Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

[Mitten]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Vilken duktig pojke du har som pratar och berättar! Tycker du verkar sköta det jättebra . Är lite nyfiken på vad BUP säger också...

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Men stackars pojk! Hoppas du får bra stöd och vägledning från BUP!

 

[Björk]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Svarar alla;

Flickorna har varit här och försökt tvinga med min son att leka. Han hade svårt att säga nej, så jag fick lov att ingripa. Talade om för dem att han inte behöver leka om han inte vill, och att de inte ska försöka tvinga någon till lek.

Jag har fått tid för samtal per telefon med bup, och det ska bli intressant att höra vad de tycker är normalt och inte.
Skulle aldrig våga prata med föräldrarna om detta utan att ha bup i ryggen sas.

Min pojke är i alla fall lättad och glad nu när han vet att han inte behöver umgås med tjejerna.
Han berättar lite i sänder av fri vilja om det som hänt, och han ser så förnärmad ut.
Han säger också att han inte kan berätta allt för mig för det känns svårt, men vill gärna berätta för någon annan vuxen.

Jag tackar för alla era svar och åsikter, de betyder mycket!

Bra jobbat mamma Kusebuse! Eloge till dig som agerat snabbt och som hjälpte sonen att säga nej tack till lek igen! Och uppenbarligen har du en fin grabb som också lärt sig att mamma går att lita på och man kan prata med henne; till och med säga till att/om man skulle vilja berätta/prata med någon annan vuxen! Det visar ju på en fantastisk tillit till dig!

 

[TinyWiny]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

till dig. Du gör precis rätt. Din son kan vara glad åt att han har en sådan fantastisk mamma.

Hoppas att flickorna också får den hjälp de behöver. Kanske behöver de bara hjälp med att förstå hur man leker eller så kanske de behöver hjälp med att komma ifrån sin förövare. I vilket fall ska du ha en stor eloge som tar saker och ting i rätt ordning och som respekterar din son så mycket att du tycker att det är okej att han kan ha lättare för att berätta vad som har hänt för någon annan. Du förhindrar ju förhoppnngsvis att fler övergrepp begås genom ditt handlande. Fler skulle vara så modiga som du.

 

[Speciella_tina]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Fast om det nu är så "normalt" och "vanligt" så borde jag väl sett.

Jag och en kompis hade också olika sorters sexlekar när vi var små (dock påklädda! Vi smög ordentligt med det, låste in oss på rummet och tejpade för nyckelhålet! Det förstod man ganska tidigt att det var tabu med sex. Våra dockhusdockor låg också en hel del med varandra, för att sedan prydligt sova i vars en säng

Så nä, om du inte själv lekte det är det nog inte så konstigt att du inte såg.

 

[Jettan]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Jag som har en dotter som blivit utsatt för sexuella övergrepp skulle passa mig väldig för att säga att sexlekar är normalt, speciellt när det gäller mindre barn. Jag har också själv lekt sexlekar när jag var mindre, men som jag kommer ihåg det var det grupptrycket som gjorde att jag deltog, inte min egna nyfikenhet kring mitt eller andras kön. Jag hade nog gärna haft en vuxen då som talade om för mig att detta inte var ok och att jag inte behövde delta, att jag hade rätten att säga nej och att min kropp endast tillhörde mig. Jag visste ju inte det och gjorde som alla andra, för att inte hamna utanför.

Efter det som hände min dotter har jag hårddragit det väldigt vad gäller sex och barn, till att det inte är ok, alls faktiskt. Som jag ser det finns det inget behov hos barn att ta på varandras könsorgan eller dylik för att man som vuxen ska förstå hur sex fungerar, det klurar man ut när man är mogen för det, för min del var jag inte mogen förrän i 16-års ålder, så varför ska man hålla på tidigare? Speciellt om det ger upphov till dålig självkänsla? Så man ska nog som vuxen tänka både en och två gånger om man kommer på sitt barn med sexlekar, kanske rent utav i förebyggande syfte redan när de är små, tala om att ens kropp är bara ens egen och ingen annan har rätt att ta på den på ett sätt som inte känns bra. Om barnen sedan leker av egen vilja är det ju en annan sak, men efter det som hände mig; är DU helt säker på att ditt barn leker av fri vilja? Eller att de som ditt barn leker med gör det av fri vilja? Att undersöka sig själv på egen hand tror jag är det mest hälsosamma när det gäller barn och sexualitet.

Till TS; Bra att du hjälper din son med detta, för mig har BUP varit jätte bra och de har också hjälpt min dotter massor. Polisanmäla kan vara bra, för att tala om att detta inte är OK, samt att soc då automatiskt kopplas in och tar hand om det som rör de andra barnen och deras familjer, så att de också får hjälp.

 

[Björk]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Efter det som hände min dotter har jag hårddragit det väldigt vad gäller sex och barn, till att det inte är ok, alls faktiskt. Som jag ser det finns det inget behov hos barn att ta på varandras könsorgan eller dylik för att man som vuxen ska förstå hur sex fungerar, det klurar man ut när man är mogen för det, för min del var jag inte mogen förrän i 16-års ålder, så varför ska man hålla på tidigare? Speciellt om det ger upphov till dålig självkänsla? Så man ska nog som vuxen tänka både en och två gånger om man kommer på sitt barn med sexlekar, kanske rent utav i förebyggande syfte redan när de är små, tala om att ens kropp är bara ens egen och ingen annan har rätt att ta på den på ett sätt som inte känns bra. Om barnen sedan leker av egen vilja är det ju en annan sak, men efter det som hände mig; är DU helt säker på att ditt barn leker av fri vilja? Eller att de som ditt barn leker med gör det av fri vilja? Att undersöka sig själv på egen hand tror jag är det mest hälsosamma när det gäller barn och sexualitet.

Jag kan förstå din inställning utifrån vad du har för erfarnhet, MEN...

Att säga att man inte alls ska tillåta sexlekar tycker jag vore absurt. Som förr "händerna på täcket" och att "fina flickor gör inte....". Att tabubelägga sexlekar tror jag kan bädda för problem med sexualiteten senare i livet. Hur kan man undvika att det känns tabubelagt om/när man blir förfasad över och förbjuder två barn att t ex titta på varandras könsorgan? Och var går gränsen och hur förklarar man den för barnen; "jo, du får KRAMA Olle om ni båda vill, men ni får INTE ....." (Vad? Stryka varandra på magen? Vara nakna tillsammans? Pilla på egna snoppen i närvaro av ett annat barn som säger sig "vilja titta"? Pilla på varandras snopp/snippa? Sträcka ut tungan och låtsaskyssas "som vuxna gör"? Ligga nakna ovanpå varandra?)

Det du säger senare i citatet är ju däremot det som är det rätta sättet att tackla det; så som jag tycker man ska tackla alla slags lekar eller umgänge som barn har. Att förklara att ens kropp är ens egen att bestämma över och förstås andras kroppar är DERAS att bestämma över. Att man ALDRIG behöver göra något mot sin vilja (vare sig det gäller att hoppa från klätterställningen för att kompisarna "hetsar" eller det gäller att pilla på någon annans kropp). Att försöka ingjuta så mycket självkänsla och självförtroende (så bra det nu går) att grupptrycket aldrig skapar situationer där man senare får starka ångerkänslor över vad man varit med om. Oavsett om det handlar om "sex" eller något annat.

Jag tror att en grund för förståelse till detta kan byggas upp ganska naturligt genom att t ex aldrig tvinga sina barn till att "krama moster Agda" när/om de inte vill. Att lära sitt barn att kramar, pussar; all slags kroppslig närhet; det är något man SJÄLV bestämmer över när/om man vill ge.
Vill inte BÅDA kramas så gör man inte det.

 

[Jannice]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?



+ en på den

Jag har alltid sagt ifrån när någon försökt "samveta" mina barn till kramar och pussar. De bestämmer själva när de vill kramas och pussas, har de sagt nej är det nej och försöker någon tjata på dem säger jag ifrån.

Kusebuse: Helt klart rätt väg att gå! Fortsätt låta sonen prata om det, se till att han vet att han har vart jätteduktig som berättat, att du är stolt över honom och att han aldrig behöver göra något som något annat barn säger till honom. Kommer han också få prata med BUP?

 

[Inte_Ung]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Jag förstår dig men håller inte med dig.
Könsfunktionerna kommer inte plötsligt i tonåren utan finns med från början.
Att tidigt bli vän med sin kropp och lära sig hur mycket njutning som den kan ge medverkar till ett bra sexliv som vuxen.

Övergrepp och tvång däremot är aldrig tillåtet oavsett vilket område det än handlar om.

Jag har alltid lekt sexlekar så länge som jag kan minnas och det har jag fortsatt med med genom hela mitt liv.
Att ha en avspänd syn på sex tycker jag är viktigt.
Och jag tror att ditt förbud kan skada ditt/dina barns framtida sexliv.

Bäst måste ju vara att lära ut vad som är rätt och skönt, så att sexualiteten hamnar på rätt spår.

 

[Inte_Ung]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Att barn leker sexlekar är helt normalt.
Men det skall vara på samma villkor som när vuxna har sex.
D.v.s. för sin egen skull.
Aldrig med tvång eller för någon annans skull.

Problemet här är ju övergreppet.
Jag tycker att det är jämförbart med våldtäkt.

 

[Speciella_tina]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Jag som har en dotter som blivit utsatt för sexuella övergrepp skulle passa mig väldig för att säga att sexlekar är normalt, speciellt när det gäller mindre barn. Jag har också själv lekt sexlekar när jag var mindre, men som jag kommer ihåg det var det grupptrycket som gjorde att jag deltog, inte min egna nyfikenhet kring mitt eller andras kön. Jag hade nog gärna haft en vuxen då som talade om för mig att detta inte var ok och att jag inte behövde delta, att jag hade rätten att säga nej och att min kropp endast tillhörde mig. Jag visste ju inte det och gjorde som alla andra, för att inte hamna utanför.

Efter det som hände min dotter har jag hårddragit det väldigt vad gäller sex och barn, till att det inte är ok, alls faktiskt. Som jag ser det finns det inget behov hos barn att ta på varandras könsorgan eller dylik för att man som vuxen ska förstå hur sex fungerar, det klurar man ut när man är mogen för det, för min del var jag inte mogen förrän i 16-års ålder, så varför ska man hålla på tidigare? Speciellt om det ger upphov till dålig självkänsla? Så man ska nog som vuxen tänka både en och två gånger om man kommer på sitt barn med sexlekar, kanske rent utav i förebyggande syfte redan när de är små, tala om att ens kropp är bara ens egen och ingen annan har rätt att ta på den på ett sätt som inte känns bra. Om barnen sedan leker av egen vilja är det ju en annan sak, men efter det som hände mig; är DU helt säker på att ditt barn leker av fri vilja? Eller att de som ditt barn leker med gör det av fri vilja? Att undersöka sig själv på egen hand tror jag är det mest hälsosamma när det gäller barn och sexualitet.

Till TS; Bra att du hjälper din son med detta, för mig har BUP varit jätte bra och de har också hjälpt min dotter massor. Polisanmäla kan vara bra, för att tala om att detta inte är OK, samt att soc då automatiskt kopplas in och tar hand om det som rör de andra barnen och deras familjer, så att de också får hjälp.

Självklart är det så att man färgas av sina egna erfarenheter, och jag kan förstå hur du känner. Själv blev jag bannad när jag som liten onanerade, och känner fortfarande skam när jag gör det. Så för mig med mina erfarenheter är det nono skuldbelägga sexuell nyfikenhet. För mig var det inte grupptrycket som ledde till sexleken, det var ett naturligt led i mamma-pappa-barn leken, hur skulle barnet bli till utan sexet!?

Jag tycker det är självklart att lära barnen att de inte behöver delta, (det gäller förövrigt inte bara sexlekar utan alla lekar) att de har rätt att säga nej, och att kroppen är ens egen. Men det är inte samma sak som att som vuxen stå bredvid och säga att det inte är ok.

Om man inte vill utforska kroppen tidigare ska man givetvis inte behöva det, men om barnen vill och är nyfikna, varför ska man då förbjuda det? Jag och en killkompis betraktade förundrat varandras kön i 4-årsåldern har jag fått berättat för mig. För mig handlar det inte om att lära sig hur sex går till, utan helt enkelt barns nyfikenhet.

Jag lär redan min dotter att kroppen är ens egen, och att man har rätt att säga nej. Dels genom att lyssna när hon säger nej, och dels genom att själv säga nej .

 

[Ravishing]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Jag kan förstå din inställning utifrån vad du har för erfarnhet, MEN...

Att säga att man inte alls ska tillåta sexlekar tycker jag vore absurt. Som förr "händerna på täcket" och att "fina flickor gör inte....". Att tabubelägga sexlekar tror jag kan bädda för problem med sexualiteten senare i livet. Hur kan man undvika att det känns tabubelagt om/när man blir förfasad över och förbjuder två barn att t ex titta på varandras könsorgan? Och var går gränsen och hur förklarar man den för barnen; "jo, du får KRAMA Olle om ni båda vill, men ni får INTE ....." (Vad? Stryka varandra på magen? Vara nakna tillsammans? Pilla på egna snoppen i närvaro av ett annat barn som säger sig "vilja titta"? Pilla på varandras snopp/snippa? Sträcka ut tungan och låtsaskyssas "som vuxna gör"? Ligga nakna ovanpå varandra?)

Det du säger senare i citatet är ju däremot det som är det rätta sättet att tackla det; så som jag tycker man ska tackla alla slags lekar eller umgänge som barn har. Att förklara att ens kropp är ens egen att bestämma över och förstås andras kroppar är DERAS att bestämma över. Att man ALDRIG behöver göra något mot sin vilja (vare sig det gäller att hoppa från klätterställningen för att kompisarna "hetsar" eller det gäller att pilla på någon annans kropp). Att försöka ingjuta så mycket självkänsla och självförtroende (så bra det nu går) att grupptrycket aldrig skapar situationer där man senare får starka ångerkänslor över vad man varit med om. Oavsett om det handlar om "sex" eller något annat.

Jag tror att en grund för förståelse till detta kan byggas upp ganska naturligt genom att t ex aldrig tvinga sina barn till att "krama moster Agda" när/om de inte vill. Att lära sitt barn att kramar, pussar; all slags kroppslig närhet; det är något man SJÄLV bestämmer över när/om man vill ge.
Vill inte BÅDA kramas så gör man inte det.

Wow vilket bra inlägg!

 

[Björk]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Wow vilket bra inlägg!

Å, tack!

 

[TinyWiny]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Wow vilket bra inlägg!

+1 på den!

till dej Björk

 

[Xoya]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Hejsan.
Jag tycker du gjort bra ifrån dig som mamma, det ska du vara stolt över.
Allting är inte så oskyldigt som det verkar eller förklaras av barnen som utför sexlekar.
Vid 6-8 år har man kommit till en såpass mognad man vet om vad som är rätt och fel med vad man gör mot andra.

Själv nu, när jag är vuxen önskade jag min dåvarande dagmamma när jag var liten, att hon hade pratat med sin son om att sexlekar inte är okej. Speciellt iatt tränga sig in i 4 årig tös med grilltång för det var för trångt och att göra på sig i en 4 årings mun inte heller är okej.
Om min dåvarande dagmamma hade pratat med sin son om dessa saker så hade det inte hänt.
För hennes son hade visat tendenser till att vilja prata om sexlekar med henne tidigare, men det blev jag som fick ta smällen. Eftersom hon hade tabubelagt allt sådant prat.
Det blev en polisanmälan, arresterande, rättegång, fängelsetid för pojken och ett skadestånd utbetalat till mig.
Pojken var 14-15 år år när detta hände och rubricerades som grov våldtäkt mot barn.



Mvh Xoya.

 

[Mitten]

Sv: Övergrepp eller barns oskyldiga lek?

Å så fruktansvärt
Saknar ord.