Sv: Ridning i skogen på annans mark.
Bäste B/Rudolf, jag vet inte vem du är. Men jag vill börja med att säga att jag tycker att det är hemskt tråkigt att höra att du fått träd skadade (medvetet avklippa grenar etc).
Övriga inlägget är både riktat till Rudolf och andra. Lite allmänt hållet.
Jag har min häst i trakterna intill dina - dvs Ekskogen/Kårsta i Vallentuna. Jag har noterat att stämningen stundtals är rätt spänd mellan markägare och hästfolk i kommunen (tack och lov är det lugnt i "mina trakter", så jag slipper påverkas av det). Jag tror att det, åtminstone delvis, beror på den attityd som både somliga markägare och somliga ryttare uppvisar: "Jag har rätt och du har fel. Du har inte rätt att XXX och jag har all rätt i världen att XXX.". Det stämmer att (somliga) ryttare tar sig rätten att rida precis överallt och hur som helst, vilket naturligtvis inte är ok. Tyvärr är det också många markägare som, istället för att stanna och prata med passerande om saken (förklara), tar till obehagliga hotelser. Det är inte heller ok, och också ett lagbrott.
Skyltar om ridförbud etc., ska mig veterligen sättas upp av kommunen. Inte av gemene man. Naturligtvis får skyltarna sitta uppe, men det betyder inte att de har laga kraft. Jag föreslår att du tar kontakt med kommunen.
Enligt allemansrätten har ryttare (liksom cyklister, skidåkare, fotvandrare m.fl.) rätt att färdas genom och vistas i skog och mark. Vi är, precis som alla andra, skyldiga att följa trafikregler och annat. Enligt allemansrätten ska skog, växtlighet osv. inte skadas (att skada ett träd illa är ett brott som kan kosta riktigt saftiga böter). Detta innebär bl.a. att man som ryttare håller sig borta ifrån skogen när det är blött/fuktigt i marken (mer än några cm på ytan), speciellt under höst/vår. Åtminstone andras marker - sina egna kan man förstås behandla som man själv vill. Viktigt att tänka på, som ryttare, är att en hästs hov har ett större tryck per kvadratcentimeter än en bil, när den sätts i marken.
Naturligtvis ska vi värna om vår allemansrätt. Jag tycker att det är fantastiskt att den finns, och vill absolut ha den kvar. (Jag rider bl.a. distansritt - plockas allemansrätten bort är jag körd!
) Men jag anser att man, utöver den, måste använda sitt sunda förnuft. Jag rider mycket ute, både på grusvägar, landsvägar, i skogen och på fält (som jag fått ok att rida på/längs kanten av). Somliga perioder, som när det är väldigt blött, får man anpassa sig och rida andra rundor. För mig är det lika självklart som att inte rida tvärs över bondens sådda åker. Jag upplever att jag är välkommen överallt där jag rider - får ytterst, ytterst sällan några negativa reaktioner när jag möter andra ute. Det handlar ju bara om att visa respekt mot varandra. Varför är det så svårt?
//Liten, med fjordhästen med det knallorange tränset