Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

[krus]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

För ett år sedan var min häst vidrig i samband med skoning. Hon hoppade stallgången fram på tre ben, sparkade och försökte kasta sig ner på golvet till och med. Nu är hon i det närmaste en ängel. Lösningen?
Jag bytte hovslagare till en sådan där äldre herre som har jobbat med hästar i så många år att det knappt går att räkna dem. Han har ett enormt tålamod och lät min häst få sätta ner hoven och vila så fort det bara gick. Efter varje färdig hov fick hon gå in i boxen en sväng. För varje gång han har kommit har vilan i gången minskat, men hon får fortfarande gå in i boxen fem minuter efter två hovar.

 

[Belethien]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Förresten jag gillar din avatar violator

 

[katarina_dacke]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

har en hovslagare som berättat om liknande hästar som din, han hade en metod som funkade på den hästen, han band upp hästen så kort och högt att hon inte kunde göra "otyg" utan stog helt still, annars kanske du kan bremsa henne och se om det hjälper?

 

[Wentona]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

oj. vilket trassel!
För mig låter det helt klart som en häst jag har. OHn hade fruktansvärda upplevelser av hovslagare och andra som skulle "lära" henne hur man ska bete sig. Tog till alla medel, inklusive spö, hårt uppbundet, ryto och skrän och till slutdrogning för att kunna sko, köra och transportera henne. Jag fick henne så hon slapp gå till slakt.... hon gick inte ens att få in från hagen längre utan att hon sprang iväg i full panik, eller om hon blev trängd - sparkade.

Jag vet inte hur din är, min är fortfarande känslig mot okända personer, även om det blir bättre nu med träning, bra och trygg miljö och mycket hantering. Men så här funkar min lilla dam: ju mer jag försöker göra för att styra och ställa, desto mer panik och på tvären går hon. Ingen idé att ta i, eller domdera, då är det kört. Tar man sig tid och är lugn, snäll, schysst och ser till att hon förstår att ingen vill henne något ont, att det inte kommer göra ont och att man verkligen kollar att man inte gör mer än hon klarar av mentalt, så är hon det snällaste, raraste och gulligaste man kan tänka sig. Jag har turen med en hovis som tänker likadant. Numera fixar han hela biffen själv - binder upp löst och ordnar allt utan en enda tvekan från hästen. Kan det vara lite lik din kanske?

 

[Riley]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Haha, tack.

Försöker svara på alla i ett inlägg nu, hoppas det inte blir rörigt...

Barfota vill jag absolut inte ha henne, inte ens med skor eller boots eller vad man nu brukar sätta på vid träning.
Det där med grimskaftet har jag provat, fick använda det flitigt på en häst med mugg tidigare, men det hjälper inte på den här damen. Hon skärper sig undertiden, jag tror hon vet att hon får sätta ner benet igen om hon står still, men när hovis sedan går fram till henne är det samma visa igen.
Jag tror också det ultimata vore om folk bara morrade till lite åt henne och sedan fortsatte som inget hänt, det är bl.a. den inställning som hjälpt mig att vinna hennes respekt, men det är ju lättare sagt än gjort för de flesta andra. Vet folk att hon är lite vass blir de ju automatiskt på sin vakt. Och att inte informera dem om det känns också lite sisådär.

Knepet med att ta in i box och belöna när en hov är klar har vi också provat, lika resultatlöst. Då fick vi en häst som rusade undan när vi försökte ta ut henne på gången igen. Så fort vi gett upp och hon hörde hovslagarens bil starta utanför stallet gick det dock utmärkt att spetsa öronen och knalla ut igen.
Bremsa går inte, hon hatar det och kämpar för sitt liv för att komma undan. Dessutom blir hon tvärförbannad på mig och jag känner ändå att jag inte vill utsätta henne för det. Ömsesidig respekt oss emellan är nästan ett måste för att vi ska kunna ha en vänskaplig relation.

Ang. bete: det finns bara en hovslagare här i byn och han var en av dem hon slog rätt ut mot. Annars måste jag åka 4 mil enkel väg varje dag för att motionera och pyssla med henne, en omöjlighet med dåliga bussförbindelser och utan körkort tyvärr.

Suck, vad jobbig jag känner mig nu när alla kommer med så bra förslag.

 

[Riley]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Ja, ungefär så fungerar hon också. Jag kan nog beskriva det som att det måste finnas ömsesidig respekt mellan henne och människorna - hon ställer välvilligt upp på saker, om man ser till att fråga om det på rätt sätt och låter det ske delvis på hennes sätt. Inte stressa och absolut inget "nej nu jävlar ska du med här".

Vad skönt att du hittat en så bra hovis! Egentligen tycker jag att det borde ha fungerat med de två sista vi haft ut eftersom de är kända för att ha bra hand med lite "stissiga" hästar. Men inte med den här tydligen... trots att jag inte kan peka ut ett enda fel de gjort. Har funderat på om det kan vara så att de trots allt varit rädda för henne, hon märkt det och sett sin chans att ta över, eller om det helt enkelt är så att personkemin inte fungerar.

Annars är det väl bara att prova vidare med olika hovslagare, problemet är ju bara att det blir så j*la dyrt med reskassa och allt vad det är, när den tjugoelfte i raden kommer hit och inte heller får på en enda sko....

 

[Riley]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Jag har tyvärr sett mer än en häst drogas ner - i mitt tycke - lite för kraftigt inför skoning. Så de fått balansproblem, de har inte riktigt varit medvetna om vad som sker eller varför, och slutresultatet har visst varit att skorna kom på, men ingen angenäm upplevelse för hästen, och ffa så har den varit för 'borta' för att faktiskt LÄRA sig något.

Det är precis det jag också varit med om och som (tyvärr, får man väl säga) dragit ner mitt synsätt på lugnande helt. Man tänker att den första hästen kanske var en engångsförteelse, men sedan får man se samma procedur upprepas på både en andra, tredje och fjärde och då känns det inte alls bra längre. Jag tror ju absolut det finns många lyckliga slut på nervösa hästar där lugnande varit inblandat, problemet är väl bara att jag själv aldrig upplevt det.

Frågan är ju då: hur många försök kan det krävas innan man hittar den där perfekta doseringen? En gång som blir mindre lyckad, visst, men jag är verkligen livrädd för att man ska stå där sjätte eller sjunde gången med en helt borta/för medveten häst och att det i sin tur kommer göra alla kommande gånger sjuttio gånger värre. Och så har vi ju återigen tråkigheterna med det ekonomiska, om det blir för många gånger utan resultat...

Egentligen kanske lugnande är det bästa sättet eftersom den där dagliga kontakten hovis - häst tyvärr är omöjlig pga. avstånd och grejer, jag måste dock bara komma över min egen tveksamhet först...

 

[Riley]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Okej nu måste jag skriva av mig.
Jag hade efter mycket diskuterande med andra hästmänniskor i närheten kommit fram till att det där med lugnande kanske vore värt att prova ändå. Så jag ringde till den hovslagare vi använt oss av de senaste gångerna och som det emellanåt fungerat bra med. Undrade om han ville komma och prova igen om vi gav henne lugnande och en vet. var med, men nejdå, nu vill han plötsligt inte ens ha med hästen att göra längre! Trots att det lät helt okej när jag ringde för ett par dagar sedan. Kan man inte säga på en gång då att man inte vill sko istället för att slingra sig? Och måste man vara så jävla otrevlig att man slänger på luren i örat på mig, räcker det inte att lugnt säga nej och förklara varför?! Jävla helvete.

Så ringde jag runt till en tre, fyra olika andra, förklarade problemet med hästen och nämnde även det här med lugnande. Samma visa där. Jag har fan erbjudit mig att ersätta dem som för en vanlig skoning bara de KOMMER HIT och hälsar på hästen, de behöver inte ens gå i närheten av ett ben om de känner på plats att det inte funkar, men till och med det är tydligen för mycket begärt.
Så nu verkar det inte finnas en enda hovslagare där man klarar sig under 500 i reseersättning som ens vill komma hit, och här står jag med en häst som snart inte kommer kunna gå en meter utanför hagen utan att bli hovöm. FAN I HELVETE att allt ska gå åt skogen

 

[Alexandra_W]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Var bor du Violator?

 

[Sissa]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Egentligen kanske lugnande är det bästa sättet eftersom den där dagliga kontakten hovis - häst tyvärr är omöjlig pga. avstånd och grejer, jag måste dock bara komma över min egen tveksamhet först...

Det måste inte vara en riktig hovslagare! Vilken hästvan kille som helst (för du verkar bara ha manliga hovslagare, eller hur?), kan klä ut sig till hovslagare med hovslagarbyxor på och raspen i näven och träna på att vara i närheten av hästen, och till slut hantera den!

 

[diddl]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Hej!
jag har haft samma problem.
jag fick lyfta på alla benen och göra vad jag ville med hästen.
Hovslagaren fick inte sko bak.

Har ett knep som fungerar som jag tycker du ska prova.
som är biligt.

Jag använder ett huvud lag med skydslappar på så att inte hästen ser bakot.
Jag ber hästen lyfta bakhove och när jag har lyft så byter hovslagaren och jag plats. Jag står kvar där bak så att pollen tror att det är jag som skor
Nu efter ett år skor hovslagaren utan problem utan huvudlaget på.

lycka till

 

[Alexandra_W]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Har ett knep som fungerar som jag tycker du ska prova.
som är biligt.

Jag använder ett huvud lag med skydslappar på så att inte hästen ser bakot.
Jag ber hästen lyfta bakhove och när jag har lyft så byter hovslagaren och jag plats. Jag står kvar där bak så att pollen tror att det är jag som skor
Nu efter ett år skor hovslagaren utan problem utan huvudlaget på.

lycka till

och min valack genomskådade det där direkt. Han har alltid varit lätt att sko enligt fd ägaren. Första skoningen efter jag köpt honom var en mardröm, han var skogstokig och bara slog efter hovis. Med nöd och näppe fick vi på skorna och hovis tyckte 'du måste träna den här på att lyfta hovar, banka etc' (Hästen var bara fyra år).

Jag träänade och trääänade, eller tja, hästen sa inte flaska vad JAG än gjorde. Hovis kom, hästen fick syn på honom och surade ihop. Hovis fick med visst besvär verka och sko fram, men så mycket som tittade han på bakbenen så bara visslade och small det. Jag lyfte - häst snäll. Hovis skulle lyfta - häst skogstokig. Vi provade bremsa, vi provade lugnande - nix pix.

Vi beslöt att testa just det med att hindra sikten bakåt. Hästen vevade som en besatt ändå åt hovis, men inte åt matte.

Av andra anledningar än det ovan ville jag byta ut hovisen (han var hiskeligt dålig på att komma när han sagt). Ringde en annan, var ärlig med hästens historia, varvid nya hovis (en äldre gammal hästkarl) tyckte 'jaaa, se det där brukar inte vara någon fara om de bara får tid på sig. Jag får väl komma ut och prova. Men om han sparkar efter mig med, då åker jag hem igen, så att du vet. Jag är för gammal för att ta sådana risker'.

Fair enough, hovis kom, hälsade på hästen etc och skodde sen utan minsta problem. Har sen dess bytt hovis ett antal ggr iom flytt och så, och hästen har skotts på klinik etc, aldrig minsta öronvift. Mest troligt så luktade 'hathovslagaren' något som han haft dåliga erfarenheter av eller liknande. Fanns inget i hathovis sätt att bete sig (han hälsade, var aldrig elak på hästen etc) som kan förklara beteendet, och just eftersom han vid blotta åsynen tyckte 'du kan försvinna! nu!' och verkligen måttade sparkar för att träffa (hästen är normalt en ÄNGEL mot allt och alla) kan det bara förklaras med att hovis luktade/i kroppspråk påminde om/etc någon som inte behandlat hästen väl.

Men han lät sig som sagt inte luras av skygglappar han..

 

[Jegra]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

*kl*

Det verkar som om din dam är mycket noga med vilka hon umgås med... De måste ha hyffs och veta hur man för sig, samt introducerar sig själv inför en dam. Gör de inte det kan de hoppa och fara helt enkelt.

Jag hoppas du hittar en hovslagare som är villig att ta sig an henne, och att den personen förstår vikten av att möte henne som en individ och presentera sig innan han börjar sitt arbete. Många hovslagare har så många hästar att sko så de går bara pang på rödbetan rakt av. Somliga ston klarar bara inte av sådant brist på hyffs...

 

[Riley]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Falun.

...

Det har vi tyvärr provat. Också. Satte på ett halvstängt huvudlag, jag fick lyfta, kratsa och banka på hoven utan problem. Så gick hovis dit och skulle ta över. Ryck, spark och sedan totaluppror mot att stå still blev det då. Så nog känner hon vem som håller i och tvekar inte att säga ifrån... antingen är hon för dum eller för smart för sitt eget bästa...

...

Men det enda som händer då är ju att hon ev. accepterar den killen och ändå glatt fortsätter att sparka efter "riktiga" hovis. Hon funkar inte riktigt så att går en går alla, det beror precis lika mycket på vem som hanterar.

...

Ja, hon har väldigt starka åsikter om hur saker och ting ska fungera, men samtidigt är hon världens mest medgörliga om man tar henne på rätt sätt från början. Det är väl bara det att ingen riktigt lyckats lista ut vilket sätt som är det rätta än, och det är ju så sjukt svårt för oss att ge tips om att "var såhär så går det bra" när vi själva inte vet vad vi gör som får henne att acceptera oss.

Nu har jag iaf efter många om och men fått tag på en kille som kommer hit imorgon och känner på henne. Han lät väldigt förstående och ändå rätt optimistisk över telefon så det är väl bara att hoppas på att han funkar så på plats också.

 

[Hansi]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Min häst - som vi bara haft hos oss ett par månader drygt - skoddes för andra gången idag.

Jag var inte med första gången, men min sambo sade att hästen inte alls gillade att få sömmarna islagna, drog åt sig benen å hoppade omkring osv.

Inga problem med verkning osv, men troligen har hästen något dåligt minne pga sömstick tidigare, eller tycker bara det är obehagligt av någon anledning.

Enligt förra ägaren så skodde dom "så sällan som möjligt" då hästen var lite jobbig att sko.

Idag var jag själv med, och förberedde mig med 1 kilo skivade morötter och klickern...

Började med att klicka efter varje utfört moment som hästen INTE hade problem med, t.ex. dra av skorna och sätta ner hovarna - klick.

Verka hoven, sätta ner hoven - klick.

Sedan var det dags att slå på de nya skorna.

Började med att klicka efter varje hammarslag.

Sedan klickade jag efter varje islagen söm.

Under hela skoningen så ryckte hästen liiite liite i ena bakbenet vid ett eller ett par tillfällen.

"Jahapp, bekvämare än så här kan det inte bli att sko en häst" var hovis bedömning denna gång


Om jag hade haft en häst som var lika bråkig som din och valt att prova klickerträning så hade jag efter att ha "klickat in" hästen börjat med "sänka huvudet" övningar.

Att sänka huvudet är mycket lugnande för hästen, så det är ett bra "trick" att kunna använda i många situationer där hästen "beter sig illa"

Sedan hade jag försökt bryta ner hela hovslagarproceduren i så små steg som möjligt och belönat varje liten framgång med klick+godis.

 

[Jegra]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Ja, hon har väldigt starka åsikter om hur saker och ting ska fungera, men samtidigt är hon världens mest medgörliga om man tar henne på rätt sätt från början. Det är väl bara det att ingen riktigt lyckats lista ut vilket sätt som är det rätta än, och det är ju så sjukt svårt för oss att ge tips om att "var såhär så går det bra" när vi själva inte vet vad vi gör som får henne att acceptera oss.

Hon är inte dum, hon kan skilja på de som "försöker vara artiga" och det som VERKLIGEN bryr sig om vem hon är... Hästar går inte på vad som sker på ytan, de går på vad som finns innanför skalet...

Nu har jag iaf efter många om och men fått tag på en kille som kommer hit imorgon och känner på henne. Han lät väldigt förstående och ändå rätt optimistisk över telefon så det är väl bara att hoppas på att han funkar så på plats också.

Jag håller tummarna för er!

 

[astridjanbell]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Kan ni inte prova att bremsa henne när hon ska skos? Det brukar fungera ganska bra.

 

[CoNo]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

En tanke bara , det är inte så att hon är rädd för ljudet ?

Eller att hon är bakskygg ? När det är du som står där vet hon att det inte är farligt men när det är nån annan så blir hon osäker ? Isf kan ni ju låta hovis lyfta upp ena bakfoten , verka lite , och sedan vända hästen så att den får se att det inte står ett monster där och försöker äta upp henne med benen först ?

Hur gick det förresten med den nya hovisen ?

 

[Riley]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

*delvis kl*

Det blev ingen skoning. Upptäckte imorse att häst gått och blivit halt och markerar som fan om man lyfter bakbenet, så hovis får vänta. Ska ta ut veterinär imorgon och det skulle väl inte alls förvåna mig om det blir boxvila nu, bara för att hon går på bete och för att vi fått tag i en långväga beteskompis åt henne som anländer just imorgon.... suck....

I alla fall, nä, hon har inga problem med varken ljudet eller att hon är bakskygg, tvärtom är hon väldigt väl inlärd på just den punkten. Jag tror, eller är 99% säker på att hon helt enkelt själv vill bestämma vilka som ska få komma nära henne. Och visar man sig då rädd eller osäker tar hon över på en gång och lär ju sig även till nästa gång att fula miner + lite kickande gör att hon får vara ifred. Synd nog.

 

[Riley]

Sv: Problemhäst som egentligen inte är en problemhäst… *JÄTTElångt*

Godis är provat utan framgång (tog godiset med spetsade öron, sedan bakåtslick och vevningar med benet igen), däremot har jag ju inte testat med klicker. Ska ta och läsa på lite mer om det där så får vi se, det skadar ju inte att prova.