Jag har ridit Ölandsritten ett par gånger för några år sedan (50 resp. 60 km) med min förra häst. Jag vet inte om det är samma bansträckning nu, men då var banan som de andra har skrivit: flack, mycket grusvägar (hårda-mycket hårda), några km asfalt och så sandstranden. Ett antal av gruskm gick på västra sidan av norra Öland med havsutsikt inkl. Blå Jungfrun. Jättevackert, vi hade tur med vädret. Kossorna var räddare för oss än vad hästarna var för dem. Banmarkeringarna var ganska dåliga på en del ställen, men det har säkert blivit bättre sedan dess.
Första gången tävlingen genomfördes låg stranden mitt i banan. Några av hästarna som var rädda för havet och fick gå i den lösa sanden kroknade rejält av det och jag tror att någon/några fick avbryta i vetgate. Året därpå låg stranden i början på ritten och då verkade det som om hästarna klarade det bättre. Ryttarna var kanske mera försiktiga och lade upp resten av ritten utifrån om hästen behövde återhämta sig efter sanden eller var i form för att fräsa på.
Som väl är är förra kusen en riktig sjöhäst och vi kunde rida precis i vattenbrynet där sanden är hård, även om han tittade lite misstänksamt på vågorna. Det gick utmärkt att trava i vattenbrynet och jag kunde inte låta bli att testa en ordentlig galopp också, trots att vi skulle hålla "promenadtempo". Annars är det inte tillåtet att rida på stranden där.
Med andra ord, det var en trevlig, snabb bana och bra tävling då. Den främsta svårigheten är alltså stranden om hästen inte är van vid vatten och inte kan hålla sig på led. Den hårda sanden var bara en smal remsa närmast vattenbrynet.
Uppstallning m.m. vet jag inget om, eftersom jag bara åkte dit över dagen.