Ridskolehästen Pamela nära avlivas i brist på veterinär

Statliga styrda Distriktsveterinärerna ska säkerställa tillgänglig djurvård i hela landet. Men i Västerbottens inland är det semesterstängt i flera veckor.

 

[SiZo]

Låter ju nästan som att man bör bli veterinär själv först innan man börjar med något sånt.

Det är väl sen gammalt att man behöver vara både veterinär, hovslagare, equiterapeut, sadelutprovare och os-ryttare för att kunna ha häst typ.

 

[Keb71]

Vissa saker har ändrats sedan jag jobbade till något bättre och är lite olika på olika distrikt men lite kort listat från när jag jobbade

* Korkade fenomenet beredskap (det normala folk skulle kalla ’jour’) där man var tillgänglig för telefonsamtal och utryckning en-två nätter i veckan (17.00-08.00) och var tredje-fjärde helg (17.00 fredag till 08.00 måndag) för ingen fast ersättning alls i princip om man inte behövde åka ut och fick provision. Ingen ersättning för alla, ofta onödiga telefonsamtal. Beredskapen låg i princip ovanpå (!) vanliga 40h arbetsveckan som i realiteten ofta blev högre. Även om det inte ringer är det en stress att veta att det kan ringa närsomhelst. Kunde vara allt mellan att inte behöva åka ut alls en helg (=18kr/h för att svara i telefonen som ringde mitt i natten) till att jobba dygnet runt.
* Hör ihop med ovan delvis, att behöva sätta sig i bilen och köra 5-10-20 mil till djurägare när du redan har jobbat 8-10-15-20h i sträck eller inte fått sova ordentligt senaste dygnet, två dygnen, tre dygnen. Kanske på dåliga vägar i dåligt väder dessutom.
* Ensamheten, du är själv och har begränsat med möjligheter att få hjälp och stöd jämfört om du jobbar på klink
* Otillräckligheten och svårigheten att säga nej. Det är inte så lätt att säga till djurägaren att de måste vända sig med sitt akut sjuka djur till kollegan i beredskap när denne befinner sig i en annan stad 12mil bort och kanske åt helt fel håll och upptagen med annat. Då jobbar man lätt över istället.
* Dålig arbetsmiljö ffa ute i häststallarna och dessa långa bilkörningar

Har däremot aldrig varit med om så gulliga och snälla djurägare, stor skillnad jämfört med att jobba vid kusten. De var väll tacksamma att det fanns någon som kunde komma öht

Plus omöjligheten att få ut sin komptid i den ledighet som så väl skulle behövas, eftersom det inte finns någon som kan täcka upp... :'(

 

[ginnies]

Låter varken sannolikt eller logiskt. Mest misogynt, faktiskt.

Klart att du skriver så till mig-
Men det blir följdeffekter, fler kvinnor på en utbildning kan göra (eller gör på sikt) att män avstår till viss del.

Och vad du än tror, faktiskt, och tycker, så finns arbetsmoment som komma skall där man är väldigt glad som djurägare om det kommer ut en stor, lång och stark veterinär som törs och kan ta i och vågar. Jag tar ut veterinär för att jag vill att mitt djur ska överleva.
Om det då kommer en liten svag veterinär med korta armar som man vet inte når in och/eller som inte orkar, när man förstår att det är kört nära direkt och man får skjuta ko med kalv i sig pga fel veterinär enkom detta och dessutom på jourtid betala mellan 12-15000 för ingenting så får du tro jag är hur misogyn som helst.

På dagtid har jag som regel förmånen att kunna be om styrka och långa armar om det krävs.

 

[ginnies]

Jag är förvånad över att det är beredskapen som är den delen som är jobbigast. Jag var så säker på att det var känsla av otillräcklighet och otrevliga möten med djurägare.

Senaste jourveterinären hade jobbat hela natten(ensam då) och fortsatte dag till kl .13.00.

 

[Texaz]

Klart att du skriver så till mig-
Men det blir följdeffekter, fler kvinnor på en utbildning kan göra (eller gör på sikt) att män avstår till viss del.

Och vad du än tror, faktiskt, och tycker, så finns arbetsmoment som komma skall där man är väldigt glad som djurägare om det kommer ut en stor, lång och stark veterinär som törs och kan ta i och vågar. Jag tar ut veterinär för att jag vill att mitt djur ska överleva.
Om det då kommer en liten svag veterinär med korta armar som man vet inte når in och/eller som inte orkar, när man förstår att det är kört nära direkt och man får skjuta ko med kalv i sig pga fel veterinär enkom detta och dessutom på jourtid betala mellan 12-15000 för ingenting så får du tro jag är hur misogyn som helst.

På dagtid har jag som regel förmånen att kunna be om styrka och långa armar om det krävs.

Förstår ditt resonemang men å andra sidan är det ibland en nackdel med stora personer, inte minst vid koliker hos mindre hästar eller fellägen på får ...

 

[Ainon]

På samma sätt finns det moment som distriktsveterinär som är svårt/omöjliga för en stor karl, som tur är så finns ofta fiffiga hjälpmedel eller att man kan samarbeta med djurägare/lantbrukspersonal

Vh / kortväxt veterinär med bla skitbra (!) armar för ex lägesrättning vid dystokier eller rektaliseringar på små/trånga djur. Ibland på stora djur är dessutom en fördel att kunna få in 2 (!) armar. Men ja visst är det ett problem med räckvidden, upplevde dock aldrig problem med styrkan...

Klart att du skriver så till mig-
Men det blir följdeffekter, fler kvinnor på en utbildning kan göra (eller gör på sikt) att män avstår till viss del.

Och vad du än tror, faktiskt, och tycker, så finns arbetsmoment som komma skall där man är väldigt glad som djurägare om det kommer ut en stor, lång och stark veterinär som törs och kan ta i och vågar. Jag tar ut veterinär för att jag vill att mitt djur ska överleva.
Om det då kommer en liten svag veterinär med korta armar som man vet inte når in och/eller som inte orkar, när man förstår att det är kört nära direkt och man får skjuta ko med kalv i sig pga fel veterinär enkom detta och dessutom på jourtid betala mellan 12-15000 för ingenting så får du tro jag är hur misogyn som helst.

På dagtid har jag som regel förmånen att kunna be om styrka och långa armar om det krävs.