Sv: Ridgeback/Dalmatiner/Flatcoated Retriver
Hade skrivit ett långt inlägg, men det försvann...
Skriver om det imorgon, orkar inte nu
Gör ett nytt försök då...
Jag har ganska lite erfarenhet av RR, lite mer erfarenhet av flat (flera flatägare i vänkretsen, och även ett par uppfödare), betydligt mkt mer erfarenhet av dalmatiner, då jag är uppvuxen med rasen och träffat otaliga prickjontar i mitt liv. Är numera även delägare i mina föräldrars kennel (vilande avelsverksamhet sedan mitten av 90-talet dock).
Flat är, i mina ögon en ganska intetsägande ras
Ganska trevlig och glad, men utan någon direkt raspersonlighet och alldeles för flamsig för min smak
De RR jag träffat har varit väldigt lika dalmatinern i sättet, men med mera jaktinstinkt, och mera vakt i sig. Har dock inte träffat tillräckligt många för att kunna bilda mig en uppfattning om det är rastypiskt eller bara något som dessa hundar jag träffat haft (samma uppfödare).
Dalmatinern har outtömlig energi (kullager under tassarna
), är envisa som synden (minst lika envisa som taxar sägs vara) och har tagit ordet "ögontjänare" till en helt annan nivå. Finns det ätbart inom räckhåll så hittar dalmatinern det, och tar det gärna i ett av matte/husse obevakat ögonblick. Kräver en del mental stimulans för att må bra och inte hitta på egna sysselsättningar, och vill gärna ha möjligheten att sträcka ut och få utlopp för sin energi, även om den inte behöver göra det varje dag.
Rasen är ursprungligen framtagen för att springa med hästdroskor för att skydda dem och användes även att vakta stallen nattetid, och uthålligheten och vakten finns kvar i rasen idag.
Vi brukade säga till våra valpköpare att dalmatinern inte är en hund man bör skaffa sig som förstahund om man inte har hundvana sedan tidigare, just pga deras energi och förmåga att slingra sig ifrån saker som de inte måste göra. (vissa påstår att dalmatinern är en korkad/dum ras som inte lyder kommandon, men i själva verket är de übersmarta, och hittar möjligheterna att slippa undan
)
Ganska mjuk ras, lätt att korrigera med att ändra röstläget bara litegrann, en dalmatiner är en klok hund som snabbt lär sig vad den får och inte får göra, och fjäskar otroligt mkt om den gjort något otillåtet.
Problem med dövhet finns i rasen (som i alla vita raser), men merparten av uppfödarna BAER-testar sina valpar innan leverans, så finns det minsta tveksamhet innan så får man svart på vitt där (dalmatinersällskapet var med och finansierade första BAER-hörseltestutrustningen som fanns på Strömsholm)
Vissa uppfödare förnekar att det finns HD-problem inom rasen och vill inte röntga sina hundar, alternativt tycker att det är okej att avla på hundar med defekta höfter. Samma sak med allergier, vissa förnekar att de öht existerar. Mao, det gäller att kolla upp sin uppfödare och föräldradjuren innan man köper valp.
Fäller gör den 2 ggr/år, varje fällningsperiod varar i 6 månader
Perfekt familjehund, hänger mer än gärna med på alla familjens aktiviteter samtidigt som den mer än gärna agerar soffpotatis/sängkamrat. När vi var små så brukade vi ge oss ut på långa skidutflykter på vintrarna, och när jag och min syster tröttnade på att åka skidor så kunde vi åka pulka bakom vår dalle-hane istället (hade en hundpulka med plats för 2), och varje midsommar så drogs vi i lövad skrinda till midsommarstången 3 km bort av samma hund
De nackdelar som Swat nämner känner jag inte igen alls...
