Pubertetskris-hjälp!

[Stinaelin]

Hej!

Jag har en syster med två barn. Hon är ensamstående, barnen är hos pappa vartannan långhelg. Den äldre dottern (14 år) är utvecklingstörd och autistisk och ganska svår att få att fungera i vardagen, så min syster har fullt upp. Att duscha henne är ett helkvällsprojekt..

Iallafall, den yngre systern (12 år) har alltid varit ett A-barn, skött sig i skolan och hemma, trevlig och hjälpsam. Min syster har ju givetvis bara tackat och tagit emot, och denna tjejen har ju inte fått så mycket egentid med mamma och uppmärksamhet som hon skulle behövt, det är syrran väl medveten om.

Nu till problemet; Den yngre syrran, har ballat ur i en mindre trevlig (för)pubertet. Hon är fullständigt respektlös, kallar både mamman och systern för fula och vulgära saker och är våldsam.

Jag har inga bra tips till min syster, så jag rekommenderade henne att gå till Familjerådgivningen.

Vad säger ni, ni som överlevt era barns pubertet; Vad göra?

Tacksam för tips!
Mvh
/Stinaelin

 

[Guldaskig]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Jag har inga egna barn och jag är bara 19 år men jag skulle nog rekomendera mammam att ta sig tid med den yngre systern för det är så otroligt viktigt när man är ung!

 

[Bubbla]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Se till att mamman får hjälp med den äldre dottern (kortis, assistent eller liknande?) så att den yngsta dottern kan få mer uppmärksamhet.

 

[Stinaelin]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Mamman har all hjälp hon är berättigad till, tror det är 2 dagar kortis i månaden. Eftesom pappan har dem vartannan helg, räknas det som avlastning, och dottern får mindre dagar på kortis än vad hon skulle fått om mamman inte var ensamstående.

Hon har ingen som kan hjälpa henne, ingen släkting eller kompis som kan ta den äldre dottern. Jag bor allt för långt bort, tyvärr.

Vad jag undrar är; hur återfår man förlorad respekt? Min syster har alltid varit som en kompis åt den yngre, de har pratat om allt och lite till. Är det fel? Måste man vara auktoritär?

Vilka praktiska tips har ni, när en 12-åring skriker och slåss för (till synes) nonsens orsaker. Jag förstår att på nått vis vill hon synas, höras och så vidare, men hon måste ju acceptera att den äldre syrran är handikappad, och själv inte kan rå för det. 12-åringen kallar henne för "jävla CP" liksom...

 

[Rina]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

kontakta BUP se till att 12 åringen får avlastning från sin syster. Hon kanske kan få vara hos mamman någon dag i veckan och pappan någon das utan att systern är där. Det är oerhört jobbigt att vara syskon i den situationen. Respekt får den som visar respekt och om 12 åringens eget utrymme inte respekteras så förstår jag hennes reaktion. Gå till BUP och försökfå intyg eller liknande för mer avlastning för 12 åringens skull om det inte går att lösa på annat sätt. Det är ju jobbigt för föräldrarna med så att bara ta sig mer tid är lättare sagt än gjort. Så ofta man ser syskon som kommer i skymmundan klart hon är frustrerad.

 

[TinyWiny]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Din syster är verkligen inte i en avundsvärd sits

Jag tror inte hon gjort något fel med att vara "kompis" lillasyster behöver vara med och få säga sin mening, sen kan det ju gå för långt också, att man som mamma säger saker barnen inte ska behöva bry sig om

Jag skulle se hennes revolt som ett tecken på att hon är trött på att ta ansvar för sin storasyster, barn känner ju ansvar mot sina syskon och med ett handikappat syskon blir det gärna för mycket ansvar de tar på sig, de ser ju att mamma kämpar och försöker underlätta så mycket det går.

Det går inte att ordna så att pappan har dem mer?

Mamman behöver ju mer avlastning och pappan borde kunna ha barnen mer än på långhelgerna.

Tex helg ett bara storasyster, helg två båda barnen helg tre bara lillasyster osv.

Då får ju din syster dels tid för sig själv och med barnen ett och ett.

Lillasyster börjar ju bli stor och måste få bli stor, hon har ju inte haft någon som "banar väg" genom storasyster utan måste göra det själv och förmodligen mår hon jättedåligt för att hon gör det hon vill nog ha en bra relation till sin mamma men orkar inte med sin syster

 

[Stinaelin]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Tack för era tips!

Syrran har bara mig (i stort sett) och jag känner att jag inte alls hade några bra råd i detta. Först blev jag bara förbannad på lillasystern, men det är såklart en reaktion på något, som ni skriver. Hon har varit duktig och hjälpt mamman, men nu orkar hon inte mer. Tyvärr orkar ju inte min syster heller, så hjälp måste de ha. Syrran har pratat med habiliteringen, men de verkar inte tycka att hon behöver mer hjälp, och som syrran säger, de tycks vänta tills hon går in i väggen alldeles.

Ursäkta en dum fråga, men vad är BUP?

Jag ska prata med syrran om att dela på barnen så mycket som möjligt, och att kanske mamman och 12-åringen gör saker ensamma. Jag tänkte ev. ta med henne på skidresa i vinter också, hon är ju vanligtvis jättetrevlig och lätt att ha med att göra.

Pappan har svårt för att ta ansvar och har dessutom en nyfödd bebis med sin nya tjej, så han är tyvärr inte till någon större hjälp.

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Borde inte din syster ha rätt till avlastning med den äldsta?
Så har det i alla fall vart i min kommun för föräldrar med förståndshandikappade barn. Att dom har ett familjehem 1 gång i månaden eller så. Typ korttidsboende.

Om det alternativet finns så borde ju din syster ha rätt till det och på så sätt ha en helg i månaden där lillasystern får ha sin mamma ifred och dom kan göra roliga saker ihop.

Hon är i en känslig ålder och behöver verkligen sin mamma, hennes stöd och uppmärksamhet.
Jag har själv arbetat på gruppboende med autism och vet att inget är lätt.

Hälsa henne att hon skall kämpa på! En lösning finns alltid!

 

[Willebillebus]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

BUP = Barn- och Ungdomspsykiatri

 

[Stinaelin]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Aha, tack!

 

[Stinaelin]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Jo, hon har kortis 2 ggr i månaden. Det är inte tillräckligt, men alltid något.

Den äldsta har blivit jobbigare med åren (kanske pga puberteten?) så hon är mycket påfrestande för omgivningen. Springer alltid fram och tillbaks och skriker (lite hojtande sådär, inget jättehögt), hoppar i sängen, och dundrar i största allmänhet. Detta gör hon hela dagarna, och ofta på nätterna också. Hon har svårt att sova och kan springa runt och skrika vid 3-snåret. Lillsyrran har väl fått måttet rågat.

När min syster föröker få mer avlastning har inte det blivit beviljat. De som beslutar har inte träffat den autistiske tjejen på många år, utan tar intervjuerna (eller vad man kallar bedömningsfrågestunden) per telefon. Jag tycker hon ska ta med dottern till handläggarens kontor, på ett oanmält besök. Det kan bli intressant...

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Jag tycker hon ska ta med dottern till handläggarens kontor, på ett oanmält besök. Det kan bli intressant...

Ofta ett mycket bra sätt att få dem att öppna ögonen.
Men det kan krävas lite stöd för en sådan process..
Men hon verkar ju ha en väldigt bra syster i dig.

Hoppas allt löser sig snart så lilltjejen får sin chans att komma ikapp!

 

[Rina]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Det gäller att kämpa och stå på sig och leta upp vad man har rätt till själv. Be henne ta kontakt med autismcentrum och fortsätt. Varför skulle inte pappan kuna ta hand om sina egna barn?

 

[elmelts]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Har själv en son med autism (högfungerande) och ev adhd. Han är äldst av 3 barn, döttrarna är 8 o 4 år. 4 åringen har inget bekymmer med storebror men 8 åringen beter sig som tonåring. Lätt för att bli arg, känner sig bortglömd, slarvar med allt, även när ngt är bra ser hon bara negativt. Hon ligger ju mitt imellan en jobbig storebror och en trotsig lillasyster. Vi har lagt ner mkt tid på henne, för att få henne att känna sig älskad och att hon ska se att vi vet att hon finns. När dagarna bli för jobbiga så brukar hon vilja åka till sin farmor, där får hon chans att känna sig som barn.
Är det ingen av er släktingar som kan ta med lilltjejen ut ngn gång /vecka och hitta på ngt. Gå på bio eller låt henne vara med er en eftermiddag, baka, kolla film eller vad som. Bara hon får känna att ngn bryr sig.

 

[break_a_leg]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Be att din syster kontaktar soc, även 12-åringen kan behöva en annan familj att besöka då och då. Eller iaf kanske att hon kan få en stödperson som hon kan göra "roliga saker" med några timmar i veckan.

 

[TinyWiny]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Det är ju hemskt att inte pappan är bra på att ta ansvar men han måste ju se till sina barn och gör han inte det så har din syster ytterligare ett argument till mer avlastning.

Pappan kanske ska förklara läget för de som bestämmer

Jag tycker att det verkar vara en ypperlig ide att ta med sig tösen till de som bestämmer så de kan se själva

Jag citerar en mamma till ett svårt handikappat barn "för att orka älska mitt barn varje dag så kan jag inte ha henne hemma varje dag"

Många är snabba med att dömma föräldrar som kräver hjälp, men de som sett en förälder i kampen om rätten för sitt barns vällevnad dömmer inte mer.

Din syster borde få hjälp av autism center, finns det något där hon bor?
Det är ju inte bara att säga till ett autisktiskt barn att "nu får du sluta jag orkar inte mer idag" utan det är verkligen en kamp att få varje dag att fungera
Om hon inte får hjälp nu, vad händer då med lillasyster? med mamman? hur länge tilll orkar hon?

Hon får säga till de som bestämmer om avlastning att de får välja, mer avlastning eller familjehem till barnen och en plats på psyket för henne själv...

Det är tufft nog med friska pubertets barn och din syster drar ju verkligen ett jättelass när inte pappan tar sitt ansvar.

Hoppas verkligen hon orkar kräva sin och sina barn rätt till ett bra liv.

 

[Stinaelin]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Är det ingen av er släktingar som kan ta med lilltjejen ut ngn gång /vecka och hitta på ngt. Gå på bio eller låt henne vara med er en eftermiddag, baka, kolla film eller vad som. Bara hon får känna att ngn bryr sig.

I samma stad som hon finns bara pappan till barnen och farmor och farfar. Pappan har dem vartannan helg, men han "hinner inte" mer, har ett krävande jobb och ny familj. Ingen kan tvinga honom att ta hans om sina barn.

Farmor och farfar verkar vara allt för upptagna med sina liv + att de är sådana människor som inte vill se problem. Allt är bra och fint på ytan, det är det viktigaste. Problem skämtas bort. Men, kanske de skulle kunna ha lilltjejen då och då. Ska föreslå det till min syster.

Det var alla anhöriga min syster har i samma stad. Våra föräldrar är borta och jag bor 30 mil bort.

 

[Stinaelin]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Det är ju hemskt att inte pappan är bra på att ta ansvar men han måste ju se till sina barn och gör han inte det så har din syster ytterligare ett argument till mer avlastning.

Pappan har barnen vartannan helg, så det räknas som avlastning. De räknar de timmar barnet inte är i hemmet.

Så min systerdotter får färre timmar på kortis än vad hon skulle ha haft ifall mamman och pappan var sammanboende. Att det är dubbelt så jobbigt att vara ensamstående räknas inte, det är inte föräldern de tänker på utan de räknar bara på hur många timmar barnet inte är hemma (och hos pappa räknas inte som hemma)... Pappan ses som en engagerad förälder när han har barnen "så mycket".

Hon får säga till de som bestämmer om avlastning att de får välja, mer avlastning eller familjehem till barnen och en plats på psyket för henne själv...

Precis, det är ju det som är grejen, men det går väl inte på samma budget...

 

[elmelts]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Pappan har barnen vartannan helg, så det räknas som avlastning. De räknar de timmar barnet inte är i hemmet.

Så min systerdotter får färre timmar på kortis än vad hon skulle ha haft ifall mamman och pappan var sammanboende. Att det är dubbelt så jobbigt att vara ensamstående räknas inte, det är inte föräldern de tänker på utan de räknar bara på hur många timmar barnet inte är hemma (och hos pappa räknas inte som hemma)... Pappan ses som en engagerad förälder när han har barnen "så mycket".



Precis, det är ju det som är grejen, men det går väl inte på samma budget...

Men det är ju bara avlastning för mamman, även systern behöver avlastning. Hon kommer få en väldigt jobbig tonårstid om hon redan nu har det såpass jobbigt.

 

[Kamomilla]

Sv: Pubertetskris-hjälp!

Kan inte pappan ha bara den större systern vissa helger och bara den yngre vissa?