Raskaraktär

[Wingates]

Tycker det ser härligt ut med sådana stora träffar men skulle inte våga göra det med min ras (dobermann). De har ofta ganska mkt attityd och både tikar o hanar kan vara rätt styva i korken

 

[inverterad]

Jag tycker definitivt att hundar verkar känna igen andra hundar av samma ras. Min hane är snäll och funkar med de flesta hundar, men han blir extra lycklig av att träffa en annan collie. Leken blir annorlunda, det blir så fullständigt synkat och de verkar väldigt snabbt komma underfund med varandra. Fast han leker hellre med en schäfer än en trist collie som mest vill nosa rundor - och såna finns det tyvärr en hel del av, även unga exemplar...

 

[Migo]

BCs är definitivt "rasister"

 

[Raderad medlem 94602]

Många tror gärna att deras hundar är okomplicerade och funkar med "alla".
Har en släkting som tror så om sin Hoffe och ofta säger att Hoffar är kända för att kunna umgås med andra hundar.
Jag har aldrig orkat förklara för hen att hunden är brudus, dryg, hänsynslös och totalt oförmögen att läsa av andra hundar. Våra hundar biter sig själva i tassarna i ren självbehärskning för de VET att de måste aceptera tiken.
Släktingen är lika glad efter varje promenad över att hundarna haft så trevligt

Så bara för att det inte blir slagsmål betyder inte att allt umgänge är en kul stund för alla inblandande hundar.

 

[Kilauea]

Jag tror också att hundar är "rasister". Det är väl lättare när man har samma kroppspråk, tänker jag. Lagotton blir tex glad när hon ser lagotto, även fast hon i allmänhet inte bryr sig om främmande hundar.
Förra labben gillade goldens.

 

[Killaloe]

Fast jag tkr väldigt många labbehanar har mkt könsbunden aggressivitet.

Det tycker jag ofta hänger ihop med om det är jakt- eller utställningsavlade hundar. Iaf är min erfarenhet att de labbarna som är arbetande hundar i första hand inte alls har samma problem med köbsbunden aggressivitet eftersom det innebär att dessa inte heller fungerar som det är tänkt i form av arbete i grupp osv. Medans utställningsavlade är mer könstypade och där maskulinitet premieras, vilket jag kan tänka mig påverkar en hel del och bidrar till aggressiviteten.

 

[nullo-modo]

När det varit större har jakt så funkar det utmärkt att ha 5 eller fler stövare som inte känner varandra sedan innan bak i bilen utan bekymmer, finns säkert undantag men har än inte träffat någon.

Gör inte samma sak med älgspetsarna.

 

[TheaH]

Många tror gärna att deras hundar är okomplicerade och funkar med "alla".
Har en släkting som tror så om sin Hoffe och ofta säger att Hoffar är kända för att kunna umgås med andra hundar.
Jag har aldrig orkat förklara för hen att hunden är brudus, dryg, hänsynslös och totalt oförmögen att läsa av andra hundar. Våra hundar biter sig själva i tassarna i ren självbehärskning för de VET att de måste aceptera tiken.
Släktingen är lika glad efter varje promenad över att hundarna haft så trevligt

Så bara för att det inte blir slagsmål betyder inte att allt umgänge är en kul stund för alla inblandande hundar.

Det var det dummaste jag har hört Hoffar är snarare kända för att inte funka tillsammans med andra hundar På utställningar och andra samlingar med många hoffar ryker hundarna ihop ordentligt om de kommer åt, korkad släkting du har

 

[dobbis]

Tycker det ser härligt ut med sådana stora träffar men skulle inte våga göra det med min ras (dobermann). De har ofta ganska mkt attityd och både tikar o hanar kan vara rätt styva i korken

Håller inte med,det beror väldigt mycket på ägare och hur dom är vana ifrån början.

 

[Laa]

Griffonerna är inga som helst problem att släppa ihop på någon utställning, de flesta kan man tom dumpa inom samma kompostgaller, med totala främlingar utan problem. Om jag ska utgå från mina (som väl inte träffar så otroligt många andra hundar iofs) så skulle detta inte gå med hundar av annan ras. Inte ens mopsar, som ju ändå påminner rätt mycket om Petit Brabancon...

 

[Monstermom]

Många tror gärna att deras hundar är okomplicerade och funkar med "alla".
Har en släkting som tror så om sin Hoffe och ofta säger att Hoffar är kända för att kunna umgås med andra hundar.
Jag har aldrig orkat förklara för hen att hunden är brudus, dryg, hänsynslös och totalt oförmögen att läsa av andra hundar. Våra hundar biter sig själva i tassarna i ren självbehärskning för de VET att de måste aceptera tiken.
Släktingen är lika glad efter varje promenad över att hundarna haft så trevligt

Så bara för att det inte blir slagsmål betyder inte att allt umgänge är en kul stund för alla inblandande hundar.

Jag är som @TheaH väldigt förvånad över den beskrivningen av hoffar! Kända för att kunna umgås med andra hundar? Kända vardå?

Sen är det ju också så att vad som är burdust och drygt varierar med sällskapet, olika typer av hundar leker ju väldigt olika. En del tycker det är kul att brottas, andra tycker det är rena döden. En del tycker det är kul att stjäla leksaker av varandra och jaga, andra tar det på dödligt allvar. Monster umgås ju en hel del med schäfrar (inte bara hon här hemma ), det blir en jäkla massa missförstånd där i vad som är kul och inte...

 

[Vastgota]

I höstas var jag på en Västgötaträff. 81 Västgötar som släpptes tillsammans, i alla åldrar. Gick hur bra som helst.

 

[Jadzia]

Såg just en film från en "welshpromenad", ordnad av Welshar i Väst igår.

28 glada hundar med viftande svansar, alla lösa, alla lika glada, myllrande runt i skogen i en jättestor lycklig hög.

Finns det någon annan ras man skulle kunna göra en sån här gruppromenad med, utan att en enda individ tuppar sig eller har andra problem?

Generellt är det så att raser avlade för att kunna arbeta i grupp är väldigt enkla att släppa ihop. Dit hör retriever, spaniels, bc, heelers och liknande. Raser som är avlade för att jobba ensamma såsom Schäfer, malle och Riesen är mer komplicerade i umgänget med andra hundar. Inget konstigt alls egentligen.

 

[Jadzia]

Pudlar av alla storlekarna, det ordnas "pudelpromenader" lite varstans.

Men just promenader på neutral mark där både människor och hundar rör på sig brukar fungera bra oavsett ras på hundarna. Det kan bli skillnad om samma hundar träffas på någons hemmaplan...

Jag har också varit med om att sådär 20 hundar av olika raser sprungit lösa på en stor inhägnad agilityplan utan något gruff. De delade snabbt upp sig i småflockar: de som ville leka jaktlekar, de som ville brottas, de som ville lulla runt och nosa... Riktigt fint att se var andra gången hundarna träffades. Nästan alla hade varit med första gången, men några var nya. En av dem var en rottistik som inte vågade sig fram till de andra. Då kom en av de ledande hundarna, en labbehane, fram till henne, nosade artigt och lockade med henne till "hans gäng"!

Nej, fungerar inte bra oavsett ras bara för att man är på neutral mark. Skulle aldrig släppa ett gäng bruksschäfrar eller mallar hipp som happ. Det är som bäddat för slagsmål. Detsamma gäller för alla herdehundsraser.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag är som @TheaH väldigt förvånad över den beskrivningen av hoffar! Kända för att kunna umgås med andra hundar? Kända vardå?

Sen är det ju också så att vad som är burdust och drygt varierar med sällskapet, olika typer av hundar leker ju väldigt olika. En del tycker det är kul att brottas, andra tycker det är rena döden. En del tycker det är kul att stjäla leksaker av varandra och jaga, andra tar det på dödligt allvar. Monster umgås ju en hel del med schäfrar (inte bara hon här hemma ), det blir en jäkla massa missförstånd där i vad som är kul och inte...

Jag har också undrat var de är kända för detta. Hos uppfödaren som vill sälja hundar kanske
Den här springer på, tacklar och springer tom omkull hundar. Och är på, på, på, på heeeela tiden med skall och naffs. Som bäddat för att andra hundar ska lacka ur.

Släktingen är precis lika kass som sin hund på att läsa hundspråk. Både på sin och andras.
Har sett ett par oroande saker i hundens beteende mot människor som släktingen helt missar. Bla gick tiken fram till min son när han satt i soffan och tittade på tv. Hon gav han ett par slick i ansiktet vilket han satt still och lät henne göra, (han hade blicken på tvn)sen naffsade hon bara till och rispade upp kinden på sonen. Han är 10, lugn och satt helt tyst och still. Han bjöd inte in hunden utan hon gick fram helt på eget initiativ.
Ägaren säger "oj, hon gillar dig och vill leka"
Sambon bad sonen gå och titta på tv i ett annat rum ist. Hon naffsar ofta efter händer, fötter, ben och ibland biter hon tag och håller fast samtidigt med hög svans och lätt ragg.

 

[Fruentimber]

På senaste Welsh Corgi-träffen var de cirka 30 stycken som sprang runt tillsammans utan bekymmer. Ibland träffar vi ett gäng i rastgården med olika raser, kön och åldrar och som mest kanske vi är 10-15 stycken utan större bekymmer.

 

[vallhund]

Kuriosa.
Det var en artikel i tidningen Omkring nån gång på 90talet om ett gäng polarfarare som kommit på den geniala idén att korsa BC med utvalda polarhundar för att få intelligentare ledarhundar i spannen. Hundarna tände inte på idén, de delade upp däcket mellan sig o gjorde inga försök att fraternisera med varandra. Detta skall ha utspelat sig vid förra sekelskiftet.

 

[yennork]

BCs är definitivt "rasister"

Pudlar också...

 

[russinbulle]

Intressant.

Undrar om det har någon betydelse att det är samma ras på alla i flocken?

Min egen hund har hittills kommit överens med alla hundar hon träffat, och leker glatt med dem som gillar att leka, andra lämnar hon bara ifred.
Men leken funkar definitivt bäst med andra welshar, även om hon också klarar ganska tuff brottning med större och tyngre individer.

Tror ni att de uppfattar om den andra hunden är av samma ras som dem själva, eller har det mer med storlek och kynne att göra?

När man är på utställning för min ras (heeler) så är det ofta lugnt och det trots att det ändå är en rätt verbal ras. Men nåde om det dyker upp en en annan ras mitt bland oss - främst en långbent sak. Då jäklar i låda gör sig alla heeler hörda

 

[Lona]

Det tycker jag ofta hänger ihop med om det är jakt- eller utställningsavlade hundar. Iaf är min erfarenhet att de labbarna som är arbetande hundar i första hand inte alls har samma problem med köbsbunden aggressivitet eftersom det innebär att dessa inte heller fungerar som det är tänkt i form av arbete i grupp osv. Medans utställningsavlade är mer könstypade och där maskulinitet premieras, vilket jag kan tänka mig påverkar en hel del och bidrar till aggressiviteten.

Instämmer.
Det är stor skillnad på jakt- och showlabbar på den punkten - och det är ju ändå en väldigt rastypisk egenskap, att den SKA kunna funka bea med allt och alla.
Vi knölar glatt ihop våra fem hanar och två tikar utan problem, vi har även passat andras hanar samtidigt som någon av tikarna löper.
Nog inte så många hundar som skulle släppa in en främmande hane i sin flock, hemma hos sig, när en av flockens tikar löper!
Skulle ju kunna skylla på att de är så väluppfostrade - men det är de inte .
Men jag har även varit på cairnläger med ett 30-tal cairn som minglade omkring vilket folk kanske inte tror skulle funka .