Oönskade presenter

[tanten]

Är det inte dags för en presenttråd igen?

Blev inspirerad av en DN-artikel dä nån alltid fick helt fel kläder från svärmor. Sådant hon aldrig skulle kunna tänka sig bära. Rådgivaren tyckte hon kunde skänka dem till återvinningen

Min egen svärmor gav mig jobb. Dvs hon kunde ge mig en bit tyg som hon tyckte jag kunde sy en gardin av. Eller ett örngott tillbarnet. Jag hade ett dussin hästar, heltidsjobb och ett litet barn. När skulle jag ha tid att sy för nöjes skull (och dessutom i skitfult tyg...)

En bekant fick i tonåren sådant som den stenrike fadern fått som reklamgåvor.
Mitt egna barn fick flaskor med schampo och annat från hotell han bott på.

Svåger gav mig i tjugoåren en parfym. Han verkade inte fatta att parfym är väldigt personligt. Jag förmådde inte använda den. Inte alls min doft.

 

[iNHALE]

Jag hade uttryckligen sagt till min mamma att jag INTE ville ha kläder för det hade jag så mycket av redan. Jag fick enbart kläder... kläder som jag dessutom aldrig skulle kunna tänka mig att använda som tubtoppar i fel storlek.

 

[Görel]

För inte så många år sedan fick jag ett vitt badlakan i julklapp av mina föräldrar. Då var jag i 40-årsåldern och hade ända sedan tonårstiden omgett mig med färgstarka kläder och saker, och alltid varit tydlig med att ljusa färger och särskilt vitt inte var något för mig. Jag blev så oerhört förvånad. Min syster fick också ett. Min favoritfärg är lila och hennes är röd så det passade verkligen ingen av oss.

 

[svea]

Man ska ju inte vara otacksam men jag tycker att det är så sorgligt att få någon grej som producerats helt i onödan och inte så miljövänligt och som jag måste ha dåligt samvete över att den har producerats och att jag absolut inte vill använda den. Fleecebadrock, till exempel, i sån där extra mjuk och len fleece. Jag freakar ur av att ens röra vid materialet och det är ännu läskigare när kroppen är blöt. Pleeeeeease jag vill hellre ha en chokladpralin. Eller två. Det är bra så, blir jätteglad, jag lovar.

 

[Nahar]

En påse påsklämmor. Jag var 13.

 

[Sel]

En påse påsklämmor. Jag var 13.

Jag var också någonstans i den åldern när jag fick ett skohorn av kära farmor.
Jag har aldrig använt finskor ute i samhället någonsin. Lackstövlarna som kom senare var farmor olyckligt ovetande om, så vad hon trodde jag skulle med skohornet till vette sjutton.

 

[Nahar]

Jag var också någonstans i den åldern när jag fick ett skohorn av kära farmor.

Men alla har ju skor åtminstone, jag tror inte jag ägde en endaste påse att klämma

 

[Krålus]

Jag var också någonstans i den åldern när jag fick ett skohorn av kära farmor.
Jag har aldrig använt finskor ute i samhället någonsin. Lackstövlarna som kom senare var farmor olyckligt ovetande om, så vad hon trodde jag skulle med skohornet till vette sjutton.

Skohorn används jämt här även 12 åringen. Mina skor får jag inte på mig utan Skohorn. Ett riktigt Skohorn är ovärderlig.

 

[iNHALE]

På temat dåliga presenter så stod jag själv för en dålig present när jag som barn "stal" en skål av min mamma och sen fick hon tillbaka den fint inslagen som julklapp.

 

[Sel]

Skohorn används jämt här även 12 åringen. Mina skor får jag inte på mig utan Skohorn. Ett riktigt Skohorn är ovärderlig.

I min familj var det okända vatten, jag visste inte ens vad det var när jag öppnade paketet. Jag ser fortfarande inte en situation där jag behöver ett skohorn.
Edit: utöver att det eventuellt hjälpt med lackstövlarna, men det gick ju bra utan också.

 

[Krålus]

I min familj var det okända vatten, jag visste inte ens vad det var när jag öppnade paketet. Jag ser fortfarande inte en situation där jag behöver ett skohorn.
Edit: utöver att det eventuellt hjälpt med lackstövlarna, men det gick ju bra utan också.

Du kan få mina djympaskor så behöver du ha Skohorn när du skall ta på dig dem.

 

[Sel]

Du kan få mina djympaskor så behöver du ha Skohorn när du skall ta på dig dem.

Näh, sådana skor besvärar jag mig icke om. I så fall knyter jag upp dem innan jag tar på mig dem, men det är gränsfall för besvärligt.

 

[ExtraW]

Fick från farmor ett presentkort på en restaurang som BARA serverar kött. Jag har varit vegetarian i hela mitt liv! Plus att hon visste att jag inte åt på restaurang pga aneroxi. Så det var en dålig present på så många plan. Gav bort det till en vän.

 

[Tuvstarr]

Då jag var kanske 10 år fick jag Fredmans epistlar i julklapp eller födelsedagspresent av en äldre släkting. Därför att jag var så intresserad av att läsa, och enligt släktingen ju redan läst allt annat som fanns. Nja, jag var nog en mycket ordinär tioåring som läste hästböcker. Kanske var det någon antik utgåva eller så, men vilken unge förstår sig på sånt.

En gång då jag som vuxen ovanligt nog var på besök hos min familj på min födelsedag fick jag ett paket kex. Det avlämnades kring kl 6 på morgonen. Jag hade väldigt mycket hellre velat få sova.

Men en annan gång fick jag ett presentkort till jul av familjen, med många ursäkter om att det blev så bråttom och de inte hann med något personligt och det är alldeles för lite och ursäkta så mycket. Jag förstod ingenting, jag blev ju jätteglad för presentkortet till klädaffären där jag ofta handlar.

 

[ExtraW]

Jag satt ju nyligen på LVM hem och där var det bingo varje söndag. Man blev ju glad när man vann men priserna var lite…suspekta. Tex toalettpapper (det fick man gratis ändå), tops, bommulsrondeller. Eventuellt en liten godispåse.
Fick reda på sen att det alltid var folk som bröt upp skåpet där de riktiga priserna förvarades och tog allt, och det var därför vi fick dessa toalettpappers priser

 

[Verdandi]

Jag har fått ett antal ogenomtänkta och gräsliga presenter, men alltid tagit emot dem och tackat givaren för omtanken.

Man kan vara artig och socialt smidig, samt behöver inte se det som en kränkning att få en "dålig present" (som sedan kan stuvas undan/skänkas bort etc).
Eller så har man varit tillräckligt fattig under tillräckligt lång tid, så man tar emot det man får och använder det ändå.

 

[Sel]

Jag har fått ett antal ogenomtänkta och gräsliga presenter, men alltid tagit emot dem och tackat givaren för omtanken.

Man kan vara artig och socialt smidig, samt behöver inte se det som en kränkning att få en "dålig present" (som sedan kan stuvas undan/skänkas bort etc).
Eller så har man varit tillräckligt fattig under tillräckligt lång tid, så man tar emot det man får och använder det ändå.

Fast det är väl ingen här som sagt att de varit oartiga och otacksamma när de tagit emot gåvan?

 

[Luff]

Jag fick sex stycken mörkgröna blomliknande glaskupor att sätta i ljusstakar för att sen ha värmeljus i. Nej jag äger ingen ljusstake som fungerar för detta. Detta var dock en del i samma tema från samma givare, min jämnåriga släkting. Till tjugoårspresent fick jag ett litet blått keramikberg för tre värmeljus. Ganska sött men inte min stil. Nästa gång 5 ljusmanschetter med ljusblå sidenbollar. Med orden -Jag vet ju att du gillar sånt. ??? Har ingen aning om vad hon menade. Jag har i princip aldrig tänt ljus. Och vi har hängt mycket under vår uppväxt. Men det var tydligen hennes bild av mig. Sittande i ljuset av lågor i ljusstakar jag inte har.

 

[Ramona]

Jag satt ju nyligen på LVM hem och där var det bingo varje söndag. Man blev ju glad när man vann men priserna var lite…suspekta. Tex toalettpapper (det fick man gratis ändå), tops, bommulsrondeller. Eventuellt en liten godispåse.
Fick reda på sen att det alltid var folk som bröt upp skåpet där de riktiga priserna förvarades och tog allt, och det var därför vi fick dessa toalettpappers priser

Men vad tragiskt att personalen inte byter ställe på vinsterna.

 

[Krålus]

Näh, sådana skor besvärar jag mig icke om. I så fall knyter jag upp dem innan jag tar på mig dem, men det är gränsfall för besvärligt.

Är inget att knyta resårsnöre och stretchtyg i skon.