"Rädd" häst, hur skulle NI göra?

[simba_112]

Jag går och grubblar och grubblar över en häst som jag inte kan släppa tankarna på. Jag är medryttare på en gård som för ett tag sen fick hem en ny häst. Den här hästen har med stor sannolikhet blivit... Mindre bra behandlad kan vi säga. Vi vet egentligen inte vad som hänt henne, men hennes förtroende för människor är inte så stort. Hon är väldigt nyfiken och kommer gärna fram för att titta. Men minsta antydan du gör att röra vid henne så drar hon sig undan direkt. Får du fast henne så går det att greja med henne utan större problem (jag har inte testat själv, ägaren berättat). Hon har tillåtit mig att stå och klappa henne längre stunder när hon är lös efter en hel del övertalning från min sida, mutat med morötter. Hon har stått kvar även då morötterna tagit slut. Men hon är fortfarande misstänksam. Hon tillåter mig inte att klappa huvudet, då drar hon sig undan direkt, om det är för att hon är rädd att bli illa behandlad eller rädd att bli fångad och fasthållen vet jag inte. Hon är 6-7år gammal.
Hur hade NI arbetat med en sån häst?

 

[Pudlan]

Tid! Fort sätt som du gjort lite muta och klappa och ge hästen tid. Förtroende är inget man kan skynda fram så det kan ta lång tid. Men när man väll får förtroendet är det värt varenda stund man väntat.

Med vänlig hälsning
Pudlan

 

[Boj]

Jag kommer inte att ge råd, eftersom det säkert finns andra som gör det. Vad jag däremot vill skriva är, det är inte alls säkert att den här hästen har blivit illa behandlad av människor, vissa hästar är bara så. Har själv haft en egen uppfödning som tog lång tid på sig att lita på två beningar, trots att hans egen mor gjorde sitt yttersta för att peta fram honom så han skulle lära sig. Han var misstänksam ganska länge, då hanterades han ändå lite då och nu för att lära sig motsatsen. Det här kan vara en häst som har samma problem, men som sedan släppts i en unghästflock och endast hanterats vid de behov som uppstått och de är svårare att lära in något då eftersom hästen kan uppfatta hanteringen som obehaglig.

 

[simba_112]

Jag är rädd att denna häst kommer bli förstörd. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag hade möjlighet att ta henne själv, flytta henne närmre mig. Tyvärr säger ekonomin nej
I dagsläget står hon i en utebox, ensam. För att det ska bli enklare att hantera henne och komma nära. För mig känns det bara fel, det är en HÄST. En häst ska inte stå ensam.
Hade jag fått bestämma hade hon fått gå i en, för henne, lagom stor hage med en eller två kompisar som är mkt vana med människor. Jag hade börjat om från grunden med att bygga upp ett förtroende där hon har möjlighet att gå om hon vill, hon ska stanna av egen vilja, inte för att hon blir tvingad. Och arbeta så flera gånger, korta stunder, om dagen. Jag hade lagt mycket arbete på att arbeta med henne från marken, lärt henne röstkommandon för skritt, trav, galopp, halt. Jag hade velat haft hennes förtroende INNAN jag börjar med inridning.
Tyvärr står hon för långt bort för att jag skulle kunna arbeta med henne varje dag, annars hade jag förmodligen fått fria tyglar från ägaren. Ägaren själv har tyvärr inte tiden som hon faktiskt behöver och jag är rädd att det kommer bli hästens fall, att saker och ting stressas fram.. Jag hoppas innerligt att jag har fel..

 

[Teilani]

Helt ärligt tycker jag inte det låter som en särskilt svår eller rädd häst. Hon kommer fram, du får klappa henne, ägaren kan fånga henne och greja med henne. Självklart jättetråkigt att hon får stå själv, men eftersom hon bor på ett ställe där du är medryttare så gissar jag att hon kan se andra hästar. Många håller hästar i enskilda hagar av olika anledningar, det blir inte extra synd om just den här hästen bara för det.

 

[Lo_]

Jag är rädd att denna häst kommer bli förstörd. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag hade möjlighet att ta henne själv, flytta henne närmre mig. Tyvärr säger ekonomin nej
I dagsläget står hon i en utebox, ensam. För att det ska bli enklare att hantera henne och komma nära. För mig känns det bara fel, det är en HÄST. En häst ska inte stå ensam.
Hade jag fått bestämma hade hon fått gå i en, för henne, lagom stor hage med en eller två kompisar som är mkt vana med människor. Jag hade börjat om från grunden med att bygga upp ett förtroende där hon har möjlighet att gå om hon vill, hon ska stanna av egen vilja, inte för att hon blir tvingad. Och arbeta så flera gånger, korta stunder, om dagen. Jag hade lagt mycket arbete på att arbeta med henne från marken, lärt henne röstkommandon för skritt, trav, galopp, halt. Jag hade velat haft hennes förtroende INNAN jag börjar med inridning.
Tyvärr står hon för långt bort för att jag skulle kunna arbeta med henne varje dag, annars hade jag förmodligen fått fria tyglar från ägaren. Ägaren själv har tyvärr inte tiden som hon faktiskt behöver och jag är rädd att det kommer bli hästens fall, att saker och ting stressas fram.. Jag hoppas innerligt att jag har fel..

Står hon i boxen dygnet runt eller är hon i hage på dagarna?

Min häst är också skygg med mycket flyktbeteende. Tror inte han varit med om något speciellt traumatiskt, det är nog bara hans isländska nerv

 

[simba_112]

Står hon i boxen dygnet runt eller är hon i hage på dagarna?

Min häst är också skygg med mycket flyktbeteende. Tror inte han varit med om något speciellt traumatiskt, det är nog bara hans isländska nerv

Hon står bara i boxen och det är det som inte känns bra. Med utebox menar jag egentligen mer eller mindre ett vindskydd med två öppna väggar, stor, men inte tillräckligt för att en frisk häst ska må bra av det..

 

[Lo_]

Hon står bara i boxen och det är det som inte känns bra. Med utebox menar jag egentligen mer eller mindre ett vindskydd med två öppna väggar, stor, men inte tillräckligt för att en frisk häst ska må bra av det..

Nej det låter ju himla trist. Hoppas det är en tidsbestämd period så hon snart får gå med kompisar.

 

[saraaandersson]

Ta hjälp av en tränare som Har erfarenhet av den här typen av hästar.
Eftersom hon kommer fram så söker hon ju kontakt; vilket är bra och visar på att hon inte är rädd. En rädd häst vill inte ha någon kontakt.
Troligtvis behöver hon en trygg ledare och hur du blir den tryggheten för henne kan man tyvärr inte beskriva över internet, finns ingen konkret övning som passar "alla" heller. (Men det är det som är så spännande med att arbeta med hästar!)

 

[shampiz]

När jag fick hem en av mina hästar så var han väldigt rädd och skygg för allt och alla. Gick inte ens att ta in hästen från hagen under de första veckorna, utan vi fick öppna grinden, stalldörren och hans box så att han fick springa in själv.
De första tre veckorna blev vi tvungna att ha honom själv i en hage, för han var t o m rädd för dom andra hästarna. T o m när vi testade att släppa ut honom med världens snällaste shettis så blev han livrädd när shettisen kom och hälsade att han drog rakt igenom staketet.
Men genom att ha massor av tålamod och sakta bygga upp hans förtroende så efter ett bra tag så märkte han att varken vi eller hästarna var direkt farliga och nu går han väldigt bra ihop med vilken häst som helst.
Kanske ägaren bara vill att hästen sakta men säkert ska få upp självförtroendet ifall han är så osäker i allt. Man får räkna med att sånt kan ta tid. Och det lät på ditt inlägg att hästen nyligen kommit dit.

 

[Ridinglady]

Jag uppfattar att TS skriver om två olika problem. Dels en häst som är skygg och osäker, dels en hästhållning som inte verkar ok. Det första måste lösas med långsiktig hantering. När jag köpte mitt ena sto som 3 åring var hon ung som TS beskriver -hon var importerad och uppvuxen i flock och inte mkt hanterad. Idag är hon 12 och fortfarande inte helt bekväm med att man rör hennes öron och främlingar kan ha svårt att ta henne i hagen... Har ingen anledning att tro att hon blivit misshandlad - hon är dock en individ med stor integritet och det hadenig varit bättre om hon hanterats mer som unghäst! Givetvis kan hästen ha blivit illa behandlad, men lösning är den samma: små steg av långsiktig och lugn daglig hantering.
När det gäller hästhållning bör du försöka påverka ägarna genom att prat med dem. Om du inte kan det /eller det inte hjälper och du verkligen rycker att hästen far illa ska du givetvis ringa Länsstyrelsen och be att de åker ut och gör en tillsyn.

 

[simba_112]

Fick precis veta att hon nu är flyttad till en mindre hage med sällskap. En sak mindre att grubbla över i alla fall.

 

[Yeahnny]

Låter mest som en häst som lärt sig att komma undan med att spela rädd och stressad

 

[kryddelydd]

Med lite halvt facit i hand så låter det som en rätt rimlig strategi från nya ägarna:
skygg häst.
Första steget att ställa den på ett ställe (den stora uteboxen) där man får tag i hästen för att kunna grundhantera den utan att behöva jaga hur länge som helst.
Nästa steg att placera med sällskap i en mindre men ändå hage: hästen får sällskap men inte obegränsade ytor så man slipper jaga ihjäl sig, när hästen fått en kort period på sig att landá på det nya stället.

I övrigt håller jag med övriga:
hästen kan men behöver inte ha varit illa hanterad.
Tid och tålamod brukar hjälpa.

Jag har ett nu tioårigt sto som kan men inte behöver ha varit illa hanterad tidigare. Hon har bott i snart fem år hos mig.
När jag hämtade henne, var hon svår att få tag i. Jag fick mota in henne i ett hörn av hagen efter att hagsällskap var inhämtade, för att ha en chans att få tag i henne. Hon är fortfarande "omöjlig" att få tag i om jag kommer från hennes högersida (man kan fundera på synskärpan på högerögat) men vill numera gärna bli lite klappad och kliad när jag släpper henne i hagen eller tar in.
Fortsatt spänt beteende i ridningen, särskilt på vintrarna (synen, igen, kanske med tanke på skarpare kontraster i färger och ljus när det är snö???).

Mina andra hästar är lugna och obekymrade och jag har rykte om mig att ha orädda, lätthanterade hästar. Just den här skiljer sig väldigt kraftigt i beteende jämfört med de andra 15 hästarna. Hon har som sagt blivit betydligt bättre på de år hon funnits hos mig, men det går sakta.

En kompis har ett sto som hon ägt i drygt 15 år. Det stoet är import från Island så man känner inte till historian helt. Hon är väldigt spänd och släpper väldigt få personer nära sig. Även 15 år senare är det bara 3-4 personer (där jag är en) som kommer tillräckligt nära för att kunna hämta i hagen och mig accepterar hon bara när hon verkligen vill in.

En del hästar tar tid på sig och litar på få personer.

 

[tanten]

Det är rätt vanligt att man förutsätter att en skygg häst skulle bära på dåliga erfarenheter. Som om alla hästar av naturen inte vill annat än vara keldjur.

Ett år fick vi två föl inom ett dyg. Det ena fölet kastade sig in bakom mamma och gömde sig när det kommit upp på fötter. Den andra fölungen klev försiktigt fram till maken och undersökte och ville prata.

Jag har haft en skygg unghäst som inte gick att röra om man inte var helt nära. det blev bättre med åren och han tillbringade sista halvan av livet på ridskola. Funkade utmärkt.

Vissa föl njuter av beröring och andra tycker det är äckligt. Vissa tål inte att man rör huvud och öron, andra njuter. Det är mer än ett föl som jag "tvångsklappat" för att vänja dem från början.

Hästar är dessutom formbara. De vänjer sig.

 

[the_connemara]

Precis som flera skrivit så kan hästar absolut vara skygga, rädda vid hastiga rörelser osv utan att minsta lilla har hänt någonsin. Min har det där reserverade och "otama" i blodet, han söker inte kontakt alls med folk han inte känner normalt sett utan tittar på dem med lite högt huvud och öron spetsade i halvt nyfikenhet, halvt avvaktande/uppmärksamt.

Han är född hos jordens bästa uppfödare och har dagligen träffat mannen i huset inte modell mindre och ändå är just män lite värre. Men han är också en STOR människokännare. Oftast kan man ha en känsla för hur han kommer reagera på nya människor och han gör väldigt stor skillnad på dem.

Det som stör honom mest är om människorna inte i sin tur tar kontakt och ber om hans respons OCH väntar på den. Klampar man bara på honom så flyger han åt andra hållet, även med mig, sambon, tränare han känner osv. Jag kan inte gå o snacka i telefon och ta honom i hagen utan att tydligt visa med blick o kropp att jag vill hämta honom. Har testat genom åren

Så för mig hade man med en sådan häst jobbat med att få den att ta kontakt och att komma fram sista biten. Inte nödvändigtvis stannat 10 meter i från och inte rört sig en cm närmre. Man kan mycket väl gå hela vägen fram och fysiskt ta hästen utan att den rört sig mot mig ett enda steg. Men i huvudet ska den om inte bjuda in så åtminstone acceptera och låta mig komma fram. Det är största felet med svårfångade tycker jag, man hackar upp sig på att ta hästen fysiskt och hästen har inte släppt in en det sista steget - därav att man alltid når nästan fram innan den vänder undan, behåller grimman på osv.

 

[the_connemara]

Min hästs stallkompis är en superkänslig arab. Jag brukar peta min häst på mulen när jag säger godnatt och går in. Sträcker in armen och han duttar med mulen på fingret. Idag introducerade jag det för henne av bara farten utan att tänka när jag klappade lite. Så jag gjorde "dutten", hon blev lite överraskad och jag gjorde ingen grej av det alls och berömde inte mer än vanligt lite grann. Nästa dutt ryckte hon till väldigt mycket (hon fattade inte alls första utan blev ju skrämd och fattade inte alls mitt beröm) - jag är så himla van vid att bara hantera min som jag känt i så många många år, vi har ju en helt annan grundtrygghet och han är inte sådär hyperkänslig som typiskt araber kan vara. Så jag fick ju direkt bryta det läskiga och kliade henne massor, vilket hon älskar, och berömde. Samma med två duttar till o sista var helt okej - det var ju något positivt!

Här hade det ju varit superlätt att befästa något tråkigt huvudskyggt beteende bara genom att vara lite okänslig. Och jag hade nog haft svårt att ha en sådan känslig häst till vardags, hennes ägare är verkligen en perfekt arabmatte och därför är hon väldigt trevlig att hantera med känsligheten fast uppepå en bra grund.