Förutsatt att den nu är fysiskt frisk och inte har låsningar eller liknande så hade jag satsat på mkt lösgörande arbete och rakriktning. Dvs noga med inramningen på böjt spår, serpentiner, volter, åttvolt osv. Sedan jobbat sidvärts i form av skänkelvikningar, svaga skolor och att flytta för innerskänkeln på volt men noggrann koll på yttersidan.
En favoritövning jag ofta rider är hundbenet - på fyrkantspåret rider man i form av ett klassiskt Pluto-hundben dvs på långsidornarider man en mkt svag serpentinbåge över hela långsidan (börja med att den ska gå in till kvartslinjen när du passerar E resp B men större ska den inte vara, snarare kan du minska den för att så småningom mest ha den i tanken och endast ha hästen ställd och böjd utåt istället, hur mkt beroende på bågens form) , sedan ut i hörnet, på kortsidan en serpentinbåge (inte lika stor som långsidan för det får man inte plats med). Så på lång- och kortsida - hästen ställd/böjd utåt, i hörnen ställd och böjd inåt, med mjuka övergångar däremellan. Ett mkt bra sätt att få koll på inramningen.
Om hästen fattar vänster galopp men inte orkar hålla den, är ett bra sätt att rida fattningar, ett par spång och sedan bryta av.
Jag har träffat på få hästar som inte sitter fast med låsningar osv, som inte går i ena galoppen alls. Det handlar oftast om lösgjordheten och hur bra den är på hjälperna. Om man får till det bättre där, brukar den även kunna ridas hjälpligt i båda varv.
Är hästen likadan med alla ryttare?