D
Dyfra
Jag har funderat på det hela ett tag, vad har egentligen alla olika människor för relation till sina hästar, eller vad dom jobbar på för relation till sin häst?
Och vad man egentligen har för inställning till hur mycket utrustning, hjälptyglar etc som egentligen ska användas?
Ingen lär ju inte bli imponerad av Hempfling och hans relation till hästar, men är det någon som försöker själv på riktigt?
Själv jobbar jag mycket med min relation till min häst. Jag tycker det är den viktigaste och också intressantaste delen i att ha häst. Mitt mål med reltaionen är att få en tilitsfull och lyhörd häst som ska gå att hantera i alla siuationer utan träns/grimma/sadel/rep.
Många tycker att det räcker med att det går problemfritt att ta in och ut hästen i hagen, kunna ha den uppbunden i gången, sätta på sadel träns och förhoppningsvis att hästen sedan står still när man sitter upp. Jag tror också att många kör fast här, tycker att det räcker med det.
Jag har en snart 3 årig unghäst som jag "ridit" ett fåtal gånger bara. Jag kan rida honom ensam i skritt och lite trav på långt hängande grimskaft i repgrimma. Hästen är väldigt lyhörd, trotts att han i stort sätt inte kan någonting. Han förstog från första början när jag bad honom att sakta börja trava, han försöker aldrig dra, travar lugnt och fint och mycket avslappnat. Kanske är det just för att jag jobbat mycket med relationen med min häst.
Jag är jätte intresserad av vad ni andra har för tankar och åsikter till detta med relationen till hästarna. Tycker ni att det räcker med att ha en relation som jag nämde ovan eller arbetar ni också med en djupare plan?
Är jag ensam om att satsa seriöst på detta?
Jag har verkligen börjat förstå vilket egentligen underbart och lyhört djur hästar är. Dom kan ju kasta iväg oss precis när dom vill, dom är så mycket starkare och snabbare, men det gör dom inte!
Och vad man egentligen har för inställning till hur mycket utrustning, hjälptyglar etc som egentligen ska användas?
Ingen lär ju inte bli imponerad av Hempfling och hans relation till hästar, men är det någon som försöker själv på riktigt?
Själv jobbar jag mycket med min relation till min häst. Jag tycker det är den viktigaste och också intressantaste delen i att ha häst. Mitt mål med reltaionen är att få en tilitsfull och lyhörd häst som ska gå att hantera i alla siuationer utan träns/grimma/sadel/rep.
Många tycker att det räcker med att det går problemfritt att ta in och ut hästen i hagen, kunna ha den uppbunden i gången, sätta på sadel träns och förhoppningsvis att hästen sedan står still när man sitter upp. Jag tror också att många kör fast här, tycker att det räcker med det.
Jag har en snart 3 årig unghäst som jag "ridit" ett fåtal gånger bara. Jag kan rida honom ensam i skritt och lite trav på långt hängande grimskaft i repgrimma. Hästen är väldigt lyhörd, trotts att han i stort sätt inte kan någonting. Han förstog från första början när jag bad honom att sakta börja trava, han försöker aldrig dra, travar lugnt och fint och mycket avslappnat. Kanske är det just för att jag jobbat mycket med relationen med min häst.
Jag är jätte intresserad av vad ni andra har för tankar och åsikter till detta med relationen till hästarna. Tycker ni att det räcker med att ha en relation som jag nämde ovan eller arbetar ni också med en djupare plan?
Är jag ensam om att satsa seriöst på detta?
Jag har verkligen börjat förstå vilket egentligen underbart och lyhört djur hästar är. Dom kan ju kasta iväg oss precis när dom vill, dom är så mycket starkare och snabbare, men det gör dom inte!