Olika länders synsätt på hästens behov.

skuggi · 26 Feb 2009

Sv: Olika länders synsätt på hästens behov.

*kl*
Hälsade på en bekant på island förra våren.
När hästarna gick på vila så stod de "på landet" i stooora hagar tillsammans. De hästarna som jag såg som för tillfället var avställda hade lååånga tår och har nog inte verkats på månader, det gjorde man när skorna skulle på.
De hästarna som användes för ridning hade man hemma i stan i "hästhus". Långa stallängor typ radhus där man hyrde en avdelning eller två. Varje avdelning har först en sektion med spilt/boxar och innanför, mot bakre ytterväggen hade man sitt eget höförråd, kraftfoder och bullar(tydligen vanligt att ge dem bullar).
Hästarna står inne hela dagarna, man åkte dit morgon och kväll, släppte ut hästarna i en rasthage av typen ridbana som är gemensam för stallängan, så fick de busa medan man mockade och fodrade. Sedan stoppade man in dem igen eller red ut en sväng. Kan säga att de var som KRUTPAKET när man kom ut på ridvägarna

De frågade lite om hur islänningarna har det i sverige, de tyckte att vi använder dem konstigt. Tex att en vuxen karl sticker ut på en heldagstur på en(!) häst... Det tyckte de var helt bisarrt, om de rider ut på heldagstur så har de alltid minst en, oftast två hästar att byta mellan per person.
Jag förstår dem faktiskt, någon gång för länge sedan har vi sett vuxna rida på islandshästar och så har vi tänkt att då kan vi också. Var det ingen som kollade hur LÄNGE de vanligen rider på islandshästarna? Vi bara antog att de använder dem som vi gör?
Islänningarna är så tuffa och starka att de klarar av att dra runt på en fullvuxen karl en hel dag, men frågan är hur BRA det är för dem? En shettis är ju nästan lika stark, men det är inte många vuxna som skulle rida på en sån en hel dag...

Indiv · 26 Feb 2009

Sv: Olika länders synsätt på hästens behov.

samm upplevelser som i tyskland (förutom hästköttet kanske då), finns inte sp mycket mark heller och de flesta hästarna har ju rastpaddockar i anslutning till boxen. Har hälsta på på tre ställen med sådana stalllösningar och ingen häst var skodd av dessa ca 50 stycken. De reds iofs bara i ridhus eller på ridbana, så inte särskild varierad träning.

lovelylace · 4 Mar 2009

Sv: Olika länders synsätt på hästens behov.

jag bor i england och det ar val lite olika, men tankte beratta om hur det var i det stallet som jag besokte i Hong Kong...Ingen utegang och hastarna boddi i hog hus...det var helt enkelt ett stall som hade samma struktur some ett parkerings garage sa man hade hastar ovanpa varandra..
stora boxar och luft konditionering, men inga hagar, skrittmaskin och ridning i manege eller ridhus...manga high tech grejor, men lite for konstig hasthallning for min smak

Myrten · 4 Mar 2009

Sv: Olika länders synsätt på hästens behov.

Först en generell kommentar: jag tycker att vi i Sverige ha en tendens att tro att vår hästhållning är bäst vilket irriterar mig. Förvisso finns det massor av länder där hästar fortfarande arbetar och där de sliter ganska ont. Men ofta gör hästägarna sitt absolut bästa (eftersom hästen är deras levebröd) efter sin kunskapsnivå och sina resurser. Sedan är det absolut bästa inte alltid tillräckligt. Men i Sverige tycker jag faktiskt att det finns ett antal hästägare som - trots att vi här har nästan obegränsade möjligheter att lära oss mer - är för slöa för att utbilda sig själva. Och därför får hästarna lida.

Att hästhållningen ser olika ut i olika delar av världen måste man acceptera. Varför är det synd om en häst för att den utfodras med ris istället för med havre? Båda är sädesslag liksom... "Halmen" från risplantan är säkert lika bra tuggmedel som havrehalm.

Nå, jag har rest en del och kikat lite på hästhållning under mina resor:

UNGERN: Mycket begränsad erfarenhet. De hästar vi lånade var generellt lägre i hull än vad vi är vana vid. De hade en blandning av "engelsk" utrustning och traditionell ungersk. När hästarna inte arbetade tjudrade man dem snabbt med traditionella repgrimmor och lät dem beta. Flera av dem var väldigt unga (2-3 år) men ändå inridna. De var av halvblodstyp med visst inslag av arab och kanske lipizzaner. Mkh: 150-160. Det var ston och valacker.

ITALIEN: Jag har dels kikat lite på hästar på en ridskola i Rom och de verkar nästan ha det som svenska hästar. Ridskolan ligger i en park och man ser hästarna gå ute i en (fin!) hage i parken på helgerna. De bor i vanligt stall med spiltor och boxar. Utrustningen är av samma standard som på en svensk ridskola. Hästarna är av halvblodstyp (155-165 cm) men det fanns också en häst som är av en ras som är Italiens motsvarighet till haflinger.

Sen har jag ridit lite i en by norr om Rom och där har de den lokala rasen maremma-häst (150-160 cm) samt några criollos. Hästarna går på lösdrift men de har också ett mycket fint stall med boxar dit man kan ta in hästarna vid behov. Sadeln är en lite moderniserad variant av den traditionella maremma-sadeln (en bladsadel) och betslingen pelham som rids bara på stången. Puts ägnade man sig inte åt - hästarna togs in och man borstade sadelläget, sen iväg. Ridhästarna var ston och valacker. När man rider bland bergen kan man stöta på flockar med unghästar. Dessa går ute hela året.

I området finns "butteri" - de traditionella italienska cowboysen. Hästarna utbildas i rundcorrall. Buttero-traditionen håller tyvärr på att försvinna.

PORTUGAL: Dit var jag och tittade på hästar för några år sedan. Som nog alla vet har Portugal fantastiska hästar! Hästhållningen är ganska olik vår - man rider nästan uteslutande hingstar och dessa står alltid på stall. De flesta stallar är av "engelsk" typ så att hästarna kan titta ut. Avelshingstarna går ut med stoflockarna tre månader under betäckningssäsongen, annars är de inne. Hingstarna tas in vid tre års ålder och rids in. Tills dess har de gått ute med andra unghingstar.

Stona används mest i avel och de stannar i sin födelseflock om de inte säljs. Stona går alltså ute hela året har har ett väldigt naturligt hästliv. De flesta hästar jag har sett i Portugal har varit i mycket bra hull (med det menar jag bra - varken för smala eller för tjocka) och de verkar ha en naturlig fallenhet för att få vackert musklade överlinjer, även om de kan vara kantiga som unghästar.

EGYPTEN: Detta är verkligen skillnadernas land! Jag har sett perfektionistiskt skötta araber i mångmiljonklassen och de mest eländiga krakar samlade på några få kvadratkilometer. Hagar finns naturligtvis inte, men ett stall hade faktiskt en paddock där alla hästar fick rasta av sig någon timme (några hästar i taget) på morgonen eller kvällen. Annars står de inne och det gäller även fölen. Stallarna kan skilja mycket, men en del var riktigt fina. Ofta har man "engelska" boxar. Arabhästarna är de enda som verkligen räknas och dessa är ofta väldigt fint skötta. Turisthästarna skiljer jättemycket. Hästarna äter grovfoder i form av majsplantor bl.a. Man odlar jättemycket majs, men skördar den mesta innan själva majsen mognar, just för att plantorna är bra att ge till djur. Jag har turistridit ett par gånger - en hingst en av gångerna och ett sto den andra. Det var inga problem att ta med hingsten ut med två ston, men han fick inte följa med på alla turer. Utrustningen var vääääldigt engelsk - engelsk sadel, fast martingal och pelham med delta.

På Gezhira Country Club inne i Kairo ser man hästar som skulle kunna vara hämtade från vilket västerländskt privatstall som helst.

Ute på landet ser man ju mest hästar som drar kärror och även dessa skiljer mycket i skötsel. Jag höll på att svimma en dag när jag såg en som faktiskt var tjock! Ägaren var vansinnigt stolt över sin häst

. De flesta är dock ganska smala, men långt ifrån alla är dåligt skötta. Skoningen är oftast helt ok.

Alexandrias droskhästar är med några få undantag väldigt välskötta. Kuskarna verkar tävla i vem som har blankast häst och seldon.

Oj, vad långt!!!

Wishful · 4 Mar 2009