Paranoid personlighetsstörning

Skin

Trådstartare
Hej,
Jag har precis fått paranoid personlighetsstörning som diagnos och undrar hur vanligt det är?
Känner mig ensam i det eftersom det är svårt att förklara mina reaktioner på saker med mina nära och kära.
Har även varit nära psykos om inte t.o.m. varit inne i en med tanke på min uppfattning om omvärlden.
Finns det någon som också är i samma sits ventilerar jag gärna det?
 
Hej,
Jag har precis fått paranoid personlighetsstörning som diagnos och undrar hur vanligt det är?
Känner mig ensam i det eftersom det är svårt att förklara mina reaktioner på saker med mina nära och kära.
Har även varit nära psykos om inte t.o.m. varit inne i en med tanke på min uppfattning om omvärlden.
Finns det någon som också är i samma sits ventilerar jag gärna det?
Har även förstått att det är ovanligt så jag kanske letar på fel ställe?
 
Får du terapi eller annan behandling? Det är nog en rätt krävande diagnos du har som påverkar både umgänget och den som har diagnosen rätt kraftigt så hoppas att du får hjälp och stöd. Jag hade en bekant med paranoia, vänskapen bröts dessvärre då jag inte stod ut med att bli anklagad för diverse paranoida vanföreställningar och aldrig blo trodd på oavsett hur kag försökte hjälpa.
 
Får du terapi eller annan behandling? Det är nog en rätt krävande diagnos du har som påverkar både umgänget och den som har diagnosen rätt kraftigt så hoppas att du får hjälp och stöd. Jag hade en bekant med paranoia, vänskapen bröts dessvärre då jag inte stod ut med att bli anklagad för diverse paranoida vanföreställningar och aldrig blo trodd på oavsett hur kag försökte hjälpa.
I mitt fall riktar jag det inåt mot mig själv och blir livrädd att jag sårat/skadat någon och därför ogillar de mig.
Får terapi och medicin, fungerar ok mellan skoven. Finns väl olika grader i helvetet.
 
I mitt fall riktar jag det inåt mot mig själv och blir livrädd att jag sårat/skadat någon och därför ogillar de mig.
Får terapi och medicin, fungerar ok mellan skoven. Finns väl olika grader i helvetet.
Ett tips med paranoia är att inte bevisa något utan bara säga att du finns där. Förr eller senare är personen "frisk" och då kommer de vara dig evigt tacksam. Flera av mina vänner gjorde det med mig. De backar men finns där när det lugnar ned sig. Det går inte att prata ur oss sjukdomen.
 
I mitt fall riktar jag det inåt mot mig själv och blir livrädd att jag sårat/skadat någon och därför ogillar de mig.
Får terapi och medicin, fungerar ok mellan skoven. Finns väl olika grader i helvetet.
Det låter väldigt jobbigt. ☹️

Jag, jag har backat för personen har nästan blivit aggressiv i sättet när jag inte håller med eller försöker förklara eller hjälpa. Men kah backade så pass att vi idag inte har någon kontakt. Tråkigt för det är en bra person som är snäll men blivit värre med åren upplever jag det
 
Ett tips med paranoia är att inte bevisa något utan bara säga att du finns där. Förr eller senare är personen "frisk" och då kommer de vara dig evigt tacksam. Flera av mina vänner gjorde det med mig. De backar men finns där när det lugnar ned sig. Det går inte att prata ur oss sjukdomen.
I mitt fall riktar jag det inåt mot mig själv och blir livrädd att jag sårat/skadat någon och därför ogillar de mig.
Får terapi och medicin, fungerar ok mellan skoven. Finns väl olika grader i helvetet.
Hur blir det när du blir inåt? Undviker du personerna då och stänger av? Intressant att höra hur du upplever och agerar en sån situation.🙂
 
Hej,
Jag har precis fått paranoid personlighetsstörning som diagnos och undrar hur vanligt det är?
Känner mig ensam i det eftersom det är svårt att förklara mina reaktioner på saker med mina nära och kära.
Har även varit nära psykos om inte t.o.m. varit inne i en med tanke på min uppfattning om omvärlden.
Finns det någon som också är i samma sits ventilerar jag gärna det?
Har skickat pm till dig.
 
Hur blir det när du blir inåt? Undviker du personerna då och stänger av? Intressant att höra hur du upplever och agerar en sån situation.🙂
Jag drar mig undan från alla jag inte litar på och som jag tror jag skadat eftersom de i mitt huvud tycker jag är det ondaste som finns. Men sedan när det lugnat sig så brukar jag höra av mig och då finns de kvar vid min sida. ❤️ Hör ofta att jag är omtänksam och snäll men får inte ihop det i mitt huvud. Det har väl med obefintlig självkänsla att göra. Aggressiv har jag aldrig blivit i mina paranoida skov snarare dödligt rädd.
 

Liknande trådar

Hästvård Hej! Jag har ett sto som jag haft i 2år och har några bekymmer jag skulle vilja diskutera. Min häst är 5år gammal som under...
2
Svar
24
· Visningar
3 096
Senast: Ridinglady
·
L
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag vet inte varför jag skriver dethär. Eller jo egentligen så tror jag att det är två andledningar. Och det ena är för OM det kan...
2
Svar
25
· Visningar
2 965
Senast: Trasten
·
Övr. Hund Personligen tycker jag att det allmänna debatt-klimatet börjar bli riktigt ruggigt, det har varit det ett tag också. Nu pratar jag...
2 3
Svar
49
· Visningar
7 259
Senast: IngelaH
·
Kropp & Själ Hej,mina vänner på Bukefalos. Jag kallar er mina vänner,för detta forum är verkligen fantastiskt. Man får ett så oerhört fint stöd och...
Svar
19
· Visningar
4 691
Senast: _Taggis_
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp