Resursperson i skolan (Utbruten från Barn som får utbrott)

[Kattennizze]

Fruktansvärt tragiskt att det är så om det så bara skulle vara på ett enda ställe (vilket jag tyvärr vet att det inte är, så är det på fler ställen) så är det fruktansvärt! Framförallt för barnen, både de som inte får någon guidning alls men också för övriga barn i klassen/skolan och för personalen. Nu kanske det redan görs men jag skulle önska att kommunen eller kanske BVC ordnar föräldrautbildning. Önskvärt vore såklart om den vore obligatorisk men det är nog svårt att få till. Kanske som cirkel inom hem & skola (om det ens finns längre)?

Men en helt gränslös uppfostran (vad det nu skulle vara) hur många sådana föräldrar kan det finnas i Sverige? Jag har inte stött på en enda, och då tänker jag att man som flerbarnsförälder ändå kommer i kontakt med en hel del, förutom vänner etc. Jag tycker snarare som alltid, att barn idag behöver mindre gränser och regler och hets med allt. Mer curling helt enkelt.

 

[TinyWiny]

I min kommun finns numera ett helt team inom centrala elevhälsan bestående av socionomer och specialpedagoger som är tänkta att stötta familjer som behöver, bästa initiativet på länge.

De håller även i föräldrautbildningar, dessvärre är det som vanligt när det gäller sånt här; att de som verkligen skulle behöva gå inte gör det.

Ja det var där min tanke om obligatorisk närvaro kom in, även om jag såklart vet att det inte är möjligt att genomföra, för jag vet ju det. De som behöver det mest anser sig inte behöva det alls.

 

[TinyWiny]

Men en helt gränslös uppfostran (vad det nu skulle vara) hur många sådana föräldrar kan det finnas i Sverige? Jag har inte stött på en enda, och då tänker jag att man som flerbarnsförälder ändå kommer i kontakt med en hel del, förutom vänner etc. Jag tycker snarare som alltid, att barn idag behöver mindre gränser och regler och hets med allt. Mer curling helt enkelt.

Vi träffar kanske olika barn och familjer? Endel barn behöver helt enkelt "bara" mer vuxennärvaro, närvarande föräldrar som ser dem och bekräftar dem.

 

[Kattennizze]

Vi träffar kanske olika barn och familjer? Endel barn behöver helt enkelt "bara" mer vuxennärvaro, närvarande föräldrar som ser dem och bekräftar dem.

Förstår inte riktigt hur det är ett svar till mig? Jag tycker det är bra med mer vuxennärvaro?

 

[TinyWiny]

Förstår inte riktigt hur det är ett svar till mig? Jag tycker det är bra med mer vuxennärvaro?

Förlåt. Jag var otydlig. Jag efterfrågar inte mer gränser eller regler för barn som har det/är stökiga utan ibland kan det bara vara mer vuxennärvaro som behövs. Jag spann vidare på föräldrakurserna i mitt huvud.
Vi är alltså helt överens men du frågade vilka dessa barn var och att du inte tyckte att mer gränser och regler behövdes. Det tycker inte jag heller utan att det kan vara mer vuxennärvaron som behövs.

 

[Pontevecchio]

Tyvärr är det inga fördomar, det är hämtat direkt från verkligheten.
Säkert skiljer det sig mellan olika kommuner beroende på hur mycket pengar man har.

Jag har tyvärr samma erfarenhet i min närhet. Resursen hjälper visserligen till med skolarbetet men det får göras i avskilt rum för att undvika situationer som de thera beskriver.

På min tid (gick ut högstadiet -98) hade vi resurser så de aggressiva killarna inte skulle slå oss andra.

 

[Badger]

Lärartätheten har minskat, andelen utbildade lärare är lägre idag än på 90-talet. Npf har ökat, det beror inte på gamla tiders undervisning. Varför vet man inte, även om det finns teorier.

Så som jag läst är väl helt enkelt att man inte diagnosticerade Npf tidigare i lika stor omfattning. Speciellt lättare autism spred sig nu allt närmare spektrat för icke diagnos enligt en artikel jag läste (kollat i USA). Sedan om det är bra eller inte är ju en annan sak. Men gissningsvis var det underdiagnosticerat på 80 och 90-talet i alla fall, speciellt med tanke på att tex ADHD knappt ens fanns i början.

Sedan skrev jag inte att npf ökat pga undervisningen utan att jag har läst att psykologer misstänker att npf är lättare för barnet att hantera och leva med utan att explodera eller få panik med en mer strukturerad typ av undervisning och klassrum. Inte att diagnosen magiskt försvinner eller uppkommer.

 

[Badger]

borttaget

 

[Kattennizze]

Så som jag läst är väl helt enkelt att man inte diagnosticerade Npf tidigare i lika stor omfattning. Speciellt lättare autism spred sig nu allt närmare spektrat för icke diagnos enligt en artikel jag läste (kollat i USA). Sedan om det är bra eller inte är ju en annan sak. Men gissningsvis var det underdiagnosticerat på 80 och 90-talet i alla fall, speciellt med tanke på att tex ADHD knappt ens fanns i början.

Sedan skrev jag inte att npf ökat pga undervisningen utan att jag har läst att psykologer misstänker att npf är lättare för barnet att hantera och leva med utan att explodera eller få panik med en mer strukturerad typ av undervisning och klassrum. Inte att diagnosen magiskt försvinner eller uppkommer.

Nej, npf har ökat och man vet inte riktigt vad det beror på. Finns olika teorier kring det. Det har inget med skolans kvalité att göra.

 

[Badger]

Nej, npf har ökat och man vet inte riktigt vad det beror på. Finns olika teorier kring det. Det har inget med skolans kvalité att göra.

Jag har fortfarande inte skrivit att förekomsten av npf eller inte beror på skolans kvalitet, jag har skrivit att det inte gör det. Flera gånger.

Enligt det jag läst verkar man tro det beror på breddade diagnoskriterier kanske enligt de artiklar jag skummade innan jag skrev, man tror inte incidensen egentligen ökat. (inklusive på Attentions sidor)

Jag skrev att när någon har diagnosen (eller inte fått den, men har den ändå) så är det fortfarande lättare för hen att klara en strukturerad tillvaro, enligt de psykologer (som väl skrev ngn artikel för ett par år sedan). Dagens skola är inte strukturerad.

Så oavsett om diagnosen är satt eller inte kan du ha npf. Och oavsett om diagnosen är satt eller inte kan du ta dig ut med bättre kunskaper i en strukturerad tillvaro.

 

[Badger]

Ja det var där min tanke om obligatorisk närvaro kom in, även om jag såklart vet att det inte är möjligt att genomföra, för jag vet ju det. De som behöver det mest anser sig inte behöva det alls.

Den forskning som gjorts på föräldrakurser har ju visat att det tydligen ger extremt goda resultat på barnen i många år framåt. Och det gäller tydligen praktiskt taget alla olika varianter som är ute på kommunerna.

Jag är ju emot obligatoriskt osv, men man kunde ju önska att det liksom smögs in någonstans som något föräldramöte eller så.

 

[Badger]

Jag har tyvärr samma erfarenhet i min närhet. Resursen hjälper visserligen till med skolarbetet men det får göras i avskilt rum för att undvika situationer som de thera beskriver.

På min tid (gick ut högstadiet -98) hade vi resurser så de aggressiva killarna inte skulle slå oss andra.

På min tid i klass 1-3 hade vi en specialpedagog delad med övriga 1-3, hennes jobb var att lära ut att stava till stjärna och stjärt och lära ut extra matte om någon hamnade efter. I klass 4-6 hade vi ingen. Gick ut 93 eller ngt.

kn: Jag är ju lite böjd att hålla med Thera. Alla föräldrar verkar ju så himla ordentliga men barnen får ta mycket ansvar. Och allt går ju inte ut i informationsbrev till föräldrar. Kollade lite på senaste föräldramötet och folk har ingen aning om hur mattelektionerna för en grupp såg ut i våras. De märkte bara att de ändrade det till klassvis. Då pratar vi just, hoppa ut genom fönster, springa hem, förstöra, slå, sparka, på lektion. Jag hade inte haft en aning om inte just förstöra drabbat mitt barn och jag därför frågade mer. Så jag vet hur barnen försökte lösa och förklara och hjälpa barnet med problem, hur de var tvungna att ta den rollen som vuxna.

 

[Sonic76]

Att bänkarna står i grupper beror på att man arbetar med kollegialt lärande
Att eleverna lär sig av varandra, med varandra och i diskussioner med varandra.
Att det pratas spelar ingen roll hur man har möblerat
Det finns oftast en tanke kring hur man möblerat och man ändrar vid behov.

 

[Badger]

Att bänkarna står i grupper beror på att man arbetar med kollegialt lärande
Att eleverna lär sig av varandra, med varandra och i diskussioner med varandra.
Att det pratas spelar ingen roll hur man har möblerat
Det finns oftast en tanke kring hur man möblerat och man ändrar vid behov.

Jag förstår verkligen att när man har bord (inte bänkar, barn har inte bänkar numera i vår skola) i grupper underlättar det kommunikation.

Men då tycker jag inte barnen borde få kritik när de pratar när de ska arbeta i matteboken? eller? Om bänkarna står så för att de ska prata.

En väninnas sons lärare var oerhört frustrerad över att barnen pratade med varandra på mattelektionerna. Hon hade alltid just matten i ett speciellt rum runt ett konferensbord. Då borde läraren inte varit frustrerad utan nöjd.

 

[Sonic76]

Men då tycker jag inte barnen borde få kritik när de pratar när de ska arbeta i matteboken? eller? Om bänkarna står så för att de ska prata.

En väninnas sons lärare var oerhört frustrerad över att barnen pratade på mattelektionerna. Hon hade alltid just matten i ett speciellt rum runt ett konferensbord. Då borde läraren inte varit frustrerad utan nöjd.

Så länge de jobbar så är prat inget problem anser jag.

 

[Badger]

Så länge de jobbar så är prat inget problem anser jag.

Nej det kan jag absolut förstå och hålla med om. Men om nu det är en annan lärare än du är och den tycker det är ett problem med prat och det inte jobbas utan bara pratas. Så är det kanske en bra idé att anpassa omgivningen efter önskat resultat.

Jag menar det var ju ändå någon som uppfann konferensbordet för att få ett visst resultat. Att då någon annan använder det i en annan situation där de vill ha ett helt annat resultat blir ju lite bakvänt. Speciellt om hon är arg över situationen och det går ut över föräldrarna och barnen.

Eller se det såhär, A kanske alldeles utmärkt kan jobba och prata med Y samtidigt. Eller så kanske barn A inte har just jobba som mål just den dagen. Men barn Y klarar inte att jobba samtidigt som hen pratar och kanske hade jobba som mål den dagen. Men inte vill verka tråkig.

 

[Sonic76]

Nej det kan jag absolut förstå och hålla med om. Men om nu det är en annan lärare än du är och den tycker det är ett problem med prat och det inte jobbas utan bara pratas. Så är det kanske en bra idé att anpassa omgivningen efter önskat resultat.

Jag menar det var ju ändå någon som uppfann konferensbordet för att få ett visst resultat. Att då någon annan använder det i en annan situation där de vill ha ett helt annat resultat blir ju lite bakvänt.

Eller se det såhär, A kanske alldeles utmärkt kan jobba och prata med Y samtidigt. Eller så kanske barn A inte har just jobba som mål just den dagen. Men barn Y klarar inte att jobba samtidigt som hen pratar och kanske hade jobba som mål den dagen.

Man har ju oftast koll på vilka som sitter bra tillsammans
Eller så får man möblerat om
Jag har ett runt bord och ett grupprum som kan användas om nån behöver.

 

[Badger]

Man har ju oftast koll på vilka som sitter bra tillsammans
Eller så får man möblerat om
Jag har ett runt bord och ett grupprum som kan användas om nån behöver.

Jaja jo jag minns till och med när det blev modernt, det var när jag var 10. Vi blev tvungna att göra grupper istället för rader med två bänkar pga ngn pedagogik. Inte så uppskattat direkt. (försvann i högstadiet!)

Som tur är verkar nuvarande klasslärare i alla fall snälla nog att inte tvinga några sitta med ryggen åt tavlan där de står och visar någonting. (jag hade ryggen mot i två terminer) Utan med sidan till är vanligast.

Käftarna slog precis igen om våra hälar för vår 1-3 lärare började med stationspedagogik i samma ögonblick hon fick ny klass och vi lämnade.

 

[Kattennizze]

Jag har fortfarande inte skrivit att förekomsten av npf eller inte beror på skolans kvalitet, jag har skrivit att det inte gör det. Flera gånger.

Enligt det jag läst verkar man tro det beror på breddade diagnoskriterier kanske enligt de artiklar jag skummade innan jag skrev, man tror inte incidensen egentligen ökat. (inklusive på Attentions sidor)

Jag skrev att när någon har diagnosen (eller inte fått den, men har den ändå) så är det fortfarande lättare för hen att klara en strukturerad tillvaro, enligt de psykologer (som väl skrev ngn artikel för ett par år sedan). Dagens skola är inte strukturerad.

Så oavsett om diagnosen är satt eller inte kan du ha npf. Och oavsett om diagnosen är satt eller inte kan du ta dig ut med bättre kunskaper i en strukturerad tillvaro.

Mina barns skola är sjukt strukturerad. Har aldrig varit med om maken faktiskt. De vet precis var de ska vara och göra varje sekund när de är där. Min egen skola när jag växte upp var mycket mer ostrukterad och stökig, då var det ändå ett socioekonomiskt mycket bra område.

 

[Elo]

Just gruppbaserat/problembaserat lärande är ju liksom i ropet just nu. Och något som framhålls som bra, även om vi vet att det inte är lika bra undervisningsmetod som katederundervisning*.

Själv tycker jag att det är ett aber med 'gruppkonstellationer' just för att några alltid får sitta åt fel håll, vilket för det svårt för dem att fokusera. Jag föredrar klassisk placering av bänkarna i grunden och så får eleverna flytta stolar om det är arbete i grupper eller par eller dylikt. Det är direkt dumt att göra den fysiska arbetsmiljön kontraproduktiv, även hos elever.

* Inget klår katederundervisning när det kommer till resultat i inlärning. Men det är ute nu, för det upplevs som auktoritärt och eleverna blir bara matade med kunskap, behöver inte söka den själva.