Redsel og hestekjøp

[MimmiNO]

Jeg vet ikke hva som er galt med meg, og jeg trenger å skrive av meg.... kanskje er det noen andre der ute som har hatt lignende følelser?

Jeg er et erfarent hestemenneske, men det er 10 år siden jeg hadde egen hest, om jeg ikke regner med unghesten jeg hadde i 3 måneder, som jeg tror er grunnen til problemene mine.
I 2011 fikk jeg en diagnose på en kronisk sykdom som gjør at jeg er svakere og har mindre energi enn andre mennesker. Jeg solgte dressurponnien min fordi jeg var så syk at jeg ikke orket å ri.

Men jeg jobbet hardt og følte meg friskere igjen og i 2018 så kjøpte jeg en unghest (det var et dumt valg, jeg var absolutt ikke i god nok form og jeg hadde dårlig økonomi). Vi sto på løsdrift, men måtte flytte derifra plutselig etter 1 1/2 mnd, jeg måtte sette henne på stall og måtte dra i stallen hver dag som gjorde meg dårligere. De som drev stallen bestemte seg for å sette bort driften, og i løpet av en uke fikk vi høyere stallregning, mindre for pengene og måtte betale 2 månedsleier til de nye menneskene... hesten viste seg også å ha en skade. Det var mye som skjedde på en gang, og jeg valgte å gi henne bort til noen som avlshoppe. Hun har det bra der, men jeg har fortsatt mareritt om hvordan jeg finner henne mager og mishandlet.

Jeg har jobbet masse med min egen fysiske helse og var klar for å kjøpe egen hest igjen i fjor, men så ramlet jeg og brakk ryggen så min fysiske helse er ikke like bra som da. Men, jeg har spart opp masse penger så jeg kan kjøpe hest. Nå står det en flott Haflinger til salgs i samme by som jeg bor i (det selges aldri Haflingere i Norge, så dette føles for godt til å være sant).

Jeg har vært og sett på en løsdrift og en stallplass, og planen er å se på en utegang til. Men når jeg tenker på å kjøpe hest, så får jeg fysiske symptomer. Det knyter seg i brystet, hjertet mitt kjennes ut som en sten, og jeg føler meg på gråten. Jeg tror jeg er redd for å ta skrittet å kjøpe hest igjen. jeg klarer ikke en gang å dra å prøve Haflingeren... når jeg skriver dette så har jeg en klump i halsen, for jeg vil så gjerne prøve henne. Men jeg er også redd.

Føler at jeg ikke har noen å snakke med, ingen venner som kan forstå... jeg blir stående og ikke gjøre noen ting og jeg har det ikke bra. Føler at den beste tingen er å dra å prøve henne, for å komme meg vekk fra dette vakumet jeg er i. Men jeg er redd for at de skal synes jeg er håpløs til å ri osv osv. selvtilliten er ikke så bra om dagen.

Så om noen har orket å lese alt sammen og har noen tips eller gode ord, så blir jeg glad.

 

[EZMK]

Tycker det är helt naturligt att var rädd för stora beslut. Jag hade rotat lite i vad de exakta rädslorna är och arbeta efter det. Och ibland behöver vissa människor bara kasta sig ut i något flr att inte fastna i grubblande. Efter att jag oroat mig kring en massa i vårt gårdsköp sa min kollega något som fastnat hos mig. "Vet du, imorgon kan vår planet kollidera med en annan också så det är lika bra du kör på".

 

[MiniLi]

Hänger inte helt med i norskan, men du har ju beskrivit att det är utmanande på flera sätt med egen häst (ekonomi och din hälsa) så det är väl inte alls konstigt att det väcker oro. Kanske till och med rimlig oro? Om nu inte din situation förändrats.

 

[Nytant]

TS jag vill framför allt säga att jag läst och känner med dig, och skickar massor med värme och omtanke Du har haft mycket kämpiga saker att navigera och det är inte konstigt att det fått en sån här effekt. Går det att bryta ner processen i mindre steg så att det inte blir så överväldigande? Du behöver inte lyckas med allt på en gång.

 

[MimmiNO]

Hänger inte helt med i norskan, men du har ju beskrivit att det är utmanande på flera sätt med egen häst (ekonomi och din hälsa) så det är väl inte alls konstigt att det väcker oro. Kanske till och med rimlig oro? Om nu inte din situation förändrats.

Hei,
min situasjon er mye bedre nå enn den var når jeg hadde unghesten.

 

[MimmiNO]

TS jag vill framför allt säga att jag läst och känner med dig, och skickar massor med värme och omtanke Du har haft mycket kämpiga saker att navigera och det är inte konstigt att det fått en sån här effekt. Går det att bryta ner processen i mindre steg så att det inte blir så överväldigande? Du behöver inte lyckas med allt på en gång.

Takk. Jeg prøver det. Hadde startet med å se på løsdrift plass. Så kom denne Haflingeren til salgs og alt bare rotet seg til for meg.

 

[MimmiNO]

Tycker det är helt naturligt att var rädd för stora beslut. Jag hade rotat lite i vad de exakta rädslorna är och arbeta efter det. Och ibland behöver vissa människor bara kasta sig ut i något flr att inte fastna i grubblande. Efter att jag oroat mig kring en massa i vårt gårdsköp sa min kollega något som fastnat hos mig. "Vet du, imorgon kan vår planet kollidera med en annan också så det är lika bra du kör på".

Takk for kloke ord. Jeg har aldri vært redd før.. aldri hatt noen problem med hestekjøp og alt annet. Men det som skjedde med unghesten har satt spor.

 

[prinsessfeminist]

Jeg vet ikke hva som er galt med meg, og jeg trenger å skrive av meg.... kanskje er det noen andre der ute som har hatt lignende følelser?

Jeg er et erfarent hestemenneske, men det er 10 år siden jeg hadde egen hest, om jeg ikke regner med unghesten jeg hadde i 3 måneder, som jeg tror er grunnen til problemene mine.
I 2011 fikk jeg en diagnose på en kronisk sykdom som gjør at jeg er svakere og har mindre energi enn andre mennesker. Jeg solgte dressurponnien min fordi jeg var så syk at jeg ikke orket å ri.

Men jeg jobbet hardt og følte meg friskere igjen og i 2018 så kjøpte jeg en unghest (det var et dumt valg, jeg var absolutt ikke i god nok form og jeg hadde dårlig økonomi). Vi sto på løsdrift, men måtte flytte derifra plutselig etter 1 1/2 mnd, jeg måtte sette henne på stall og måtte dra i stallen hver dag som gjorde meg dårligere. De som drev stallen bestemte seg for å sette bort driften, og i løpet av en uke fikk vi høyere stallregning, mindre for pengene og måtte betale 2 månedsleier til de nye menneskene... hesten viste seg også å ha en skade. Det var mye som skjedde på en gang, og jeg valgte å gi henne bort til noen som avlshoppe. Hun har det bra der, men jeg har fortsatt mareritt om hvordan jeg finner henne mager og mishandlet.

Jeg har jobbet masse med min egen fysiske helse og var klar for å kjøpe egen hest igjen i fjor, men så ramlet jeg og brakk ryggen så min fysiske helse er ikke like bra som da. Men, jeg har spart opp masse penger så jeg kan kjøpe hest. Nå står det en flott Haflinger til salgs i samme by som jeg bor i (det selges aldri Haflingere i Norge, så dette føles for godt til å være sant).

Jeg har vært og sett på en løsdrift og en stallplass, og planen er å se på en utegang til. Men når jeg tenker på å kjøpe hest, så får jeg fysiske symptomer. Det knyter seg i brystet, hjertet mitt kjennes ut som en sten, og jeg føler meg på gråten. Jeg tror jeg er redd for å ta skrittet å kjøpe hest igjen. jeg klarer ikke en gang å dra å prøve Haflingeren... når jeg skriver dette så har jeg en klump i halsen, for jeg vil så gjerne prøve henne. Men jeg er også redd.

Føler at jeg ikke har noen å snakke med, ingen venner som kan forstå... jeg blir stående og ikke gjøre noen ting og jeg har det ikke bra. Føler at den beste tingen er å dra å prøve henne, for å komme meg vekk fra dette vakumet jeg er i. Men jeg er redd for at de skal synes jeg er håpløs til å ri osv osv. selvtilliten er ikke så bra om dagen.

Så om noen har orket å lese alt sammen og har noen tips eller gode ord, så blir jeg glad.

Jag har läst och begrundat. För det första är det inte konstigt att du är rädd.

Jag har varit rädd vid hästköp, även när jag "inte haft anledning".

Det ÄR ett stort beslut och ett stort ekonomiskt, tidsmässigt och känslomässigt ansvar när man står där med sin häst.

Så, det är, i alla fall för mig, inte bara en bubblig lycka att få sin häst.

Men man måste skaka av sig känslan av katastrof och tänka på allt som hästen kommer att ge!

Problem är du ju van att lösa, eller hur?! Din hälsa har du koll på och du har arbetat hårt för att må bra.

Jag tänker att du har många resurser att ta fram nu, så grips inte av panik och fastna i drömmen, utan gör det du vill.

Hästen står där och väntar på dig. Det låter som en bra början att återkomma till hästlivet!

 

[skiesabove]

Om du känner rädsla, så tycker jag att du ska lyssna på den. Inte på så vis att skrota drömmen om egen häst - men att ta det långsammare.

Det behöver inte gå fort. Lyssna på magkänslan. Släpp haflingern.

Hitta först ett bra lösdriftsstall som kan erbjuda dig stöd - berätta alltså för dom att du har en del besvär och kan behöva hjälp med stallservicen. Sen får dom berätta vad det skulle kosta. Sen får du fundera mot din budget.

Och så kan du fundera på om det kanske är ett tryggare alternativ i din situation att vara halvfodervärd på någon annans häst. Om du får ett skov står du inte där med hela ansvaret.

 

[Anna-KarinO]

Ibland går allt åt helvete, men det betyder inte att det kommer göra det nästa gång. Du löste situationen med din unghäst på bästa möjliga sätt och kanske tog lite lärdom samtidigt.
Vill du ha häst så åk och kolla på haflingern, men känn inte att du måste köp just denna bara för att det sällan kommer ut sådana till salu. Ta det i stället i din egna takt där varje beslut känns bra.

 

[MimmiNO]

Jag har läst och begrundat. För det första är det inte konstigt att du är rädd.

Jag har varit rädd vid hästköp, även när jag "inte haft anledning".

Det ÄR ett stort beslut och ett stort ekonomiskt, tidsmässigt och känslomässigt ansvar när man står där med sin häst.

Så, det är, i alla fall för mig, inte bara en bubblig lycka att få sin häst.

Men man måste skaka av sig känslan av katastrof och tänka på allt som hästen kommer att ge!

Problem är du ju van att lösa, eller hur?! Din hälsa har du koll på och du har arbetat hårt för att må bra.

Jag tänker att du har många resurser att ta fram nu, så grips inte av panik och fastna i drömmen, utan gör det du vill.

Hästen står där och väntar på dig. Det låter som en bra början att återkomma till hästlivet!

Tusen takk for gode ord

 

[MimmiNO]

Om du känner rädsla, så tycker jag att du ska lyssna på den. Inte på så vis att skrota drömmen om egen häst - men att ta det långsammare.

Det behöver inte gå fort. Lyssna på magkänslan. Släpp haflingern.

Hitta först ett bra lösdriftsstall som kan erbjuda dig stöd - berätta alltså för dom att du har en del besvär och kan behöva hjälp med stallservicen. Sen får dom berätta vad det skulle kosta. Sen får du fundera mot din budget.

Och så kan du fundera på om det kanske är ett tryggare alternativ i din situation att vara halvfodervärd på någon annans häst. Om du får ett skov står du inte där med hela ansvaret.

Hei, jeg har vært medrytter og hatt en foderhest med 2 medryttere også, på en annen stall hvor alt arbeid ble delt på. Jeg har holdt på med dette siden høsten 2019. Jeg er så lei av å ri andres hester som jeg ikke trives så godt med fordi de ikke er akkurat den hesten jeg vil ha, men er det som finnes. Bortsett fra min helfoder hest, hun var best.
Jeg har også hittat et løsdrift stall som passer meg, både økonomisk og arbeids mengd. Det eneste negative er at det er litt lang vei, og litt liten plass til utrustning, ellers er det toppen. Jeg føler at redslen min er psykiske spøken som kommer fram når det nærmer seg å ta steget med egen hest etter alt med unghesten.
Setter pris på at du tar deg tid til å svare

 

[MimmiNO]

Ibland går allt åt helvete, men det betyder inte att det kommer göra det nästa gång. Du löste situationen med din unghäst på bästa möjliga sätt och kanske tog lite lärdom samtidigt.
Vill du ha häst så åk och kolla på haflingern, men känn inte att du måste köp just denna bara för att det sällan kommer ut sådana till salu. Ta det i stället i din egna takt där varje beslut känns bra.

Takk! Det er dette den fornuftige delen av hjernen min sier... den redde delen bare ødelegger.

 

[skiesabove]

Hei, jeg har vært medrytter og hatt en foderhest med 2 medryttere også, på en annen stall hvor alt arbeid ble delt på. Jeg har holdt på med dette siden høsten 2019. Jeg er så lei av å ri andres hester som jeg ikke trives så godt med fordi de ikke er akkurat den hesten jeg vil ha, men er det som finnes. Bortsett fra min helfoder hest, hun var best.
Jeg har også hittat et løsdrift stall som passer meg, både økonomisk og arbeids mengd. Det eneste negative er at det er litt lang vei, og litt liten plass til utrustning, ellers er det toppen. Jeg føler at redslen min er psykiske spøken som kommer fram når det nærmer seg å ta steget med egen hest etter alt med unghesten.
Setter pris på at du tar deg tid til å svare

Jag förstår! Vad bra att du kommit så pass långt i ditt inre arbete .

Finns det några anledningar till att haflingern inte skulle vara den perfekta hästen, eller är det bara helt orelaterad oro kvar?

 

[MimmiNO]

Jag förstår! Vad bra att du kommit så pass långt i ditt inre arbete .

Finns det några anledningar till att haflingern inte skulle vara den perfekta hästen, eller är det bara helt orelaterad oro kvar?

Jeg vet jo ikke om Haflingeren er den perfekte hesten før jeg prøver den. Skal prøve å ta mot til meg og kontakte dem for dette. Den er riktig alder, riktig størrelse og den er i Norge. Og den høres veldig grei ut fra det hun sa når jeg spurte litt. Men skal høre om prøving og skrive en liste på hva jeg skal spørre om så jeg er sikker på at jeg husker alt. Og så var det å finne psykologisk støtte til å være med meg

 

[Anna-KarinO]

Jeg vet jo ikke om Haflingeren er den perfekte hesten før jeg prøver den. Skal prøve å ta mot til meg og kontakte dem for dette. Den er riktig alder, riktig størrelse og den er i Norge. Og den høres veldig grei ut fra det hun sa når jeg spurte litt. Men skal høre om prøving og skrive en liste på hva jeg skal spørre om så jeg er sikker på at jeg husker alt. Og så var det å finne psykologisk støtte til å være med meg

Låter som en bra plan!

 

[Oknytt]

Takk for kloke ord. Jeg har aldri vært redd før.. aldri hatt noen problem med hestekjøp og alt annet. Men det som skjedde med unghesten har satt spor.

Alltså...ibland måste man nog helt enkelt bestämma sig och prova. Friskt vågat, hälften vunnet liksom?

Jag är också rädd för tillfället. Min nya häst kommer som det ser ut nu mest troligt flytta till samma stall där min förra häst bröt benet i höstas. Jag är LIVRÄDD om jag ska vara ärlig även fast jag vill flytta från där jag står nu pga flera orsaker, även om jag vet att det sannolikt var extrem otur som låg bakom och att sannolikheten att det händer igen är låg (men aldrig noll såklart).

 

[MimmiNO]

Alltså...ibland måste man nog helt enkelt bestämma sig och prova. Friskt vågat, hälften vunnet liksom?

Jag är också rädd för tillfället. Min nya häst kommer som det ser ut nu mest troligt flytta till samma stall där min förra häst bröt benet i höstas. Jag är LIVRÄDD om jag ska vara ärlig även fast jag vill flytta från där jag står nu pga flera orsaker, även om jag vet att det sannolikt var extrem otur som låg bakom och att sannolikheten att det händer igen är låg (men aldrig noll såklart).

Jeg skjønner deg godt. Og selv om det ikke er stor sjanse for at noe skjer, så har man opplevd noe som har satt spor og kroppen/hjernen prøver å forsvare seg fra å oppleve det en gang til.

 

[Lobelia]

Hsr du funderat på att ta proffesionell hjälp med att bearbeta din rädsla? Den är fullt rationell och det är inget fel att känna så men samtidigt så hindrar rädslan dig och tar över. Jsg tror läkarexskulle kalla den PTSD.

Har du tillåtit dig själv att vara rädd, säga till dig själv att det är okej, att rädslan också är en del av dig, helt naturlig och att den är välkommen den också? Jag tror du ger energi och kraft till rädslan om du försöker mota bort den och klandra dig själv och intala dig att nu är allt bättre och att du inte behöver vars rädd. Och tar tillbaks kraften om du slutar kämpa mot den och kanske tar med dig rädslan på lite äventyr och tittar på hästen tillsammans liksom.

Kanske hjälper det att titta på hästar du inte tror så mycket på först men ändå kan tänka dig passar, det kanske lugnar ner rädslan lite att du mest kollar läget och ser om det kanske är något snarare än du tror att det är Drömhästen.