Tänkte höra med er som rider AR på islandshäst för och nackdelar? jag kollar runt på olika hästraser som kan tänka sig passa mig i framtiden. Det är något med islandshästen som tilltalar mig men jag vill ju ägna mig åt AR. vet att alla raser passar till denna typ av ridning men jag skulle gärna vilja komma lite högre upp i utbildningtrappan i framtiden. då är frågan om isisen är hästen för mig? samtidigt vill jag ha en bra familjehäst som inte är alldeles för stor men ändå måste den va lite viktbärande. tycker att islandshästar utstrålar något och har ett eget driv och hållning som jag gillar. Tölten har jag inget emot och kan gärna ägna mig åt en del men jag är rädd för att traven inte ska hålla? va för typ av isis ska man välja om man vill ha en bra trav? mvh jenny
Min egen förra var ju förvisso korsning och jag rider inte AR även om jag rider inspirerat av det och mina tränare har avlagt riddarprov och tagit ett par ringar inom AR. Jag har ridit samma ridstil på en del rena islänningar.
Jag vet ju att Bent förr iaf sagt att vissa hästar har galopphandikapp. Och han har då ansett att många Islandshästar hör dit ihop med vb-travare.
Jag är benägen att hålla med på sätt och vis. Min förra hade en bedrövlig galopp. Han hade ingen galopp öht då jag började utbilda honom.
Däremot tror jag att om jag fått honom nu hade jag ju kunnat hjälpa honom desto mer och ev fått till bättre kvalitet i galoppen än då jag fick honom som betydligt yngre och okunnigare. När jag började kunna nog var han nära 30 år och inget man ville laborera för mycket med längre.
Han lärde sig dock iaf piaff och galoppiruetter.
Det jag upplevde svårast var inte att få renhet i gångarterna i basic nivå. Det var att få full rundhet och bärighet.
Han var ju absolut bättre i form och genomsläpplighet än de flesta ekipage. Men det var så in i helsikes mycket svårare att få till på honom än på andra raser som är lite rörliga och känsliga(typ pre, arab etc). Det där sista lilla klicket var fruktansvärt svårt(som krävs i piaff tex eller riktigt samlad galopp a la piruett tex).
Det tror jag de flesta ekipage oavsett gren aldrig riktigt når iaf. Så det är ett ickeproblem för de flesta.
Men vill man satsa på att nå långt inom sånt så kan man göra det betydligt lättare för sig.
Men då är frågan vad man tycker är "nå långt"?
För vissa är det att rida skolor, för andra är det riddarnivå och för ytterligare någon är det stormästarnivå(eller vad fasen de kallar de nu för tiden..).
Riddarnivå kan man absolut ta sig till på Islandshäst. Men ja - det är svårare än på en häst avlad för just den typen av ridning.
Jag tror galoppen ofta är det som blir svårt för dem.
Att de tar till tölten eller grisepass etc går att lära dem av med om man har ett system att inaktivera underhalsen och runda dem utan spänning i den.
Men ja - det kräver nogrannare jobb i det än med raser med 3 väldigt taktsatta gångarter medfött.
Jag tror man med fördel kan kolla på de som är störst inom sin gren och fundera kring varför de valt den hästsort de har valt.
Vill man ha Islandshäst för att man vill ha det - kör!
Men vill man köpa häst som ska vara lite mindre, robust etc men ha hyfsat lätt för AR kan man nog också kika på tex ponnyraser a la Welsh cob, haflinger(finns ju lite olika) etc.