Okej, det här med andning

[Emoyeni]

Inne i v 30 så det är ett tag kvar men ändå börjar man smått fundera över förlossningen. Överallt står det att "man ska tänka på andningen, och öva andning innan, glöm inte att andas, andas genom värkarna bla bla bla..."

Men ingenstans hittar jag information om HUR man ska andas/öva på att andas. Finns det någon som kan tipsa om hur man ska göra i teorin, och hur det blir i själva praktiken? Glömmer man allt vad andning heter när man väl ligger där med värkar from hell eller har andning fungerat för er?
Historier och tips mottages tacksamt.

 

[EmelieR]

Sv: Okej, det här med andning

Vi gick igenom och provade detta i vår föräldragrupp
Det hjälpte nog inte mig så mycket under min förlossning men det kan ju vara bra att man andas med värken och inte imot den.
Jag hann inte andas som man "skulle" mellan värkarna- fick vara glad om jag hann ta ett andetag innan nästa värk kom

 

[Mirabell]

Sv: Okej, det här med andning

Profylaxkurs?!

Kostar iof en del pengar Vet inte alls om man ska gå en sån eller inte...

 

[EmelieR]

Sv: Okej, det här med andning

Jag hade nog blivit ännu mer besviken om jag gått på kurs och sen blev det kanske inte som man hade tänkt sig...
Avslappning är nog bättre att öva på...

 

[Emoyeni]

Sv: Okej, det här med andning

Jag har lagt ner tankarna på profylax. har ett par kollegor som gått och dom tyckte mest det handlade om att förbereda sig själv och sambon mentalt på vad som komma skall.
Sen gick ingen av förlossningarna som dom tänkt sig iallafall.
Ska på föreläsning på Huddinge fast det blir nog lite närmre inpå. Och jag tror inte dom går igenom vad man kan förbereda sig på där, utan mer hur en förlossning och eftervård går till.
Våra föräldrautbildningar startar inte förrän 4 v före BF. Lite snålt med tid tycker jag

 

[vindvissla]

Sv: Okej, det här med andning

På var kurs sa bm att man skulle andas igenom öppningsvärkarna, alltså inte hålla andan och trycka på. I krystvärkarna trycker du på som ön du hade förstoppningen from hell. Hur du andas i öppningsvärkarna spelar inte sa stor roll, du hittar en rytm som funkar för dej. Om man inte andas gör det mer ont plus att det är bra att tänka på något annat. Här du sett www.dyktekniken.se ?

 

[Hyacinth]

Sv: Okej, det här med andning

Mig sade de till inne under pågående förlossning hur jag skulle göra och hjälpte till.
Öva innan hade jag inte klarat, börjar bara fnissa

 

[foxy_lejdy]

Sv: Okej, det här med andning

Man får nog ta det som det kommer.

BM på förlossningen är jätteduktiga på att instruera och hjälpa till.

Det som jag tyckte var bra, var att känna till vilka olika bedövningar som finns och vad de innebär så slipper de förklara så mycket när man väl ligger där och har ont.
På min ena förlossning hade jag min sambo med och han var en riktig klippa, det är bra att ha någon med som kan medla lite och hjälpa till så man känner att man har stöd när det gör ont och så, jag blev rakt förbannad på BM ett tag när de skulle klämma och känna en massa och man känner sig rätt utelämnad och har ont.

Men det är en fantastisk känsla! Jag tyckte det var skitfränt att känna kroppen arbeta på ett sätt man aldrig får vara med om annars, annars gäller det att ta det lugnt från början, räkna med att det kan ta tid, låt sambon skämma bort en lite med massage och lite service med varma duschar eller bad. På slutet är det nästan bara du och BM, sambon finns med naturligtvis, men man är rätt inne i sig själv då och kämpar på..

Så var det för mig i alla fall...

 

[Koltinna]

Sv: Okej, det här med andning

Jag provade aldrig andningen innan förlossningen, men när den väl satte igång så kom det sig helt naturligt för mig att ta djupa andetag genom näsan och sen andas ut genom munnen. Lugna långsamma andetag. Under värkarna är det verkligen avslappnande. Tydligen gjorde jag rätt för BM sa hela tiden att jag andades jätte bra!

 

[Lupino]

Sv: Okej, det här med andning

Nu har du fått några negativa och några neutrala svar angående andningen.

Hur man andas är mindre viktigt än ATT man andas. När man spänner sig för att det gör ont (= naturlig reaktion) gör det ännu ondare. Jag kan ju inte tala för någon annan än mig själv men hade jag inte tränat andning (i mitt fall profylax-andning) i förväg hade jag spänt mig som en båge och hållit andan av smärta och då hade mina två förlossningar varit outhärdliga!

Jag har haft pinvärkar båda gångerna timmavis (pinvärkar är onda värkar - samma eller ungefär samma som de "riktiga" värkarna, bara det att förlossningen inte leder framåt). Utan andningen hade jag behövt få epidural samt varit på förlossningen något dygn istället för några timmar som det istället blivit.

Några skriver att ni fått hjälp av BM hur ni ska andas och det tror jag absolut de gör! Däremot har jag aldrig haft BM på rummet mer än en titt varje timme före själva krystningen så värkarna har jag fått jobba med helt själv.

I mitt fall har min man varit ovärderlig. När jag någon enstaka värk har fått panik och hållit andan har han varit på mig och motiverat mig att andas istället.

Vi gick profylaxkurs tillsammans och visst så handlar den om fler saker än andning men det är ett utmärkt sätt att få lära sig tekniken. Sen har jag inför första förlossningen tränat någon minut varje dag (till andra förlossningen tränade jag ingenting men tekniken fanns kvar).

Vill man inte lägga pengar på profylaxkurs så finns det en bok och tränings-dvd att köpa med samma teknik (finns säkert flera, men denna känner jag till): http://www.profylaxgruppen.com/produkter

Att profylaxandas hjälper inte för alla verkar det som, men majoriteten jag känner som använt tekniken tycker att de haft mycket nytta av den (det är ju inte så att alla väljer att avstå epidural bara för att de profylaxandas).

Lycka till!

 

[Michellan95]

Sv: Okej, det här med andning

Jag provade aldrig andningen innan förlossningen, men när den väl satte igång så kom det sig helt naturligt för mig att ta djupa andetag genom näsan och sen andas ut genom munnen. Lugna långsamma andetag. Under värkarna är det verkligen avslappnande. Tydligen gjorde jag rätt för BM sa hela tiden att jag andades jätte bra!

När jag öppnade mig de sista cm (skedde ganska snabbt och intensivt) så flåsade jag som en tok genom munnen, ungefär som hyperventelering och normalt när jag sedan fick en liten paus och jag fick också jätte mycket beröm

Emoyeni: Jag övade på att ligga och andas djupa andetag i sängen innan förlossningen eftersom jag normalt sett andas ganska ytligt. Läste även boken "Föda utan rädsla" och bestämde mig för att strunta i hur jag andades bara det var bekvämt för mig. När jag väl var där fungerade det till en början så länge de inte tvingade mig att ligga ner men när jag satt på sängkanten fungerade okej. Sedan blev som jag beskrev innan, många snabba andetag under den minuten värken höll i sig.

 

[Ewa-Lena]

Sv: Okej, det här med andning

Jag är halvvägs gången nu och jag började på gravidyoga igår. Jag kommer troligtvis gå två kurser eftersom jag har tid med det, varje kurs är på 7 tillfällen, 1 gång/v. När kursen är slut kan man gå på paryoga så att mannen blir delaktig också. Gravidyogakursen kostar 1350 kr och en profylaxkurs på en dag kostar 1600 kr. Jag känner att jag förhoppningsvis har med mig andnings- och avslappningskunskaperna till resten av livet sedan. Så det känns som ett bra val för mig och kursledaren kändes väldigt trygg och kunnig. Jag är rätt otålig och rörlig och trivs inte så bra med att vara gravid, så kursen kändes positiv för mig angående det också. Att mentalt acceptera läget och inte bara längta ihjäl mig efter bebis, att vara här och nu och känna barnet i magen.

Här är en beskriving av de två yoga kurserna:

Yoga för gravida

Yoga för gravida är en mjuk träningsform som hjälper dig och barnet som du väntar på att må bra under graviditeten. Du lär dig slappna av och förbereder dig fysiskt, mentalt och känslomässigt inför förlossningen. Genom olika kroppsövningar och ställningar kopplade till medveten andning och mental fokus, hittar du närvaro, koncentration och ökar din kroppsmedvetenhet. Du hittar tilliten till din kropp och får kontakt med din inre kraft.
Profylaxandningen med uthållighetsövningarna är en mycket viktig del av kursen och ett verktyg som du kommer att ha stor glädje av vid förlossningsprocessen. De grundläggande andningsövningarna kan du även använda i din vardag för avspänning och återhämtning.
Varje pass avslutas med en guidad djup avslappning.

Paryoga

Paryoga är för kvinnorna (som har gått gravidyogan) och deras partner. Syftet med denna halvdag är att ge er som ett par en möjlighet att tillsammans, mera medvetet förbereda er till födelseprocessen. Vi kommer att göra yoga, flera andningsövningar, avslappning, massage, parmeditationer och kommunikationsövningar. Dagen ger ökad närhet och trygghet för er som par. Ni får många praktiska tips och råd inför denna stora händelse i era liv. Flera män som gått på paryogan har varit mycket nöjda och känt sig mer delaktiga och bättre förberedda inför förlossningen.

 

[Cilla]

Sv: Okej, det här med andning

tumregel är in genom näsan, ut genom munnen.

använd syrgas, då har du fullt upp med att få i dig så mycket syrgas som möjligt, så tanken på att hålla andas finns inte!!!!!!

under öppningsskedet är långsamma andningar näsa-mun underbara.


men vad du än gör - höll inte andan förrän det är dags att få ut kidden!


prova under förvärkarna eller sammandragningarna du får, lååångsamma andningar in genom näsa och ut genom mun.
och ju kraftigare värkar du har, desto snabbare ska du andas!
börja och avsluta alltid med ett djupt andetag.

 

[Koltinna]

Sv: Okej, det här med andning

När jag öppnade mig de sista cm (skedde ganska snabbt och intensivt) så flåsade jag som en tok genom munnen, ungefär som hyperventelering och normalt när jag sedan fick en liten paus och jag fick också jätte mycket beröm

Fast jag flåsade inte som en tok! Jag andades presis som man skulle, bara att jag inte visste om det innan jag gjorde det. Det var det jag ville poängtera med min berättelse, inte att jag fick beröm...

 

[jerseyko]

Sv: Okej, det här med andning

Fråga din bm, in genom näsan och ut genom munnen ju ondare de gör ju snabbare/djupare andetag.
Men öva funkade inte för mig, jag blev jätteyr. Men har fött 2 barn med att bara andas genom värkarna så visst funkar det.

Lita på din kropp, de e helt otroligt vad den kan när det är dags!

 

[Hyacinth]

Sv: Okej, det här med andning

Och min BM var med under hela tiden fram till förlossning, från det vi kom in vid halv sju på morgen tills hon var ute vid 14-tiden.
När hon lunchade kom en annan och bytte av, jag avr bara sjlv med sambon när jag skulle bada, i väntan på epidural.

 

[Koltinna]

Sv: Okej, det här med andning

och ju kraftigare värkar du har, desto snabbare ska du andas!
börja och avsluta alltid med ett djupt andetag.

Jasså? Det missade jag helt och hållet. Trodde att man skulle andas långsamt oavsett Men det gick ju endå!

 

[Swat]

Sv: Okej, det här med andning

Jag kan ju inte säga hur det "blev" - då jag väntar på storken nu i dagarna - men jag och mannen har gått en kurs där vi bla lärt oss andas, några bra avslappningsövningar, bra "att tänka på" för mannen osv.

Den andning vi lärt oss kallades "Spiral andning" och går enkelt ut på följande:
När värken börjar komma tar man riktigt djupa andetag - in genom näsan och ut genom munnen och försöker slappna av så mycket man kan.
När värkens styrka ökar går man över och tar endast "halvdjupa" andetag - som slutar i höjd med BH-bandet om du förstår den märkliga förklaringen - och andas lite snabbare.
När värken är som jobbigast så andas man slutligen snabbt in genom näsan och ut genom munnen - små snaba "stötar" typ...
När värken avtar backar man sedan till halvdjupa och sedan djupa andetag igen.

Vi har övat en del här hemma - och i bilen - för att min man skall kunna "guida" mej om/när jag tappar fattningen och börjar försöka hålla andan eller liknande...

Om det hjälper eller ej har jag ju ingen aning om än, men det känns bra att veta att det finns något som jag kan koncentrera mej på och "styra"!

/Swat - Kontrollfreak

 

[Nikki o Fabian]

Sv: Okej, det här med andning

Jag var på min första föräldrakurs i veckan, 5 veckor innan BF för min del.
Där gick BM igenom själva förloppet under en förlossning och la då oxå till när och hur du ska andas(som en kort profylaxkurs), samt att vi fick lite olika övningar att göra på plats i gruppen. Jag har även köpt en bok som heter Förlossnings handboken, där står det oxå om olika övningar man kan göra för att det ska funka bra på förlossningen.

Men det där med att du ska andas fick vi pröva på det första av allt när vi kom dit, vi fick då alla spänna höger arm tillsammans med vänster ben ett tag. Sen frågade hon om vi andades under den tiden. Alla sa i princip nej, det glömdes lixom bort, så jag tror man ska komma ihåg att andas när det gör ont så spänner du dej mindre. Sen är det olika tekniker du ska använda dej av i olika skeenden i förlossningen, det jag tyckte var bra att hon sa var att om man gör på ett visst sätt med andingen när krystvärkarna kom och man inte skulle krysta än(pga att inte spricka i onödan) för andades man så så gick det inte att krysta.

Själv så orkar jag inte träna in andningen som dom säger att man måste göra utan jag blir mest uttråkad, känner att jag fattat principen iaf. Kanske jag får sota för när jag väl ligger där, vem vet.

 

[Sar]

Sv: Okej, det här med andning

För mig har det fungerat bra att mota smärtan genom att "sjunka in" i mig själv, andas lugnt och tänka "det för inte riktigt lika ont som att slå sig riktigt ordentligt på knät". Kanske ingen standardlösning men det fungerar för mig!

Krystvärkarna upplevde jag inte gjorde ont alls eftersom man var så fokuserad på att trycka på, jag blev alldeles prickig i huden på ansikte och hals av att ha tryckt järnet (och där tror jag att vi hästtjejer har nytta av musklerna!).
Har man munnen öppen så slappnar man även av i nedre regionen.

Lycka till!