Swat
Trådstartare
Har börjat inse att min "mellan katt" verkligen inte befinner sej på rätt plats i livet...
Jag har haft honom sedan han var en liten skrutt och han har alltid varit den fega sorten, men det är ju i sej inte ett problem. Problemet är att jag tycker att han rädslor bara blir värre och värre och fler och fler.
Vi har flyttat ett antal ggr men bor sedan ett halvår tillbaka i hus där vi satt in en kattlucka så katterna kan gå ut och in som de vill på dagtid. Trodde och hoppades att detta skulle falla denna katt i smaken, men icke...
Katten är kontrollerad av vet. och han är fullt frisk! Dock något överviktig...
För några månader sedan blev jag vittne till hur en "Bill-och-Bull"-katt anföll just denna katt när han äntligen vågat sej ut i trädgården vilket resulterade i att min "lilla katt" kom till undsättning och "mellan katten" flydde in genom luckan i en sådan hastighet att hela luckan med ram och allt gick i bitar...
Efter denna händelse går "mellan katten" inte ut alls = övervikt!
När bara jag är hemma är "mellan katten" en riktig gose-klimp! Han ligger gärna i knät, bredvid mej i soffan eller på nackstödet osv. Han älskar att bli klappad och är fantastiskt snäll med de andra katterna och hundarna.
Men.... I min värld är det dock inte ett vädigt liv att gå omkring och vara rädd hela tiden!
Numera är han nämligen inte bara rädd för "främmande" människor, bilar, andras hundar osv. utan även för dammsugaren, min sambo, mej om jag bär på något, plötsliga ljud mm.
Vårt hem är desutom rätt så aktivt med besökare, besökandes hundar, övernattningsgäster osv.
Funderar på att söka efter ett nytt hem till honom...men inser också att det är svårt (minst sagt) att hitta ett bra hem! För helst skulle jag ju vilja hitta en pensionär/ett pensionärspar som är hemma mycket, som lever ett lugnt liv och bara vill ha en katt att klappa på...
Avlivning har även det dykt upp som alternativ...men som sagt...katten är ju "fullt frisk" och en riktig kram-katt när han har det lugnt omkring sej...
Tips, tankar och råd någon?!
/Swat
Jag har haft honom sedan han var en liten skrutt och han har alltid varit den fega sorten, men det är ju i sej inte ett problem. Problemet är att jag tycker att han rädslor bara blir värre och värre och fler och fler.
Vi har flyttat ett antal ggr men bor sedan ett halvår tillbaka i hus där vi satt in en kattlucka så katterna kan gå ut och in som de vill på dagtid. Trodde och hoppades att detta skulle falla denna katt i smaken, men icke...
Katten är kontrollerad av vet. och han är fullt frisk! Dock något överviktig...
För några månader sedan blev jag vittne till hur en "Bill-och-Bull"-katt anföll just denna katt när han äntligen vågat sej ut i trädgården vilket resulterade i att min "lilla katt" kom till undsättning och "mellan katten" flydde in genom luckan i en sådan hastighet att hela luckan med ram och allt gick i bitar...
Efter denna händelse går "mellan katten" inte ut alls = övervikt!
När bara jag är hemma är "mellan katten" en riktig gose-klimp! Han ligger gärna i knät, bredvid mej i soffan eller på nackstödet osv. Han älskar att bli klappad och är fantastiskt snäll med de andra katterna och hundarna.
Men.... I min värld är det dock inte ett vädigt liv att gå omkring och vara rädd hela tiden!
Numera är han nämligen inte bara rädd för "främmande" människor, bilar, andras hundar osv. utan även för dammsugaren, min sambo, mej om jag bär på något, plötsliga ljud mm.
Vårt hem är desutom rätt så aktivt med besökare, besökandes hundar, övernattningsgäster osv.
Funderar på att söka efter ett nytt hem till honom...men inser också att det är svårt (minst sagt) att hitta ett bra hem! För helst skulle jag ju vilja hitta en pensionär/ett pensionärspar som är hemma mycket, som lever ett lugnt liv och bara vill ha en katt att klappa på...
Avlivning har även det dykt upp som alternativ...men som sagt...katten är ju "fullt frisk" och en riktig kram-katt när han har det lugnt omkring sej...
Tips, tankar och råd någon?!
/Swat