Rutiner vid vagniala förlossningar (Utbruten från Planerat kejsarsnitt PRIVAT)

[em-pirre]

Vilket sjukhus ger 20%? Jag har läst att KS i Sthlm hade högt, dvs upp mot 5%. Det har man arbetat med.

Jag tycker definitivt Sporthorse ska få snitt men jag tycker det är synd att det inte läses vad folk skriver ang snitt utan det förutsätts en hel del. Det är synd att projektet jag är med i ”min barnmorska” inte finns på fler ställen, hade varit en trygghet för många att få en barnmorska så dedikerad.

I Finland klipper man nästan alltid för att slippa sprickor.

 

[Lingon]

I Finland klipper man nästan alltid för att slippa sprickor.

Jag blev klippt (i Sverige) och bm sa att hon klippte för då skulle det hamna på ett bra ställe. När det spricker kan det ju hamna lite varstans. Mitt klipp var så snyggt gjort att bm på efterkontrollen sa att hade hon inte vetat var jag var klippt hade hon haft svårt att se det.

 

[Magnum]

Jag blev klippt (i Sverige) och bm sa att hon klippte för då skulle det hamna på ett bra ställe. När det spricker kan det ju hamna lite varstans. Mitt klipp var så snyggt gjort att bm på efterkontrollen sa att hade hon inte vetat var jag var klippt hade hon haft svårt att se det.

Så sa dom till mej också, ett klipp är mer kontrollerat.



Vidare sa dom på BB med allvar i tonen att får jag problem av nån som helst sort måste jag höra av mej.
Man ska inte ha problem, men får man så löser man det.

 

[em-pirre]

Jag blev klippt (i Sverige) och bm sa att hon klippte för då skulle det hamna på ett bra ställe. När det spricker kan det ju hamna lite varstans. Mitt klipp var så snyggt gjort att bm på efterkontrollen sa att hade hon inte vetat var jag var klippt hade hon haft svårt att se det.

Ja just därför.

 

[Nattljus]

Klipp utförs ibland för att styra vart skadan hamnar (oftast klipper man snett för att försöka undvika total sfinkterruptur, när man ser att risk finns). Överlag är man restriktiv med klipp i Sverige jämfört med många andra länder.

En nackdel med klipp vs spricka av sig självt är att det raka klippets såryta inte läker lika bra som självsprickans ojämna. Hur viktigt det är i sammanhanget avgör barnmorskan.

Jag får krypningar i hela kroppen bara av att skriva det här. Hur kan ni vara så lugna vid tanken på att spricka eller bli klippta där nere, fattar inte

 

[_Zvea_]

Klipp utförs ibland för att styra vart skadan hamnar (oftast klipper man snett för att försöka undvika total sfinkterruptur, när man ser att risk finns). Överlag är man restriktiv med klipp i Sverige jämfört med många andra länder.

En nackdel med klipp vs spricka av sig självt är att det raka klippets såryta inte läker lika bra som självsprickans ojämna. Hur viktigt det är i sammanhanget avgör barnmorskan.

Jag får krypningar i hela kroppen bara av att skriva det här. Hur kan ni vara så lugna vid tanken på att spricka eller bli klippta där nere, fattar inte

Tror inte att det är någon som är lugn vid tanken på det? Jag är skiträdd för det och har drömt mardrömmar om det. Däremot vägde jag riskerna och för mig var riskerna med snitt mycket större för mig och barnet. Inget moraliserande i det, men jag tror inte att du ska tänka att någon är "helt OK" med att spricka.

 

[Blyger]

Klipp utförs ibland för att styra vart skadan hamnar (oftast klipper man snett för att försöka undvika total sfinkterruptur, när man ser att risk finns). Överlag är man restriktiv med klipp i Sverige jämfört med många andra länder.

En nackdel med klipp vs spricka av sig självt är att det raka klippets såryta inte läker lika bra som självsprickans ojämna. Hur viktigt det är i sammanhanget avgör barnmorskan.

Jag får krypningar i hela kroppen bara av att skriva det här. Hur kan ni vara så lugna vid tanken på att spricka eller bli klippta där nere, fattar inte

En del av oss kanske har spruckit utan att få bestående men av det?

Dumt att få panik över en sån sak i efterhand när allt dessutom gått bra (även om man såklart inte ville spricka eller önskar det till någon eventuell framtida förlossning).

 

[Hyacinth]

Klipp utförs ibland för att styra vart skadan hamnar (oftast klipper man snett för att försöka undvika total sfinkterruptur, när man ser att risk finns). Överlag är man restriktiv med klipp i Sverige jämfört med många andra länder.

En nackdel med klipp vs spricka av sig självt är att det raka klippets såryta inte läker lika bra som självsprickans ojämna. Hur viktigt det är i sammanhanget avgör barnmorskan.

Jag får krypningar i hela kroppen bara av att skriva det här. Hur kan ni vara så lugna vid tanken på att spricka eller bli klippta där nere, fattar inte

Jag var livrädd för allt, men väl mitt i var jag obrydd. Hormoner, epidural mm samt krystvärkar gör en liten spricka tämligen banal. Det sved efteråt när jag kissade men det låter brutalare än det är. Sen kan man ha jätteotur, men det kan man ha vid andra tillfällen i livet också.

 

[Hyacinth]

Tror inte att det är någon som är lugn vid tanken på det? Jag är skiträdd för det och har drömt mardrömmar om det. Däremot vägde jag riskerna och för mig var riskerna med snitt mycket större för mig och barnet. Inget moraliserande i det, men jag tror inte att du ska tänka att någon är "helt OK" med att spricka.

Och jag sprack 1,5 cm max, vilket lagades med 1-2 stygn under bedövning. Inga men.

 

[Hyacinth]

Sen hade jag en jobbig förlossning på många sätt, men det var Mentalt. Jag var deprimerad, och fick en djup förlossningsdepression. Jag fick en blödning, men den var inte beroende av sätt jag födde på.

 

[Muninn]

Klipp utförs ibland för att styra vart skadan hamnar (oftast klipper man snett för att försöka undvika total sfinkterruptur, när man ser att risk finns). Överlag är man restriktiv med klipp i Sverige jämfört med många andra länder.

En nackdel med klipp vs spricka av sig självt är att det raka klippets såryta inte läker lika bra som självsprickans ojämna. Hur viktigt det är i sammanhanget avgör barnmorskan.

Jag får krypningar i hela kroppen bara av att skriva det här. Hur kan ni vara så lugna vid tanken på att spricka eller bli klippta där nere, fattar inte

Jag tänker mig det som vilken skada som helst, dvs det kan vara allt från pyttelite till väldigt svårt och kategorin "väldigt svårt" är inte så stor. Statistiskt borde det alltså gå bra.
Jag ser inte hur lugnt som helst på en jättespricka, men risken är så liten för det att jag tänker att med största sannolikhet blir det ett mindre sår som sys och läker.
Jag vill absolut helst hålla mig ifrån ett klipp! Om det inte verkar som att det krävs just så och där. Min kropp är ju designad för detta, och jag är förberedd. Att det kommer göra ont som f-n är ju en annan sak.... Men får jag ta min tid och låta utdrivningsskedet vara lugnt och inte forcerat så sjunker ju risken för att spricka ännu mer.
Förstår det som att "förr" skulle ungarna pressas ut med stor kraft=större risk för sprickor=de klippte hellre.
Nu tänker man annorlunda och det känns lugnande för mig!

Har också skrivit i förlossningsbrevet att jag vill sys på operation om stygn krävs, har hört att det blir bättre och snyggare.
Blir det inte bra så river jag väl sjukhuset tills de rekonstruerat mig, jag menar om man kan skapa ett kvinnligt könsorgan på någon född till man så kan man tamejsjutton fixa till en förlossningsskada också. Och jag är snäll och timid oftast, men inte om något sådant skulle hända

Ja, så tänker jag

I övrigt blir jag glad att läsa om alla som sakligt berättar fakta här. Som andra sagt, valet ska vara så fritt som det medicinskt är möjligt men gjort på korrekt grund!

 

[Energi]

Klipp utförs ibland för att styra vart skadan hamnar (oftast klipper man snett för att försöka undvika total sfinkterruptur, när man ser att risk finns). Överlag är man restriktiv med klipp i Sverige jämfört med många andra länder.

En nackdel med klipp vs spricka av sig självt är att det raka klippets såryta inte läker lika bra som självsprickans ojämna. Hur viktigt det är i sammanhanget avgör barnmorskan.

Jag får krypningar i hela kroppen bara av att skriva det här. Hur kan ni vara så lugna vid tanken på att spricka eller bli klippta där nere, fattar inte

Jag är verkligen inte lugn vid tanken på att spricka, men det skrämmer mig mer att bli snittad.

 

[Hyacinth]

Jag är verkligen inte lugn vid tanken på att spricka, men det skrämmer mig mer att bli snittad.

Jag vill få tillägga att mitt snitt var super. Jag mådde prima snabbt men absolut fanns det stök. Personalen var dock fantastisk i sitt bemötande och var mycket uppmärksamma, kan dock bero på att de var insatta i min historia och att jag hade ett trauma sen tidigare plus att jag haft väldigt tuffa graviditeter.

 

[Lingon]

Klipp utförs ibland för att styra vart skadan hamnar (oftast klipper man snett för att försöka undvika total sfinkterruptur, när man ser att risk finns). Överlag är man restriktiv med klipp i Sverige jämfört med många andra länder.

En nackdel med klipp vs spricka av sig självt är att det raka klippets såryta inte läker lika bra som självsprickans ojämna. Hur viktigt det är i sammanhanget avgör barnmorskan.

Jag får krypningar i hela kroppen bara av att skriva det här. Hur kan ni vara så lugna vid tanken på att spricka eller bli klippta där nere, fattar inte

Jag kan helt ärligt säga att jag inte kände av klippet alls. Varken när det klipptes (allt gjorde ju så ont då så klippet kändes inget. Inte heller efteråt kände jag nåt specifikt från klippet. Det gjorde ju allmänt ont i underlivet de första dagarna men minns inget specifikt från klippet. Jag tyckte ju att det var värre att vara gravid än att föda barn. För att inte tala om hur jobbiga de första åren med barn var! Förlossningen var den lätta biten tycker jag. Men alla är ju olika :-)

 

[BernT]

Jag kan helt ärligt säga att jag inte kände av klippet alls. Varken när det klipptes (allt gjorde ju så ont då så klippet kändes inget. Inte heller efteråt kände jag nåt specifikt från klippet. Det gjorde ju allmänt ont i underlivet de första dagarna men minns inget specifikt från klippet. Jag tyckte ju att det var värre att vara gravid än att föda barn. För att inte tala om hur jobbiga de första åren med barn var! Förlossningen var den lätta biten tycker jag. Men alla är ju olika :-)

Har så svårt att tro på de som säger att klipp inte känns alltså menar inte att du har fel men bara tanken på att någon ska klippa i min fitta gör att det gör ont i hela kroppen. Jag blev snittad utan att bedövningen tog och med tanke på hur ont det gjorde borde klipp göra sjuuukt ont. Är chockad över att folk säger att det inte gör ont

 

[Energi]

Har så svårt att tro på de som säger att klipp inte känns alltså menar inte att du har fel men bara tanken på att någon ska klippa i min fitta gör att det gör ont i hela kroppen. Jag blev snittad utan att bedövningen tog och med tanke på hur ont det gjorde borde klipp göra sjuuukt ont. Är chockad över att folk säger att det inte gör ont

Jag antar att de klipper när bebisens huvud töjer ut slidmynningen. Just det där töjandet sved som eld för mig och jag kände inget alls när jag sprack.

 

[lilleknodd2]

Har så svårt att tro på de som säger att klipp inte känns alltså menar inte att du har fel men bara tanken på att någon ska klippa i min fitta gör att det gör ont i hela kroppen. Jag blev snittad utan att bedövningen tog och med tanke på hur ont det gjorde borde klipp göra sjuuukt ont. Är chockad över att folk säger att det inte gör ont

Det gör så ont på flera sätt och smärtan är rätt så extrem, jag kan säga till 100% att jag inte hade reagerat på ett klipp.
Nu fick jag några små sprickor, som jag inte kände alls. Sydde 4 stygn på 4 olika ställen och har varken känt av det under tiden eller efter läkningen.

 

[Eli]

Har så svårt att tro på de som säger att klipp inte känns alltså menar inte att du har fel men bara tanken på att någon ska klippa i min fitta gör att det gör ont i hela kroppen. Jag blev snittad utan att bedövningen tog och med tanke på hur ont det gjorde borde klipp göra sjuuukt ont. Är chockad över att folk säger att det inte gör ont

Jag sprack ganska mycket under min förlossning men kände ingenting. Kände heller inte den brinnande känslan folk beskriver när huvudet ska töja och man inte får krysta på en/ett par värkar. Kände verkligen ingen smärta alls vid utdrivningsskedet, trots att jag inte hade någon bedövning. Förstod inte heller att jag spruckit så mycket som jag gjorde förrän på efterkontrollen när barnmorskan ville titta hur det såg ut där nere "eftersom du blev sydd med ganska många stygn". "Oj så fint!" sa hon Har haft noll problem efteråt också.

En kompis blev klippt och bebisen togs med sugklocka. Kändes inte sa hon.

 

[Inte_Ung]

Blir det inte bra så river jag väl sjukhuset tills de rekonstruerat mig,

Du behöver inte riva något sjukhus. Jag gick bara dit och bad om hjälp. De gav mig en utmärkt underlivsplastik.
Det läks alldeles fantastiskt bra, mycket bättre än sår på magen.

 

[Guldaskig]

Klipp utförs ibland för att styra vart skadan hamnar (oftast klipper man snett för att försöka undvika total sfinkterruptur, när man ser att risk finns). Överlag är man restriktiv med klipp i Sverige jämfört med många andra länder.

En nackdel med klipp vs spricka av sig självt är att det raka klippets såryta inte läker lika bra som självsprickans ojämna. Hur viktigt det är i sammanhanget avgör barnmorskan.

Jag får krypningar i hela kroppen bara av att skriva det här. Hur kan ni vara så lugna vid tanken på att spricka eller bli klippta där nere, fattar inte

Det är väl ingen som vill spricka eller bli klippt men vi är väl säkert flera stycken i tråden som har spruckit eller blivit klippt som inte har några som helst besvär efteråt.