Sv: Ridning och samling
Det är mycket möjligt att man blir färgad av omgivningen när det mesta är "udda" på NÅGOT vis i omgivningen. Ex. gamla ridskolehästar som ridits alldeles för mycket fel i sina dagar, hästar med olika takter och avvikande rörelsemönster i kroppen (travare, islandshästar, andra gångartshästar), fd. galoppörer, westernhästar, hästar som kliver med väldigt raka bakbenssteg osv, hästar som allmänt gått i väldigt felaktig form, osv.
Då är det ju faktiskt väldigt lätt att komma till slutsatsen att -är inte alla hästar individer med individuella problem ändå?
Det är olika psyken det rör sig om - allt från lite mer diskreta skillnader till riktiga personligheter/enmanshästar/hästar med trauman som man faktiskt får lära sig innan det går att få ut något vettigt av ridning och umgänge.
Det är olika fysisk historik det rör sig om, både träningsrelaterat och eventuell skadehistorik, och en massa icke-skaderelaterade mindre fysiska svagheter som mer är olika individers "ömma punkter" beroende på både personlighet (lätt att få stress-symptom t ex) och gener (vart svagheterna lättast sätter sig). Och så det uppenbara såklart, exteriören och det rörelsemönster man lättare får ut utifrån den, vad hästen är avlad till och generna bakom mer detaljerat än bara utifrån tävlingsgren.
Vi som rider är olika som personer och med olika förutsättningar, även fysiskt.
Det jag menar med det är inte att någon sagt att man kan rida alla hästar på samma sätt eller att man "måste" frångå sitt ridsystem från det.
Snarare så menar jag att jag inte tycker det är ett komplett ridsystem om man inte kan anpassa en metod för ett ekipage när man märker att det man provar inte funkar, eller ger andra problem som resultat.
Folk är inte tydliga med vilka förutsättningar deras hästar har.
Man diskuterar trots det utifrån sitt o det kan bli fel.
Som med Biggans häst med mkt trav/ körblod i, så har jag fortfarande ej förstått om hästen ens kan galoppera rent utan ryttare.
Tar henne som ett ex. för att hon oftast gör att diskussionerna blir förvirrade o otydliga. Den enda som är delaktig förutom Immer då
Det är mycket möjligt att man blir färgad av omgivningen när det mesta är "udda" på NÅGOT vis i omgivningen. Ex. gamla ridskolehästar som ridits alldeles för mycket fel i sina dagar, hästar med olika takter och avvikande rörelsemönster i kroppen (travare, islandshästar, andra gångartshästar), fd. galoppörer, westernhästar, hästar som kliver med väldigt raka bakbenssteg osv, hästar som allmänt gått i väldigt felaktig form, osv.
Då är det ju faktiskt väldigt lätt att komma till slutsatsen att -är inte alla hästar individer med individuella problem ändå?
Det är olika psyken det rör sig om - allt från lite mer diskreta skillnader till riktiga personligheter/enmanshästar/hästar med trauman som man faktiskt får lära sig innan det går att få ut något vettigt av ridning och umgänge.
Det är olika fysisk historik det rör sig om, både träningsrelaterat och eventuell skadehistorik, och en massa icke-skaderelaterade mindre fysiska svagheter som mer är olika individers "ömma punkter" beroende på både personlighet (lätt att få stress-symptom t ex) och gener (vart svagheterna lättast sätter sig). Och så det uppenbara såklart, exteriören och det rörelsemönster man lättare får ut utifrån den, vad hästen är avlad till och generna bakom mer detaljerat än bara utifrån tävlingsgren.
Vi som rider är olika som personer och med olika förutsättningar, även fysiskt.
Det jag menar med det är inte att någon sagt att man kan rida alla hästar på samma sätt eller att man "måste" frångå sitt ridsystem från det.
Snarare så menar jag att jag inte tycker det är ett komplett ridsystem om man inte kan anpassa en metod för ett ekipage när man märker att det man provar inte funkar, eller ger andra problem som resultat.
Senast ändrad: