Till Lizan oxå!
Vet inte!
Men ett problem är det uppenbarligen för Falukorv. Om det måste lösas från ena dagen till den andra, kanske gummimattor är rätt.
Att hästarna sparkar i väggen, har givetvis en orsak. Somliga säger "så är hon när hon är brunstig", eller "han vaktar maten" eller "den gillar inte grannen" osv.
Jaha, skall vi nöja oss med det, sätta mattor på alla boxväggar och låta dom sparka? Eller skall vi gå vidare in i orsakerna (dissekrera och spalta upp) och åtgärda dom?
I ditt fall ser du "för energiska" som en tänkbar orsak. Följdfrågan blir då, "varför" är dom det? Inte för mycket havre, tydligen?
*skämtade till*
Om vi bortser från överutfodring, finns ett helt gäng tänkbara orsaker. Tänk så mycket lättare att läsa hästar man ser!
Vad innebär "energiska"? Rastlösa? Typ "det händer för lite"? Eller "jag vill röra på mig"? Osv....
Andra tänkbara orsaker:
Ogillar dom innemiljön eller någon detalj i den? Ogillar dom människorna (hemska tanke)? Är dom inne för länge? Tas in för tidigt? Släpps ut för sent? Dålig utemiljö? Dåligt (grov-)foder? För lite grovfoder? Listan kan göras hur lång som helst.
Har man bra kommunilkation med sin häst, är det lätt att bli av med sk okynnessparkande. T ex vid utfodring, vilket iofs inte är problemet hos dig. Ifall du undrar, så sparkar ingen i väggarna här. Det har förekommit att nyinkomna hästar gjort det, men det har vi snart fått stopp på. Vanligen har det varit just i samband med foder.
Varför en häst, till synes helt omotiverat, sparkar i väggen , kan vara intressant att klura ut. När man väl vet orsak, kan man lättare åtgärda.
Jag har tidigare berättat om en mystisk händelse med en av mina hästar. Under en träningshelg skulle hon stå i ett främmande stall. Normalt inget problem. Stallet var mycket likt vårt eget, enda granne ett lugnt och bussigt litet sto. Öppnade boxdörren och bjöd hästen att gå in. NÄHÄ! Jo, nu går du in!?!
NÄHÄ!!! GÅ IN! OK, under protest!
Väl inne, börjar hon demonstrativt bita vildsint i träinredningen. Nu kunde jag inte ignorera hennes protester längre, utan öppnade dörren och släppte ut henne. Lugn och ro igen. Vi blev erbjudna att låta henne stå ensam i ett jättestall, som för tillfället var evakuerat. Där stod hon sedan, i en box hon själv fick välja ut, lugnt under två nätter.
Alla kollade av det första stallet utan att hitta orsaken till hennes beteende. Något var fel, men vad ligger utanför min sinnesvärld.
Att sparkandet är ett tecken på något negativt, kan vi väl vara överens om. Att hitta orsaken kan vara klurigt, men inte omöjligt. Enligt min mening bättre att åtgärda orsaker än symtom.
Långt blev det. Blev vi klokare nu?
LIA