Ömmar på hårt underlag (oskodd bak) men är som vanligt på gräs/ridhus. Vad kan det bero på?

Min lilla B-ponny blir blockhalt när han är Oskodd fram. Han kan inte ens stå i boxen på mjukt underlag utan att bli halt. Antagligen är din häst ömfotad bak och behöver skor :). Sko henne/honom bak när hon/han har stått inne någon dag innan(om du ska sko henne/honom), annars får dom så himla ont ;)
 
Vem har påstått det?
Det är klart att hästen måste ärva den aktuella genen/faktorer som leder till epigenetik.
Men det vi diskuterar är väl ändå att/om det finns hästar som har ärvt denna gen och att de då, än en gång, har lätt för att få nedsatt insulinkänslighet. Det spelar ju ingen roll för den häst som har en sådan gen att inte alla får den i sin genuppsättning. Den blir ju lätt IR i vilket fall som.

Däremot så kan man klart tänka sig att fundera över hur pass ärtfligt detta är dvs hur många gener är det som är inblandade, är det frågan om dominant eller recessiv nedärvning och hur stor är den epigenetiska påverkan?

Jag vet inte om jag diskuterar det du diskuterar, men ang. detta så återigen, bara för att en häst har en nedärvd genetisk fallenhet för att utveckla åkomma/sjukdom a eller b, så betyder det ju för den skull som sagt inte att den gör det. Även gällande IR hästar finns det väldigt mycket som går att undvika att de utvecklar EMS, med rätt skötsel och fodring. Ännu mer finns det att göra för att den inte, om den nu utvecklat EMS, ändå inte behöver få fång.
 
Det är nog hos dig som det brister i kunskap. Kan du förklara hur ett laminitisanfall skulle beror på att hästen var oskodd?

Det är i själva verket så att risken för fång är större hos en skodd häst än hos en oskodd.

Du får ursäkta men jag trodde faktiskt att ni barfota talibaner hade lärt er något sedan man tvingades ändra på djurskyddslagen. Om inte annat så borde väl alla dom rättsfall vara till en viss vägledning.

Med tanke på alla rättsfall från Strassermetoden så förväntade jag mig ett lite mera kunskapsgivande svar i från främst dig som styrker ditt påstående om att risken för fång är större hos en skodd häst än hos en oskodd.

Meningen är inte att dra detta i "långbänk" utan bara att "återigen" påpeka att det är bristande kunskap som ligger till grund för många av hästarnas onödiga lidanden.

Främst långvarigt lidande.
 
Det verkar vara en intressant bok. I min familj är en person diabetiker, Typ2. Vi har minskat ner på mängden stärkelse i maten och i stort sett slutat med potatis, ris, pasta, minskat brödet, så som man bör göra enligt boken Ett sötare blod. I stället så äter vi kött och massor av grönsaker. Däremot inte så mycket fett som det föreslås. Blodsockret har sjunkit hos den person som är diabetiker och medicineringen har kunnat minskas.

För att anknyta till den insulinresistenta hästen och ett eventuellt fånganfall så medför detta att en anpassad foderstat med ett minimalt intag av stärkelse och socker leder till lägre insulinhalter och minskad risk för fång. Fortfarande kvarstår dock faktum att risken att hästen blir IR ökar med det ärftliga inslaget.

Detsamma gäller människor. Skillnaden mellan oss människor och hästar är att hästens bukspottskörtel av någon anledning kan producera mycket mer insulin än vad vi kan. Den blir inte heller lika snabbt utmattad. Detta medför att hästar oftast inte blir diabetiker.

Tycker det vore klokt av dig att börja med att läsa boken och även lyssna på vad hon har att förmedla.
 
Jag vet inte om jag diskuterar det du diskuterar, men ang. detta så återigen, bara för att en häst har en nedärvd genetisk fallenhet för att utveckla åkomma/sjukdom a eller b, så betyder det ju för den skull som sagt inte att den gör det. Även gällande IR hästar finns det väldigt mycket som går att undvika att de utvecklar EMS, med rätt skötsel och fodring. Ännu mer finns det att göra för att den inte, om den nu utvecklat EMS, ändå inte behöver få fång.
Vem har påstått något annat?
Problemet är fortfarande att man inte ser utanpå en häst att den har anlag för att utveckla det. Men du tycker kanske att alla hästar tex ska gå på begränsat bete?
 
Jag förstår nog inte riktigt vad det är du addresserar till mig ö.h.t nu.... vad är det du vill med inläggen?
 
Och trots detta va den tydligen oskodd, inte undra på att den fick ett nytt anfall. Det är här jag menar att det är i kunskap det brister.

Hästen har aldrig varit skodd under dom tio år han fanns i min ägo med undantag av två månader efter det första fånganfallet då vi la på skor för att avlasta men han mådde lika bra utan så då tog vi av dom igen.
Det var ca 3 år mellan gångerna och han fick inte fång på dom nästföljande 6 åren innan han dog.
Hade han gått hemma på vår egen vall så vågar jag nästan till 100% säkerhet säga att han inte fått fång igen.

Du menar alltså att han inte skulle fått fång om han var skodd?!?
Det var nog det dummaste jag har hört på länge!
 
Du menar alltså att han inte skulle fått fång om han var skodd?!?
Det var nog det dummaste jag har hört på länge!
Måste hålla med där.
@coari Min ponny får direkt fångkänningar när man tar på skor eftersom han behöver gå på strålen och mår otroligt dåligt av att överbelasta hovväggen.
Detta är inte enbart min reflektion utan mest hovslagarnas.
Pga det vågar jag inte ha på skor mer än Max 12v åt gången.
 
@coari Min ponny får direkt fångkänningar när man tar på skor eftersom han behöver gå på strålen och mår otroligt dåligt av att överbelasta hovväggen.
Detta är inte enbart min reflektion utan mest hovslagarnas.

Ja inte är det då en fysiologisk skoning om det betyder att själva hovväggen överbelastas.

Meningen med en fysiologisk skoning är att belastningen ska tas upp över hela hoven och själva beslagets uppgift är att skydda den naturliga bärranden så den inte utsätts för större slitage än tillväxt.

Sedan vet jag inta vad det är för hovisar som har den reflektionen för det framstår som helt oförståeligt även om jag kan förstå att det kan vara din personliga reflektion.
 
Hästen har aldrig varit skodd under dom tio år han fanns i min ägo med undantag av två månader efter det första fånganfallet då vi la på skor för att avlasta men han mådde lika bra utan så då tog vi av dom igen.
Det var ca 3 år mellan gångerna och han fick inte fång på dom nästföljande 6 åren innan han dog.
Hade han gått hemma på vår egen vall så vågar jag nästan till 100% säkerhet säga att han inte fått fång igen.

Du menar alltså att han inte skulle fått fång om han var skodd?!?
Det var nog det dummaste jag har hört på länge!


Du skriver ju svaret själv att om inga förändringar görs så minimeras risken för ett nytt anfall.. men nu valde du att göra mer än en förändring och dessutom inte göra en så enkel åtgärd som att den blev skodd för att eliminera risken för att ömmande hovar i det primära stadiet mkt ofta leder till fång sekundärt.

Att gå så lång som att påstå att skodda hästar aldrig kan få fång är din tolkning av vad jag tidigare skrev, vilket nog är en av dom dummaste tolkningar jag varit med om.

Nog om det,, fortsätt att leva i din tro att barfota är bäst så lever jag i min vetskap om att barfota är det naturliga.
 
@Sirap det kan jag absolut förstå, dock förstår jag inte hur bukefalos skulle väga tyngre rådmässigt och kunskapsmässigt än 2 veterinärer och en hovslagare.
Nej jag har aldrig någonsin haft fång på en enda häst eller ponny jag ägt, under mina 35+ år som hästägare. Jag anser inte att det enbart är tur.

Min man har heller aldrig haft fång på någon av sina hästar och de behandlas i stort sett lika, han har helt enkelt inte haft hästar som har anlag för att få det. Misty fick fång och nu är hon död, synd att jag inte är lika skicklig som du för då hade hon kanske levt fortfarande :crazy:
 
@Minstral du verkar ha missat poängen i allt jag skrivit. Det är självklart vilket jag mycket riktigt skrivit, inte bara slump att hästar får fång eller inte får det. Jag skrev tidigare i tråden att man faktiskt får mickla och meckla en hel del med sina hästar vilket inte alla gör - delar av hagar, håller dem på bantning om de börjar lägga på sig det minsta för mycket, inte släppa med kompis på ett bete fast det vore det enklaste och naturligaste för hästen, utan kanske få sära på dem i perioder, välja annan hage, eller annan uppstallning etc etc. Det gör man INNAN de ens varit i närheten av att få fång, dvs helt förebyggande på hästar i minsta riskzon eller om man är rädd för fång ö.h.t och inte vill chansa i lägen det ev. skulle finnas en risk att utmana ödet. Listan kan göras lång.

Att du tolkar mig som att du typ har dig själv att skylla (är det det du menar verkligen?) blir bara dumt, om det är det du avser med ditt inlägg. Jag har skrivit att det inte bara är tur att hästar inte får fång, vare sig de har anlag eller inte. Mig veterligen har inga hästar anlag för att få fång rent genetiskt i sig, däremot har vi diskuterat EMS och EMS är inte fång. Likaså kan du framkalla fång på vilken häst som helst, det finns tex en anledning att veterinärer alltid upplyser om ökad fångrisk i samband med vissa mediciner hästar ordineras med osv osv.

Allmän reflektion: Om man har med sig tänket att fång börjar med magen till största del hos hästar, så har man ett bra perspektiv, jmf med om man fokuserar på hovarna för att det är där symptomen och sjukdomen visar sig.
 
tillägg till mitt eget inlägg:
Självklart kan man inte i alla lägen förutspå eller ens detektera begynnande krångel med magen tex, och hästar kan självklart få fång trots att den vare sig varit fet eller släppts på ett för kraftigt bete osv osv som exempel.
Jag har poängterat att till 90% dock - av hästar som fått fång, har det funnits otaliga variabler med i bilden långt innan den fick fång, som hade kunnat undvikas i de flesta fall, pratar vi fetma, olämplig hage, eller för hastigt foderbyte osv. Det har jag skrivit väldigt tidigt i tråden. Sen om hästägaren inte förstått tecknen eller vad det handlat om, spelar ju mindre roll, det jag vänt mig mot är föreställningen många verkar ha att fång drabbar väldigt många hästar ständigt och jämt utan några som helst bottnande orsaker, och att det drabbar vem som helst, helt ur det blå. Det gör det inte, till överväldigande merparten av fallen.
 
@mackan Nä det behöver inte vara slump men det kan absolut vara det. Min man kan låta sina hästar gå hur som helst, bli hur tjocka som helst (har hänt en del gånger) utan att de får tillstymmelse till fångkänning. Jag har haft kraftigt fånganfall på shettis mitt i vintern och jag har funderat mig nästintill tokig på vad för förändring det var som utlöste det. Det är än idag en gåta. Misty har behandlats likadant sedan fånganfallet när hon var 3 (som berodde på kraftigt bete då jag inte hade en tanke på att hon som växande unghäst skulle få fång) fram till nu när hon var 12 och fick tas bort av det.

Det finns säkert många hästar som får fång av fetma, kraftigt bete, foderbyte m.m. men det finns säkert lika många som får fång fast man är hur försiktig som helst. Tänket att fång börjar i magen tror jag faktiskt de flesta har. Det är i hur många fall som helst tur att hästar inte får fång likväl som det kan vara otur att de får det. Det kan också såklart bero på oförsiktighet och att man inte förebygger. I vårt fall så har min man faktiskt tur och jag har otur, jag är extremt försiktig och förebyggande med mina medans han inte tänker på det öht i någonting. Dessutom är hans hästar alltid något överviktiga medans jag håller mina i ett helt annat hull. Jag skulle vilja se någon få fram fång på någon av min mans hästar, jag vet faktiskt inte riktigt hur man skulle gå tillväga där. Så det har massor med anlag att göra, vissa får det oavsett och vissa får det inte alls, naturligtvis med massa gråzoner däremellan.
 
Allmän reflektion: Om man har med sig tänket att fång börjar med magen till största del hos hästar, så har man ett bra perspektiv, jmf med om man fokuserar på hovarna för att det är där symptomen och sjukdomen visar sig.

Det tror jag att många har förstått numera.

Sedan ska man ju inte heller glömma att även vilda hästar - i rätt hög grad - också får fång:

"Of the three populations surveyed by histopathology, the incidence of chronic laminitis ranged between 40% and 93%."

Källa: Effects of environment on the Feral Horse Hoof (http://www.wildhorseresearch.com/Documents/PhD Synopsis.htm)
 
Jag skulle nog säga att din man isåfall haft vidunderlig tur, och inte att han bara lyckats få ej genetiskt tingade hästar. Det går att få fång på alla hästar oavsett betingning och ras i stort, inkl fullblod, araber osv som anses vara ej benägna genetiskt att få fång. Unghästar går det jättebra på de med, att de växer har väldigt lite med saken att göra i sig om förhållandena blir ogynnsamma.
Det var lite det jag försökte illustrera i de inlägg jag gjort - jag har trots att jag aldrig haft fång på ngn häst, alltid haft med mig att man behöver vara försiktig, dvs ibland blir det omak och man får mecka en del förebyggande just för att verkligen inte riskera ngt fång, som hästägare och det har jag gjort. Jag tror det är därför jag heller inte har några i min ganska stora bekantskapskrets hästmässigt genom åren som heller faktiskt aldrig fått fång på sina hästar.
Om din häst redan haft fång en gång som unghäst så sätter det väl saker lite i annan dager även för dig själv, att den då har lättare att få det igen för så är det ju. Så jag hade inte lastat dig själv för det och framför allt inte när du varit så försiktig.

@bettysmatte ja vildhästar får fång i allra högsta grad. Om hästar visste sitt eget bästa så skulle de flesta av oss inte ha hälften av alla skador och sjukdomar på hästarna som vi har och får liksom ;)
Man har ju även via studier medvetet framkallat fång på försökshästar, och det går väldigt bra att göra det med.....
 
Mig veterligen har inga hästar anlag för att få fång rent genetiskt i sig, däremot har vi diskuterat EMS och EMS är inte fång.
Allmän reflektion: Om man har med sig tänket att fång börjar med magen till största del hos hästar, så har man ett bra perspektiv, jmf med om man fokuserar på hovarna för att det är där symptomen och sjukdomen visar sig.

EMS står för Equine Metabolic Syndrome vilket kännetecknas av/diagnosticeras genom förekomst av fetma, insulinresistens och en ökad fångrisk, se länkar. Om man tänker i mer än ett steg så anser jag nog att man egentligen skulle kunna påstå att en ökad risk för att få fång är ärftligt. (Och ja det är detta som jag har diskuterat med dig tidigare i tråden dvs sambandet mellan insulinresistens, fetma, fång.)

Att påstå att fång börjar i magen är lite diffust. Vad menar du med magen? Numera så menar man att fång kan uppstå på olika sätt. Dels kan hästen få i sig för mycket fruktan eller stärkelse som kan ställa till problem för mikroorganismerna i grovtarmen. Detta har man känt till ganska länge och jag antar att det är det du menar med magen. Senare forskning visar att fånganfall ofta utlöses av för höga insulinhalter i blodet orsakat av IR i kombination med för mkt stärkelse och/eller socker. Det börjar inte med magen.

http://www.johnthevet.co.uk/metasyn.php
http://www.equine-vets.com/fact-sheets/hormonal-problems/equine-metabolic-syndrome
http://www.thelaminitissite.org/irems.html
http://www.talkaboutlaminitis.co.uk/what-is-ems/
http://www.cvm.umn.edu/equinegenetics/ems/home.html
mfl.....
 
EMS står för Equine Metabolic Syndrome vilket kännetecknas av/diagnosticeras genom förekomst av fetma, insulinresistens och en ökad fångrisk, se länkar. Om man tänker i mer än ett steg så anser jag nog att man egentligen skulle kunna påstå att en ökad risk för att få fång är ärftligt. (Och ja det är detta som jag har diskuterat med dig tidigare i tråden dvs sambandet mellan insulinresistens, fetma, fång.)

Att påstå att fång börjar i magen är lite diffust. Vad menar du med magen? Numera så menar man att fång kan uppstå på olika sätt. Dels kan hästen få i sig för mycket fruktan eller stärkelse som kan ställa till problem för mikroorganismerna i grovtarmen. Detta har man känt till ganska länge och jag antar att det är det du menar med magen. Senare forskning visar att fånganfall ofta utlöses av för höga insulinhalter i blodet orsakat av IR i kombination med för mkt stärkelse och/eller socker. Det börjar inte med magen.

http://www.johnthevet.co.uk/metasyn.php
http://www.equine-vets.com/fact-sheets/hormonal-problems/equine-metabolic-syndrome
http://www.thelaminitissite.org/irems.html
http://www.talkaboutlaminitis.co.uk/what-is-ems/
http://www.cvm.umn.edu/equinegenetics/ems/home.html
mfl.....

Ja exakt. EMS är därmed inte ekvivalent med fång, precis som jag skrivit flera gånger tidigare.
Varför tycker du att fång börjar i magen är diffust? Förklara gärna varför du undrar över det?
Utöver det så frågar du ju precis om det jag skriver om. EMS är en anledning att verkligen inse att fång är en väldigt stor risk utifrån EMS. EMS får de inte på en dag, och visar heller inte på en dag att de ev. har. Inte heller får de bara EMS bara sådär rakt av eller enbart pga genetik. utan ytterligare faktorer. Därav tidigare reflektioner.
 

Liknande trådar

G
Hästvård Får ca 1,5 månad sedan började min häst snubbla lite då och då. Sen blev det bara mer och mer. Så att det blev obehagligt och jag bara...
Svar
18
· Visningar
1 612
Senast: calind
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp