinär inför han skulle åka iväg nu på igångsättning UA.
Så,bolla gärna lite ideér med mig! Sadeltvång eller inte? Erfarenhet av Eric gjorden? Lång eller kort gjord? Kommer bli värre/bättre med tiden? Hur går man vidare utan att göra det värre?
Känner mig bara så ledsen just nu då jag vet hur vi krånglade med förra hästen med det här.... Sen i dag fick jag liksom mina tankar bekräftade av tjejen har är hos nu,att hon misstänker också att han kan ha sadeltvång eftersom det går så himla bra när dom promenerat en bit,det vart så verkligt då...