Offentliga verksamheter

[Palermo]

Anställningsskyddet är väll ändå lika i privat som i offentlig sektor. Det är ju lika lätt/svårt att "bli av med någon" oavsett om den är anställd i offentlig som i privat sektor.

Lite beroende på, skulle jag säga. Nu vet jag inte om mina exempel har någon motsvarighet i privat sektor, men tex museer och universitet är arbetsplatser där de anställda har en väldigt liten arbetsmarknad i vissa fall. Det insin tur KAN leda till stt de klamrar sig fast hur dåligt de än mår. De blir tex fullständigt omöjliga att köpa ut (staten kan inte erbjuda fantasibelopp).

Jag har sett ett par sådana fall, och jag kan förstå dem om närmaste lediga jobb av samma slag finns i tex Paris och har 150 kvalificerade sökande. Plus då besvären med att flytta en svensk familj till Paris, för gott.

 

[Thaliaste]

Min poäng var att det är relativt. Oavsett om någon säger att arbetstempot är högre i privat sektor eller hög i offentlig så går det liksom inte att läsa ur så mycket ur det, eftersom det är en relativ uppfattning.

Som jag skrev, väldigt tydligt, i det inlägget så har det i min värld ingen koppling till privat eller offentlig sektor. Vet inte hur jag kunde vara tydligare?

Vi är överens om att det inte borde vara vara kopplat till privat eller offentlig sektor. Det är dock ett problem att det verkar vara utbrett att ändå tro det.

När du skriver att du idag klarar av mer än tidigare trots att du tidigare tyckte att du hade ett högt tempo i vardagen, så är det lätt att likna det med resonemanget som andra för att "du som jobbar i offentlig sektor tycker att du har ett högt tempo, men vi i privat sektor har ett ännu högre tempo". Men det är bra att det inte var så du menade.

"Relativt" kan ju ses på två sätt, du verkar mena att det är relativt för en enskild person, medan andra menar sektorsvis som jag beskrev ovan. Det är det senare som jag tycker är problematiskt att det skapas fördomar kring som uppenbarligen gör det svårt att byta mellan sektorerna.

 

[Thaliaste]

Anställningsskyddet är väll ändå lika i privat som i offentlig sektor. Det är ju lika lätt/svårt att "bli av med någon" oavsett om den är anställd i offentlig som i privat sektor.

Nja, i teorin ja men inte alltid i praktiken. @sjoberga skrev om en "kort tid" så det kan ju vara så att personerna hade provanställning så företaget kunde avsluta den, eller att de hade tjänstledigt från sina tidigare anställningar och själva valde att gå tillbaka dit. Beroende på vad för typ av företag det handlar om så skulle jag kunna tänka mig att t ex ett högteknologiskt mindre/medelstort bolag med amerikanska ägare har en kulturell vana av att se utköp som en lösning i mycket högre utsträckning än vad myndigheter i Sverige gör.

 

[sjoberga]

Nja, i teorin ja men inte alltid i praktiken. @sjoberga skrev om en "kort tid" så det kan ju vara så att personerna hade provanställning så företaget kunde avsluta den, eller att de hade tjänstledigt från sina tidigare anställningar och själva valde att gå tillbaka dit. Beroende på vad för typ av företag det handlar om så skulle jag kunna tänka mig att t ex ett högteknologiskt mindre/medelstort bolag med amerikanska ägare har en kulturell vana av att se utköp som en lösning i mycket högre utsträckning än vad myndigheter i Sverige gör.

I de fall jag beskrev så handlar det om helt frivilliga avslut och inte om identifierad underprestation i rollen. Så inga utköp. Har aldrig hänt i något företag jag jobbat i.

 

[Thaliaste]

I de fall jag beskrev så handlar det om helt frivilliga avslut och inte om identifierad underprestation i rollen. Så inga utköp. Har aldrig hänt i något företag jag jobbat i.

Hur kort var den korta anställningstiden då, och gick personerna tillbaka till sina gamla arbetsplatser? Eller hur drog du/ni slutsatsen att de hade funkat toppen på de tidigare ställena när de inte gjorde det hos er?

 

[sjoberga]

Hur kort var den korta anställningstiden då, och gick personerna tillbaka till sina gamla arbetsplatser? Eller hur drog du/ni slutsatsen att de hade funkat toppen på de tidigare ställena när de inte gjorde det hos er?

Mindre än ett år. Rekryteringsprocessen innehåller flera moment för att säkerställa det. Det finns inga garantier.

 

[Thaliaste]

Mindre än ett år. Rekryteringsprocessen innehåller flera moment för att säkerställa det. Det finns inga garantier.

Det finns som sagt inget i det du beskriver som säger att de funkade så utmärkt på sina tidigare arbetsplatser, det kan också varit så att det var ett försök att se om det kan funka bättre någon annanstans. Gick de tillbaka till sina gamla jobb?

Och framför allt säger det ingenting om att "personer som arbetar inom offentlig sektor" fungerar så, det är skadligt för hela arbetsmarknaden när det byggs upp fördomar som gör att arbetstagare inte kan eller vågar byta arbetsplats.

 

[sjoberga]

Det finns som sagt inget i det du beskriver som säger att de funkade så utmärkt på sina tidigare arbetsplatser, det kan också varit så att det var ett försök att se om det kan funka bättre någon annanstans. Gick de tillbaka till sina gamla jobb?

Och framför allt säger det ingenting om att "personer som arbetar inom offentlig sektor" fungerar så, det är skadligt för hela arbetsmarknaden när det byggs upp fördomar som gör att arbetstagare inte kan eller vågar byta arbetsplats.

Det finns gott om information i rekryteringsprocessen som ”säger det”, men inga garantier.

Framförallt säger det någonting om mina erfarenheter i mina kretsar, vilket är kring vad diskussionen i tråden handlade om. En diskussion om de svårigheter som kan finnas och som manifesterar sig. Fördomar är väl alltid skadlig, emedan information och kunskap om erfarenheter av svårigheter lätt kan vändas till väldigt nyttiga åtgärder och preventiva metoder.

Jag gissar att vi inte är överens, men jag är hårt präglad av det nästan 100%-iga svårighetsutfallet i min närhet, emedan jag är helt med på att det är en högst begränsad erfarenhet i generell landsomspännande och verksamhetsomspännande mening.

Om man vill dra slutsatser om att alla enskilda inläggs beskrivningar utgör den totala, absoluta generella sanningen får man nog titta vidare i andra sammanhang.

 

[Midsommarblomster]

Är lite sugen ändå på att ta en master i offentlig politik och organisation. Där ingår det ju också 30 hp praktik, om man nu behöver komma ut och andas atmosfären lite.

 

[Midsommarblomster]

Om du inte längre har någon uppfattning om hur upplevelsen av ett högt tempo relaterar till uppfattningen som många verkar ha - att tempot är högre i privat sektor än den offentliga - så vet jag inte vad du ville säga med ditt inlägg?

Att chefer inom privat sektor inte vill anställa personer som kommer från offentlig för att de tror att de inte kommer att klara tempot är ett problem tycker jag, likväl som jag tycker att det är ett problem om chefer inom offentlig sektor tror att personer som kommer från privat sektor inte kan vara tillräckligt noggranna när det behövs. Jag tänkte att det var undringar över fördomarna som ligger i vägen för att kunna byta sida i arbetslivet som var anledningen till att du startade tråden, och tycker att det är en viktig fråga att diskutera. (Och jag tror inte att det är så enkelt att "tempo" bara är en personlig upplevelse)

Det jag ville säga var att hur folk i tråden, eller utanför tråden för den delen, upplever skillnaderna i arbetstempo mellan offentlig verksamhet eller privat inte behöver säga så mycket. Hade jag själv arbetat offentligt för 5 år sedan så kanske det hade varit enkelt för mig att bekräfta att ja, det är lugnare i offentliga verksamheter, eftersom det var lugnare för mig då. Än nu. Men sanningen är ju att offentligt eller privat inte hade haft något med saken att göra. Jag arbetade privat då med. Liksom att en person upplever att den har mycket att göra inte behöver betyda mycket mer än att personen upplever att den har mycket att göra. Privat som offentligt. Min poäng var att ”alla har fullt upp” så en jämförelse blir liksom omöjlig. Och för mig personligen, helt irrelevant eftersom jag inte tror att man kan jämföra på det sättet på grund av en rad parametrar.