Orimliga saker du är stolt över?

[Flixon]

Annars är jag omåttligt stolt över min längd. Jag växte extremsent(alltså riktigt, riktigt sent) och var alltid, alltid kortast i klassen. Nu är jag längre än de flesta och är orimligt, superlöjligt stolt över det. Vilken bedrift från min kropps sida och vilken upphämtning!

Min kropp gjorde tvärtom. Jag var alltid längst, fram tills i sexan då jag i princip slutade växa och alla andra fortsatte. Detta har dock medfört att jag alltid tror 1, att jag är lång och 2, att alla andra är kortare än de egentligen är

 

[aprilmaj]

Jag är stolt över att jag vågar göra saker som jag egentligen inte törs och inte kan. Det senaste året har jag köpt en liten gård och flyttat till annan ort, bytt jobb, fixat i huset, lärt mig köra trimmer, skaffat getter och både androidtelefon och parabol-tv

 

[snow]

Jag är orimligt stolt över att jag fick MVG i traktorkörning i gymnasiet

Åh, jag körde traktor för första gången i livet förra hösten. Lärde mig hos min sambos föräldrar då vi planerar att flytta till hans föräldragård och ha hästar där. Det har inte funnits djur på gården på några år så steg ett är att odla vall på "hemgärdet" (den markplätt som ligger närmast gården) som legat i träda. När vi skulle plöja hade sambos pappa markerat ut var två stycken parallella fåror skulle gå och jag fick instruktioner om att det var viktigt att dessa blev spikraka. Den första fåran plöjde min sambo, och den andra plöjde jag. GISSA om jag var nöjd när min fåra var rakare än sambons (som har kört traktor sen han var typ 9 år). Sambons pappa bad mig till och med räta upp sambons fåra lite eftersom han fått ett "hack" precis i början. Detta kommer jag att pika sambon för till dödagar! Jag skryter numera vitt och brett så fort jag får chansen om min enorma talang för traktorkörning.

Film när traktoresset harvar (observera den inte så smootha starten - även solen har sina fläckar osv)

(Till er som inte orkar se mer än 20 sek: nej, det händer absolut inget annat än att jag kör fram och tillbaka över åkern.)

 

[Flixon]

Åh, jag körde traktor för första gången i livet förra hösten. Lärde mig hos min sambos föräldrar då vi planerar att flytta till hans föräldragård och ha hästar där. Det har inte funnits djur på gården på några år så steg ett är att odla vall på "hemgärdet" (den markplätt som ligger närmast gården) som legat i träda. När vi skulle plöja hade sambos pappa markerat ut var två stycken parallella fåror skulle gå och jag fick instruktioner om att det var viktigt att dessa blev spikraka. Den första fåran plöjde min sambo, och den andra plöjde jag. GISSA om jag var nöjd när min fåra var rakare än sambons (som har kört traktor sen han var typ 9 år). Sambons pappa bad mig till och med räta upp sambons fåra lite eftersom han fått ett "hack" precis i början. Detta kommer jag att pika sambon för till dödagar! Jag skryter numera vitt och brett så fort jag får chansen om min enorma talang för traktorkörning.

Film när traktoresset harvar (observera den inte så smootha starten - även solen har sina fläckar osv)

(Till er som inte orkar se mer än 20 sek: nej, det händer absolut inget annat än att jag kör fram och tillbaka över åkern.)

Jag förstår dig, jag hade heller aldrig låtit honom glömma det!

 

[Magnum]

Jag blir alltid så stolt över något jag aldrig berättat/berättar för någon. Det är alltså bara jag som vet om det.

När jag hanterar hästar/rider och på ren känsla gör på ett sätt som jag senare hör eller läser att instruktör/tränare/proffs skulle gjort/lärt ut. Det är lika coolt varje gång och så stolt jag känner mig!

 

[Arisj]

Orimligt stolt blir jag alldeles för lätt.. t.ex. varje gång jag lyckas öppna en sån där liten plastpåse man tar till frukten, eller när jag för första gången installerade en app på min gamla telefon. Gick runt och berättade att jag hade installerat en app och var jättestolt, det var ju dock inte någon annan eftersom det var år 2013.
Antar att jag kan sätta in orimligt stolt över att jag fick 0.8 på mattedelen på högskoleprovet förra gången. Ingen annan förutom min partner tyckte det var amazing, men för mig betydde det att jag inte var helt dum i huvudet (som jag fått höra så ofta). Sen att det inte är något att hänga i julgran.. äh.

 

[Buck]

Är att att jag lyckades ordna elen på släpet själv ^_^, bytt ut allt, kopplat allt och sen byggt en låda i aluminium för att ha uttaget till sladden mellan bil och släp på själv , och allt fungerar!!!
Var en lampa som inte ville lysa men det är är inte ngt el fel utan bara lampan som måste bytas .

 

[snow]

Jag förstår dig, jag hade heller aldrig låtit honom glömma det!

Till saken hör kanske att min sambo kollade bakåt ibland för att checka av plogens djup osv när han plöjde sin fåra. När jag plöjde gick både sambon och hans pappa bakom traktorn och höll koll på plogen; jag vrålstirrade rakt fram och flackade inte med blicken för en sekund (fåran var utmärkt med stolpar och det var den jag siktade mot). Men ändå! Haha.

 

[fejt]

@Koltrast

Precis så för mig också. Jag var 165 cm när jag slutade nian och innan första ring var slut hade jag växt till min nuvarande längd, 178 cm.

Jag är också otroligt stolt över min längd vilket är orimligt eftersom det är helt utom min kontroll.

Hade gärna växt några cm till. Över 180 skulle jag gärna vilja vara.

 

[Catsu]

Att jag idag har dammat, dammsugit golvlister, dammsugit och torkat golv. Dessutom bar jag ut och skakade nästan alla mattor.

Min städning sista året har varit nästan obefintlig eftersom min MS har gjort mig extremt trött.

Känns så skönt när det är gjort .

 

[Kilauea]

Orimligt stolt över att jag tog mig upp ur sängen idag, när jag helst av allt bara ville ta en hel bunt tabletter och sen somna om och hoppas på att sova bort resten av livet, eller i alla fall vakna när det känns bättre.

 

[Dressyrtjejen_97]

Kommer på två saker, hoppas det är ok?

Det första är att jag idag kan umgås på ett avslappnat vis med killar, både IRL och via internet.
Under hela min grundskoletid var jag både psykiskt och fysiskt mobbad. Dagligen trakasserad i många år, hotad med knivar/tändare otaliga gånger, liksom slagen ett antal dito. Gick också i 6 skolor totalt (pga. att lärare och ledning bara var helt handlingsförlamade i bästa fall, försvarade mobbarna i värsta fall), varav 4 under en 12 månaders period, och var under hela högstadietiden rädd för killar. Sista månaderna på VT i 9:an började det släppa lite, men i princip från VT i 6:an till jul i 9:an var jag mer eller mindre rädd för det mesta av motsatt kön. Idag, endast 3 år senare, kan jag umgås med killar på ett avslappnat och naturligt sätt IRL, och har även börjat nätdejta.

Det andra är att jag kunnat komma såhär långt i ridningen. Har medfödda skador/ojämnheter i framförallt ben och höger knä, men även vissa avvikelser i ryggen samt allmänt konstig exteriör. Läkare sa när jag var liten att jag aldrig i hela livet skulle klara av att rida. Min kropp skulle fullkomligen gå sönder i småbitar hette det. För 8 år sedan började jag rida, för 11 månader sedan fick jag en häst att ha som min helt egna. Och min kropp håller alldeles utomordentligt bra, jag känner t.om. att jag mår bättre både psykiskt och fysiskt sedan jag började rida. Hoppning på över ca. 70 cm nivå är jag försiktig med för min egna skull. Däremot har dressyr, och på senare tid även tömkörning, legat mig varmt om hjärtat. Går allt som planerat under våren debuterar jag LC lokalt i maj. "Ett litet steg för mänskligheten, men ett stort för mig".

Oj vad det här inlägget känns löjligt på något sätt inser jag nu...

 

[Niyama]

Jag är orimligt stolt över att jag klarade av att dra ut fyra tänder och sedan ha tandställning, trots extrem tandvårdsrädsla. Och sedan efter detta lagat och fixat tänder när det behövts. Det är som att jag fortfarande inte fattar hur det gick till, hur klarade jag av det där?!

 

[Emtherlia]

Jag är orimligt stolt när jag varit hos gyn

Det är så många som är livrädda för gyn medan jag liksom bara gör det (men det är ju inget jag uppskattar att göra)

 

[Koltrast]

@Koltrast

Precis så för mig också. Jag var 165 cm när jag slutade nian och innan första ring var slut hade jag växt till min nuvarande längd, 178 cm.

Jag är också otroligt stolt över min längd vilket är orimligt eftersom det är helt utom min kontroll.

Hade gärna växt några cm till. Över 180 skulle jag gärna vilja vara.

Jag är en bit kortare än du och är ändå stolt För min del var resan från 155 i nian till 174 någon gång i tjugoårsåldern omvälvande nog.

 

[Flixon]

Är att att jag lyckades ordna elen på släpet själv ^_^, bytt ut allt, kopplat allt och sen byggt en låda i aluminium för att ha uttaget till sladden mellan bil och släp på själv , och allt fungerar!!!
Var en lampa som inte ville lysa men det är är inte ngt el fel utan bara lampan som måste bytas .

El ja! Jag skarvade en lampsladd själv häromdagen, det är jag orimligt stolt över att jag kan!

 

[Angel]

Jag är på nåt underligt sätt stolt över att jag nästan alltid tycker saker är lite smått roande. Spelar ingen roll hur mycket saker har gått åt helvete, jag hittar alltid någonting som är kul eller intressant med det. Kan inte riktig avgöra om det är en jättebra egenskap eller om jag bara är lite småknäpp.

 

[Magnum]

Jag vill trycka 'gilla' på precis allas inlägg i den här tråden!!

 

[purity_666]

Jag är stolt över att jag inte bröt ihop och grinade när jag ställdes inför faktum att vara utan bil i en vecka. Jag är ensamstående, bor på landet och har sisådär 7 km till närmsta buss och 9 km till närmsta samhälle.
Också lite stolt över att jag lyckades få ner reparationskostnaden från 4500 till 2500 genom att fixa fram den nya delen själv.

 

[Haemoglobin]

Att jag lyckades rensa duschavloppet så jag slipper översvämmning i badrummet varje gång jag vill bli ren.