RC Calm, Zylkéne, Feliway

[Ponnyfoton]

Hejsan!
Inte hittat svaret på det här någonstans så tänkte att det fick bli en ny tråd.

Jag har en katt på åtta månader som har ett ganska aggressivt/utåtagerande beteende mot folk som inte är "hennes" familj (dvs jag och sambon) mest när vi är ute och går på promenader eller i andra miljöer och inte så mycket hemma hos oss även om det också hänt. Har efter lite efterforskningar och prat med vet kommit fram till att hon antagligen känner sig stressad och trängd.

Nu är det såhär att hon måste följa med mig hem till min mamma på helgerna jag åker hem (bor på annan ort och studerar) där finns också min andra katt Tussan och dom två har väl aldrig riktigt kommit överens. Trassel (lill katten) vill leka men Tussan är sur mot henne. Dom fräser lite mot varandra (mest Tussan) men dom båkar inte annars.
Så nu till frågan, på jul ska vi åka hem en lite längre period och jag vet att det kommer bli jobbigt och stressigt för båda om dom ska bråka konstant. Kan inte heller ha Tussan ute då det kanske är kallt runt den tiden på året och då vill hon va inne.


Funderat på att testa kosttillskott/foder som har en lugnade effekt för att inte stressa katterna (speciellt Trassel som redan har nerverna på utsidan) och lätt agerar ut om man inte är försiktig. Det kommer även folk till oss på jul och då är det jobbigt om Trassel attackerar nån (typ min lillebror eller små kusiner som inte kan läsa av henne).

Vad är era erfarenheter av RC calm eller Zylkéne?
Det är ju ganska dyrt och med min begränsade studentekonomi vill jag gärna höra hur det funkat för andra innan jag köper massa foder osv.


Kan det även vara värt att testa feliway friends hemma hos min mamma som sätts i några dagar innan vi åker dit?

 

[Sol]

RC Calm har ingen dokumenterad effekt, men Zylkene ha det. Problemet som det verkar är att hon, helt naturligt, blir väldigt stressad utanför sitt revir. Sådana är katter, att lämna reviret är en stressfaktor i sig.

Sedan skulle jag råda dig att inte släppa ihop henne med din mammas katt. Katter är inte hundar och det är inte sannolikt att de kommer bli kompisar när de inte bor ihop. Det bästa är att undvika att ha dem ihop. Låt henne vara i ett rum där hon kan vara ifred från både folk och fä så minskar stressen och risken att hon skadar någon.

Eftersom hon blir så stressad av att lämna sitt revir bör ni undvika det då långt dom möjligt. Lägg krutet på att göra henne trygg med transportburen så att hon kan gå med sig en liten bit av reviret när hon måste iväg.

 

[Ponnyfoton]

RC Calm har ingen dokumenterad effekt, men Zylkene ha det. Problemet som det verkar är att hon, helt naturligt, blir väldigt stressad utanför sitt revir. Sådana är katter, att lämna reviret är en stressfaktor i sig.

Sedan skulle jag råda dig att inte släppa ihop henne med din mammas katt. Katter är inte hundar och det är inte sannolikt att de kommer bli kompisar när de inte bor ihop. Det bästa är att undvika att ha dem ihop. Låt henne vara i ett rum där hon kan vara ifred från både folk och fä så minskar stressen och risken att hon skadar någon.

Eftersom hon blir så stressad av att lämna sitt revir bör ni undvika det då långt dom möjligt. Lägg krutet på att göra henne trygg med transportburen så att hon kan gå med sig en liten bit av reviret när hon måste iväg.

Har redan tänk ha lådan och hennes mat på mitt rum/i mitt badrum (mest så inte den andra katten tar hennes mat då dom äter olika). Men hon är extremt "mammig" katt så därför blir det svårt att lämna henne på hemmaplan med kattvakt också (om det är bara en helg tex) blir även svårt att ha henne själv i ett rum på övervåningen och inte umgås med henne då hon helst vill vara med överallt. Chansen är också rätt stor att Tussen bryter sig in där det har alltid varit hennes och mitt rum och hon vet hur man öppnar dörren som inte går att stänga riktigt. Att ha henne i min mammas sovrum är inte heller ett bra alternativ då min lillebror sover där och han går och lägger sig tidigt och hon tycker som sagt inte om barn heller.

Finns inga fler rum som går att stänga av i huset :/

Hon äääälskar både transportburen och att åka bil. Hon somnar direkt när man ska nånstans och yttrar aldrig ett pip. Men när hon väl kommer fram till ställen vill hon hellre ut och utforska :P

 

[Sol]

Ibland får man välja mellan pest eller kolera men generellt är det bättre att ge katter en skyddad sfär än att ha dem lösa bland katter de inte gillar och folk som inte kan läsa katten. Man får försöka gå undan och erbjuda sällskap så ofta man kan och tänka på att det handlar om en begränsad period. Alternativet kan innebära stress som på sikt kan leda till sjukdom men sådär mer direkt orsaka skada på både katter och människor.

Går dörren inte att stänga ordentligt får ni försöka hitta en tillfällig lösning på det.

Kosttillskott kommer inte triumfa en trygg miljö.

 

[Sockersött]

Testa feliway, fungerat på min. Kan inte den andra katten vara instängd i ett rum då?
Lek lite extra med katten så den är lite trött när du lämnar rummet så kan det kanske hjälpa.

 

[TinyWiny]

Jag tycker att du börjar i fel ände när du funderar på att ge katten medicin för ett beteende som är helt normalt men som kanske inte passar dig. Din katt visar tydligt att hon inte är okej med att fara fram och tillbaka som hon gör i dagsläget. Låt henne då slippa det. Få katter mår väl av att göra så och de som gör det hör till undantagen. Katter har revirbehov och att ständigt (varje helg) slita upp katten ur sitt revir är helt enkelt inte schysst. Du riskerar inte bara en fullständigt sönderstressad katt som i bästa fall "bara" börjar göra sina behov utanför lådan i sina försök att skapa trygghet (katter känner trygghet av sin egen doft, därför bajsar/kissar de ibland på "fel" ställen i nya miljöer eller i transportbur) utan du riskerar också att din katt blir sjuk. Att katter får urinvägsinfektion av stress är inget ovanligt och det är heller inte ovanligt att katter som utsätts för mycket stress blir väldigt otrygga. Katter behöver en fast punkt i tillvaron. De behöver lugn och trygghet och att rutiner följs så att varje dag är likadan som den förra.

Om du absolut måste ha med dig katten då och då (varje helg är fortfarande inte okej) så se till att hon får skapa sitt eget revir i ett rum dit ingen annan katt eller människa hon inte känner har tillträde. Sätt dit en feeliway classic (inte friends, hon och den andra katten har inget behov av att bli vänner) adapter i vägguttaget och hoppas att hon klarar den påfrestning det innebär utan men. Se till att det går att stänga dörren ordentligt så att katterna slipper riskera att mötas eller att din katt kan ta sig ut. Är katten helt trygg i sitt ordinarie liv så kan man i vissa fall ta med dem vid enstaka tillfällen, dvs. någon gång/år men alla klarar inte det heller utan mår bättre av att vara hemma.

Jag kanske låter hård men har man tagit på sig ansvaret för ett djur så har man skyldighet att ge djuret ett bra liv. Det är inte ett bra liv för en katt att flaxa fram och tillbaka på det sätt du beskriver att din katt tvingas göra. Du får helt enkelt lösa det hela på ett sätt som passar den individ du har.

Katter är känsliga djur och bara ett enkelt veterinärbesök kan skapa en enorm stress. För mina katter har jag undvikt att åka på veterinärbesök så långt det går av den anledningen. Kan det som behöver göras utföras hemma så kommer veterinären istället hem. Nu har och har jag haft flera individer som i olika grad och av olika orsaker har farit illa tidigare i sina liv innan de kom till mig så därför är jag extra försiktig med vad jag utsätter/utsatte dem för men jag ser det som självklart att inte utsätta något djur för stress i onödan.

 

[Lii]

Jag har en katt som är modig som ett lejon, och en som är blyg, försiktig och lättskrämd. Allt vi gör sker på den försiktiga kattjejens villkor.

Vi bor i ett stort hus, ca 280 kvm. Det innebär att hon har gott om ställen att dra sig undan till. Barn som kommer hit får veta att det är totalt förbjudet att gå efter den bruna katten, men den grå får dom gärna vara med. Har hon en sämre period tar vi inte hem folk, så enkelt är det.

Jag tycker det låter kopiöst dumt att "släpa runt" med en så osäker katt som din, och dessutom ta den till en annan katts revir, utan möjlighet att ens ge den ett eget rum där den får vara ifred. Om jag var i din sits skulle jag lämnat Trassel hos din mamma, så hon slipper byta miljö två ggr i veckan, och då har hon kanske möjligheten att få en bra relation till Tussan så att inte varje helg blir ett enormt stressmonent, och så kommer hon förhoppningsvis landa i sig själv och bli mindre utåtagerande. Låter säkert hårt och tråkigt, men det är min åsikt

 

[athena_arabians]

@Ponnyfoton: Jag instämmer med de som säger att det är inte snällt mot katten att hatta hit och dit med henne när hon bevisligen inte mår bra av det.

Min situation är lite tvärtom, min katt verkligen hatar att åka bil... men när vi väl kommit fram är det ok (ja, inte hos veterinären då...). Hon är med mig här i fältkontoret och var med mig förra vintern när jag hyrde en lägenhet för jobb hemifrån. Hon är också med till särbon, 54 mil från vårt hem. Dock utsätts hon aldrig för en annan katt och hade hon inte visat att hon är nöjd när vi väl är framme hade jag löst det på annat sätt.

Feliway funkade litegrann på mina, jag hade två katter tidigare som var lika gamla och växte upp tillsammans men som det vid något tillfälle skar sig emellan. Feliway lugnade ner situationen och de hade alltid stort utrymme så de kunde ha sina egna platser i huset.

 

[Lii]

Och man ska komma ihåg att katter fungerar mycket annorlunda än hundar, det är få katter som klarar av att ses "då och då" och vara vänner. Dom flesta katter behöver börja om introduceringsproceccen om dom varit ifrån varandra, i bland kan ett veterinärbesök vara nog långt för att skapa spänningar mellan två katter.


Jag och min pappa hade bara tur, våra katter blev jättebra kompisar och förblev det även om det gick en månad mellan mötena. Men båda var lugna, stabila och trygga grabbar som aldrig stressade upp sig. Dom var trygga i sig själv och i sina två revir.

 

[Ponnyfoton]

Testa feliway, fungerat på min. Kan inte den andra katten vara instängd i ett rum då?
Lek lite extra med katten så den är lite trött när du lämnar rummet så kan det kanske hjälpa.

Har du provat den vanliga eller friends? Den andra katten är ju normalt utekatt så hon kan nog få problem med att gå på lådan. Men annars vet jag av erfarenhet att hon ändå är blyg för folk och kommer ligga på övervåningen i mitt eller mammas rum just när vi har folk på besök.

 

[Ponnyfoton]

Jag tycker att du börjar i fel ände när du funderar på att ge katten medicin för ett beteende som är helt normalt men som kanske inte passar dig. Din katt visar tydligt att hon inte är okej med att fara fram och tillbaka som hon gör i dagsläget. Låt henne då slippa det. Få katter mår väl av att göra så och de som gör det hör till undantagen. Katter har revirbehov och att ständigt (varje helg) slita upp katten ur sitt revir är helt enkelt inte schysst. Du riskerar inte bara en fullständigt sönderstressad katt som i bästa fall "bara" börjar göra sina behov utanför lådan i sina försök att skapa trygghet (katter känner trygghet av sin egen doft, därför bajsar/kissar de ibland på "fel" ställen i nya miljöer eller i transportbur) utan du riskerar också att din katt blir sjuk. Att katter får urinvägsinfektion av stress är inget ovanligt och det är heller inte ovanligt att katter som utsätts för mycket stress blir väldigt otrygga. Katter behöver en fast punkt i tillvaron. De behöver lugn och trygghet och att rutiner följs så att varje dag är likadan som den förra.

Om du absolut måste ha med dig katten då och då (varje helg är fortfarande inte okej) så se till att hon får skapa sitt eget revir i ett rum dit ingen annan katt eller människa hon inte känner har tillträde. Sätt dit en feeliway classic (inte friends, hon och den andra katten har inget behov av att bli vänner) adapter i vägguttaget och hoppas att hon klarar den påfrestning det innebär utan men. Se till att det går att stänga dörren ordentligt så att katterna slipper riskera att mötas eller att din katt kan ta sig ut. Är katten helt trygg i sitt ordinarie liv så kan man i vissa fall ta med dem vid enstaka tillfällen, dvs. någon gång/år men alla klarar inte det heller utan mår bättre av att vara hemma.

Jag kanske låter hård men har man tagit på sig ansvaret för ett djur så har man skyldighet att ge djuret ett bra liv. Det är inte ett bra liv för en katt att flaxa fram och tillbaka på det sätt du beskriver att din katt tvingas göra. Du får helt enkelt lösa det hela på ett sätt som passar den individ du har.

Katter är känsliga djur och bara ett enkelt veterinärbesök kan skapa en enorm stress. För mina katter har jag undvikt att åka på veterinärbesök så långt det går av den anledningen. Kan det som behöver göras utföras hemma så kommer veterinären istället hem. Nu har och har jag haft flera individer som i olika grad och av olika orsaker har farit illa tidigare i sina liv innan de kom till mig så därför är jag extra försiktig med vad jag utsätter/utsatte dem för men jag ser det som självklart att inte utsätta något djur för stress i onödan.

Det är oftast verkligen inte tal om "varje helg". Hittills har hon också skött sina behov i lådor på båda ställena. Allmänt verkar hon inte stressad på såvis att hon springer runt och skriker eller nått sådant utan hon blir bara stressad "mot folk" eller vad man ska säga. Annars både äter hon och sover ganska precis som hon gör hemma.

Det stora problemet är inte heller den andra katten utan just att hon agerar lite väl mycket utåt mot folk (även oss ibland).

Frågan är inte om jag ska ta med henne eller inte för det går inte att lösa på något annat vis. Alternativet är att hon följer med till min pojkvän och dom har både hund och katt och ibland ett ännu yngre barn är min bror så det känns som ett sämre alternativ i sammanhanget.

Sen det här med att man kan ta med dom nångång då och då om dom annars är trygga. Utställningskatter reser mycket och bor ofta borta på hotell och det är mååånga som klara det fint så jag förstår inte riktigt vad skillnaden är.

Frågorna jag ställde var om någon hade erfarenhet om nått av preparaten så att jag kan säkra att hon får det så lugnt som möjligt utifrån förutsättningarna. Även om vi varit hemma med henne så hade hon kunnat bli stressad av vanliga julsaker (som folk som kommer över) eller nyårsraketer.

 

[Ponnyfoton]

Jag har en katt som är modig som ett lejon, och en som är blyg, försiktig och lättskrämd. Allt vi gör sker på den försiktiga kattjejens villkor.

Vi bor i ett stort hus, ca 280 kvm. Det innebär att hon har gott om ställen att dra sig undan till. Barn som kommer hit får veta att det är totalt förbjudet att gå efter den bruna katten, men den grå får dom gärna vara med. Har hon en sämre period tar vi inte hem folk, så enkelt är det.

Jag tycker det låter kopiöst dumt att "släpa runt" med en så osäker katt som din, och dessutom ta den till en annan katts revir, utan möjlighet att ens ge den ett eget rum där den får vara ifred. Om jag var i din sits skulle jag lämnat Trassel hos din mamma, så hon slipper byta miljö två ggr i veckan, och då har hon kanske möjligheten att få en bra relation till Tussan så att inte varje helg blir ett enormt stressmonent, och så kommer hon förhoppningsvis landa i sig själv och bli mindre utåtagerande. Låter säkert hårt och tråkigt, men det är min åsikt

Min mamma vill inte ha innekatt (hon vill kunna ha ytterdörren öppen på sommaren osv) och Trassel är inte van att vara ute själv. Sen bor vi i ett väldigt katt-tätt område och hon är väldigt liten jämfört med dom andra katterna i grannskapet så skulle inte våga låta henne vara ute där.

Vi åker inte hem varje helg och att lämna henne där skulle leda till att jag mår dåligt igen (mår mycket bättre psykiskt sen hon flyttade in) så jag behöver verkligen min kattkompis på hemmaplan.

Sen kan jag inte bara dumpa över ett djur som jag tagit ansvar för på henne bara för att jag vill komma dit och hälsa på ibland.

 

[MissFideli]

Det är oftast verkligen inte tal om "varje helg". Hittills har hon också skött sina behov i lådor på båda ställena. Allmänt verkar hon inte stressad på såvis att hon springer runt och skriker eller nått sådant utan hon blir bara stressad "mot folk" eller vad man ska säga. Annars både äter hon och sover ganska precis som hon gör hemma.

Det stora problemet är inte heller den andra katten utan just att hon agerar lite väl mycket utåt mot folk (även oss ibland).

Frågan är inte om jag ska ta med henne eller inte för det går inte att lösa på något annat vis. Alternativet är att hon följer med till min pojkvän och dom har både hund och katt och ibland ett ännu yngre barn är min bror så det känns som ett sämre alternativ i sammanhanget.

Sen det här med att man kan ta med dom nångång då och då om dom annars är trygga. Utställningskatter reser mycket och bor ofta borta på hotell och det är mååånga som klara det fint så jag förstår inte riktigt vad skillnaden är.

Frågorna jag ställde var om någon hade erfarenhet om nått av preparaten så att jag kan säkra att hon får det så lugnt som möjligt utifrån förutsättningarna. Även om vi varit hemma med henne så hade hon kunnat bli stressad av vanliga julsaker (som folk som kommer över) eller nyårsraketer.

Långt ifrån alla katter klarar utställningar, så den jämförelsen haltar. Ett ganska typidkt tecken på att katten inte klarar av utställningar är när de "smäller" , dvs rivs och bits. Då slutar man åka på utställningar med den katten. Eftersom man respekterar att den inte klarar av det psykiskt.

 

[Sol]

Att hon är utåtagerande mot folk är ett tecken på stress. Stress kan yttra sig på olika sätt, att de springer runt och skriker är inte den vanligaste manifestationen.

Och visst, utställningskatter klarar av att hatta runt, men det är ju just dom. Många katter får stanna hemma från utställningar just för att de blir för stressade. Vissa borde få stanna hemma...

Visst kan det funka, mina katter åker iväg ned oss på semester också men vara för att det funkar för en del funkar det inte för alla. En förutsättning för att det ska gå är att katten är trygg i sin hemsituation och att den får sitt eget revir dit man kommer. Katter är revirhävdande djur och det gör det besvärligare att åka runt med dem, men det får man anpassa sig efter.

Jag jobbar dagligen med katter som blir sjuka av att ägarna inte tagit hänsyn till kattens natur. Det går inte att understryka för mycket: katter behöver sitt eget revir. Det kan man skapa på flera ställen men när katten är på plats behövs ett eget revir.

 

[Sol]

Långt ifrån alla katter klarar utställningar, så den jämförelsen haltar. Ett ganska typidkt tecken på att katten inte klarar av utställningar är när de "smäller" , dvs rivs och bits. Då slutar man åka på utställningar med den katten. Eftersom man respekterar att den inte klarar av det psykiskt.

Och en del utställningskatter bara kryper undan och vill gömma sig. De katterna är det omöjligt ännu mer synd om eftersom det beteendet inte uppfattas som ett problem, men den katten mår lika dåligt som den som spottar och fräser och bits.

 

[MissFideli]

Och en del utställningskatter bara kryper undan och vill gömma sig. De katterna är det omöjligt ännu mer synd om eftersom det beteendet inte uppfattas som ett problem, men den katten mår lika dåligt som den som spottar och fräser och bits.

Ska man hårddra det, så är det ju ytterst få katter som gillar utställningar.

 

[Sol]

Ska man hårddra det, så är det ju ytterst få katter som gillar utställningar.

Absolut. Det handlar främst om att katterna accepterar det. Inte mer än så.

 

[Lii]

Min mamma vill inte ha innekatt (hon vill kunna ha ytterdörren öppen på sommaren osv) och Trassel är inte van att vara ute själv. Sen bor vi i ett väldigt katt-tätt område och hon är väldigt liten jämfört med dom andra katterna i grannskapet så skulle inte våga låta henne vara ute där.

Vi åker inte hem varje helg och att lämna henne där skulle leda till att jag mår dåligt igen (mår mycket bättre psykiskt sen hon flyttade in) så jag behöver verkligen min kattkompis på hemmaplan.

Sen kan jag inte bara dumpa över ett djur som jag tagit ansvar för på henne bara för att jag vill komma dit och hälsa på ibland.

Då kan du fortsätta ta ansvar över ditt djur och inte utsätta henne för onödig stress. Du har ingen som kan vara kattvakt när du åker bort? Så katten får vara kvar i sitt trygga revir?

 

[Lingon]

Det är inte alla katter som klarar av att flyttas runt så som du vill att din ska kunna. Jag skulle vilja säga att det är mer undantag än regel att en katt klarar av det du skriver att du vill att din ska klara av. Speciellt jobbigt är det att det är en annan katt inblandad och utevistelse på främmande plats. Det låter direkt oansvarigt av dig att ta med din katt till din mamma faktiskt när du vet att den inte alls trivs med det.

Jag tycker att du ska sluta ta med din katt till din mamma (eller nåt annat ställe). Sluta gå ut med den. Den är uppenbarligen otrygg och behöver bara en trygg och lugn plats som den kan känna är dess revir. Ett revir som ingen inkräktar på och där hon är helt trygg. Kommer det hem folk till dig som stressar katten så stäng in den under tiden. Eller så kan du åka till dem istället så slipper din katt stressen.

 

[Lingon]

Det är oftast verkligen inte tal om "varje helg". Hittills har hon också skött sina behov i lådor på båda ställena. Allmänt verkar hon inte stressad på såvis att hon springer runt och skriker eller nått sådant utan hon blir bara stressad "mot folk" eller vad man ska säga. Annars både äter hon och sover ganska precis som hon gör hemma.

Det stora problemet är inte heller den andra katten utan just att hon agerar lite väl mycket utåt mot folk (även oss ibland).

Frågan är inte om jag ska ta med henne eller inte för det går inte att lösa på något annat vis. Alternativet är att hon följer med till min pojkvän och dom har både hund och katt och ibland ett ännu yngre barn är min bror så det känns som ett sämre alternativ i sammanhanget.

Sen det här med att man kan ta med dom nångång då och då om dom annars är trygga. Utställningskatter reser mycket och bor ofta borta på hotell och det är mååånga som klara det fint så jag förstår inte riktigt vad skillnaden är.

Frågorna jag ställde var om någon hade erfarenhet om nått av preparaten så att jag kan säkra att hon får det så lugnt som möjligt utifrån förutsättningarna. Även om vi varit hemma med henne så hade hon kunnat bli stressad av vanliga julsaker (som folk som kommer över) eller nyårsraketer.

Går det inte att lösa på ett sätt som är schysst för katten så borde du inte ha katt. Att ha djur är ett enormt ansvar och man är skyldig att lösa såna här problem så att djuret mår bra. Din katt mår inte bra av det liv du ger henne för tillfället, det är helt uppenbart! Du kan ändra på det, om du vill och har möjlighet till det. Annars borde du börja leta efter nån som vill ta över katten.

Och nä, problemet är INTE att hon är utagerande!! Det är symptomet! Problemet är att du för tillfället ger henne ett liv som hon inte mår bra av, därför blir hon utåtagerande.

Har du ingen vän som kan komma och titta till katten lite då och då? Och så korta ner din vistelse hos din mamma?