Oerfaren eller erfaren?

AnnaLindstrom

Trådstartare
Många pratar om att man inte bör skaffa häst om man inte har erfarenhet av det, men hur kommer det sig? Hur ska man kunna bli erfaren utan att någon gång vara oerfaren? ( Mest en fråga till er som tycker att man inte bör skaffa häst om man inte är erfaren). Ex. allt det vardagliga är svårt att lära sig på ridskola.
Tacksam för svar! :)
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

De flesta anser nog att du ska prova på att vara medryttare/halvfodervärd/fodervärd innan man tar steget att skaffa egen häst. Det tycker jag är väldigt vettigt. Det är nog många som inte riktigt förstår hur mycket jobb det faktiskt är med en egen häst.
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Jag är ganska "hård", jag anser att det är ett enormt ansvar att ha hand om en levande varelse och att det är en skyldighet att ta det ansvaret på största allvar. Dessutom är det kanske inte jättekul att komma på "för sent" att man visst inte var redo.

Det finns ju fler sätt att få erfarenhet än ridskola eller egen häst. Medryttare, halv-/helfodervärd, skötare, hjälpa till i något stall osv. Det tycker jag är en vettig start. Det är mycket som kommer till med egen häst, och till en viss grad måste man ju lära sig under tiden (det är ju också en del av charmen, det finna alltid nytt att lära sig) - men jag tycker man som människa har en skyldighet att se till att ens djur blir så lite "försökskanin" som möjligt.
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Som yngre tonåring så hängde jag som hästintresserad tjej på ett stall mycket av den lediga tid jag hade. Det var ett stall med pensionerade travhästar och jag fick borsta, mocka och fixa. Sen fick vi ta hästarna på ridtur själva och ju mer vi var där ju mer fick vi pyssla och vara med.

Sen slank jag in på ett travstall på ett litet hörn och fick se hur det gick till där.

Ett par sommrar hyrde vi sommarhäst från en ridskola.

Jag började rida på ridskola regelbundet.

Fick en häst på foder, sen en till på foder.

Sen köpte jag min egna läromästare och även fast jag hållt på med hästar i olika former så var det mycket som var nytt och jag var väldigt glad över att jag inte var "grönare" än jag var. Så jag tycker deffinitivt att man ska ha så mycket erfarenhet som man bara kan innan man tar steget till egen häst med allt var det innebär.
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Jag fick egen ponny som liten och oerfaren utan hästföräldrar. Har man bra tränare, stallägare o dylikt runtomkring så kan det gå alldeles utmärkt.

Det är precis som att utbilda hästar. Den första hästen man utbildar blir alltid "fel". Men det är så man lär sig.
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Jag tycker att det är självklart att man ska ha erfarenhet innan man ger sig på något själv oavsett vad det är. Jag vill ju inte möta någon i bil som inte har körkort heller. Det minsta man kan begära är ju att personen har gått på ridskola i ett antal år och sedan varit medryttare och haft foderhäst i några år innan hen skaffar en helt egen häst. Eller har hästkunniga föräldrar om det är ett barn

Jag hade hållt på med hästar i drygt 20 år innan jag köpte egen häst och av de åren hade jag gått på ridskola i tio år, haft foderhästar i några år, jobbat med hästar några år, gått utbildningar och haft medryttarhästar i några år och ändå kändes det ofta särskilt i början som om jag kan alldeles för lite och fortfarande tryter min kunskap ibland.
Mycket beror ju också på vilka krav man ställer på sig själv. Jag vill ge mina hästar det bästa livet de kan ha. Något annat duger inte för mig och då kan man inte vara oerfaren om man har de kraven. Jag tycker t.ex att det är hemskt att läsa alla fodertrådar där Ts inte har en aning om hur hen ska räkna den enklaste foderstaten med bara energi och protein ens. Hen har inte en aning om hur man läser en analys eller ens varför eller att man ska ta analys på sitt grovfoder för att ens kunna räkna ut en passande foderstat men hästar har de. Jag tycker att det är hemskt att folk köper en massa färdigfoder som inte alls stämmer med hästens behov och går ihop med deras grovfoder och ger efter säckens rekommendationer för att de tror att hästen då får vad den behöver istället för att börja räkna. Jag tycker att det är hemskt att folk inte förstår att de ska skicka in träckprov och avmaska om det behövs och utefter resultatet istället för att avmaska hej vilt för att någon säger att man ska göra så och de har inte tillräckligt med kunskap för att göra på annat sätt. Jag tycker att det är hemskt att se hästar som är omusklade fast de rids mycket och borde bli bra musklade av ridningen bara för att de inte får tillräckligt med protein eller för att hästen går som en stjärnkikare. Jag tycker att det är hemskt att se magra hästar och feta hästar som är det bara för att ägaren inte har tillräckligt med kunskap. Jag tycker att det är hemskt att läsa om och se hästar som går med illapassande sadlar för att människan inte fattar att det inte är normalt att hästens rygg är formad efter sadeln istället för tvärtom. Det är ju inte alls ovanligt att se hästar vars utrustning sitter så illa att man vill gråta.
Jag menar, det finns massor med saker som jag inte kan trots all utbildning jag har gått och trots all tid jag har tillbringat i olika stall och trots att jag har jobbat med hästar. Hur lite vet då inte någon som inte har någon erfarenhet alls? Som kanske bara har gått två år på ridskola. Hur sköter de sina hästar? Jag vill iallafall inte vara utelämnad till andras kunskap om hur jag ska sköta något av det käraste jag har. Jag vill iallafall kunna så mycket så att jag kan avgöra om det någon säger till mig är skitsnack eller om det har ett uns sanning i sig. Visst är det bra att människor frågar om det de inte vet, det är jättebra men det blir så fel och så bakvänt när hästen får lida för att kunskapen inte finns. Jag läste på innan jag fick barn också och det är ju många som inte gör det heller. Jag vill ha kontrollen, den vill jag inte lämna över till någon annan. Inte så länge det är mitt ansvar. Kanske är det just ansvaret som människor inte tar? De kanske inte inser att bara för att de står i ett stort stall så vill faktiskt inte folk i gemen behöva undervisa dem i tid och otid. Jag tycker att man absolut ska ta ansvar över de djur man skaffar och oavsett om det är en hamster eller en häst så har de rätt att bli skötta så bra de möjligtvis kan.
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Jag fick egen ponny som liten och oerfaren utan hästföräldrar. Har man bra tränare, stallägare o dylikt runtomkring så kan det gå alldeles utmärkt.

Det är precis som att utbilda hästar. Den första hästen man utbildar blir alltid "fel". Men det är så man lär sig.

Halv kl

Jag tycker det är skillnad på vad som kan gå bra, och vad som bör rekommenderas. Min första ponny var alldeles för svår för mig. Men det gick bra. Jag kom undan med bara blåmärken. Men det hade också kunnat gå riktigt dåligt. Och bara för att det gick bra för mig skulle jag inte rekommendera någon annan att göra samma sak. Dels för att jag tycker man ska minimera risken att skada sig. Man utsätts ändå för stor fara när man hanterar såhär stora djur så det är bara dumt att inte försöka undvika skador till max. Men även för hästens skull. Som i mitt exempel så gick det ju "bra". Alla kom överlevande ur situationen, men i efterhand kan jag ju se att den ponnyn hade haft ett MYCKET bättre liv hos någon som hade varit mer lämpad för den. (Och jag hade haft mycket roligare med en mer lämpad ponny.) Argumentet "det gick ju bra för mig" tycker jag är väldigt märkligt. Ingen skulle väl säga: "jag överlevde att bli påkörd av en bil så spring rakt ut i gatan"?

Självklart kan man inte undvika misstag, skador, osv. helt. Jag är övertygad om att även proffsen ibland gör misstag. Men man kan göra sitt bästa för att inte hamna där. Det är ett livs levande djur vi har har hand om. Det har inte bett om att vara "leksak". Då anser jag att vi är skyldiga att göra vårt bästa för att undvika misstag.
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Den grundläggande erfarenheten man behöver får man lämpligen på en ridskola.

Sedan handlar det om att omge sig med kloka och erfarna personer och att tå råd och hjälp. Har du aldrig haft häst så stallar du lämpligen upp hästen i ett stall där det finns en tjänstvillig och bra person med erfarenhet som kan ge dig råd och hjälpa dig när det behövs. Du skaffar också en bra tränare och tränar regelbundet. När det gäller hästen så är du noga med att hitta en häst som är väl grundutbildad och snäll och lätt att hantera och rida som din första häst.

Det är stor skillnad som jag ser det på att köpa en ung, oinriden häst och ha i sitt eget lilla stall utan att ha hjälp och ta råd och på att köpa en välutbildad snäll häst och stalla upp den i ett bra stall där erfarenheten finns att tillgå ...

Sedan kan säker många här vittna om när det gått bra för en nybörjare att rida i en vild mustang och hur den erfarna ryttaren fick problem med den snälla läromästaren ......men de berättelserna kan väl få en egen tråd ...

Min kompis red som tonåring på ridskola, höll upp i tjugo år, började rida igen på min snälla läromästare som medryttare. Köpte sedan en trevlig, välutbildad häst på 12 år som hon har haft hos mig i 9 år nu. Jag har lång erfarenhet av hästar och ridningen får hon hjälp med av tränare! Det har gått hur bra som helst!
 
Senast ändrad:
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Ja, det KAN gå bra.., men det kan också gå väldigt, väldigt illa.

Det kan det göra även om man ridit på ridskola ett par år, eller varit medryttare i hundra år.

När jag var ung var det rätt vanligt att man inte hade mer är lite ridskoleerfarenhet eller dylikt. Man fick en rultig envis ponny man tultade omkring och lärde sig rida på.
Idag ska man ha ridit en massa år på ridskola, tävlat medryttarhästar, ridit för en massa fancy tränare och har erfarenhet på alla möjliga nivåer innan man skaffar häst.

Men å andra sidan skaffar folk inte rultiga envisa ponnysar längre, utan varenda jäkla hobbyryttare, vuxen som barn, ska skaffa högblodiga fancy hästar som de knappt kan rida eller hantera ändå. Än mindre ta tillvara på kapaciteten på.
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Det kan vara väldigt dyrt och psykiskt och fysiskt jobbigt att ha häst. Det krävs mycket av den som äger hästen. Stängsel, hovslagare, vaccineringar, sjukdomar, spruta hästen, mocka, ridning, vidareutbildning... ja det krävs faktiskt väldigt mycket.

En genväg är att se till att ha hästen på ett större ställe med kvalificerad personal, ridskola, stuteri etc. och om det är en ridskola , komma överens med ridläraren/ägaren/den bästa om att få hjälp med allt som kan strula.

En betydligt billigare variant, med betydligt mindre ansvar, av detta är då att vara fodervärd eller medryttare även om man betalar.

Till slut är du bättre än ägaren och då kanske du köper häst.
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Tyvärr tycker jag nog de ridskolor jag besökt många gånger brister i både hantering och foderlära och kommer med de mest underliga förklaringar emellanåt. Har sett en del skrämmande saker, tex så övergick en ridskola från första skörd till andra skörden utan att tänka på att andraskörden hade mycket lägre TS, men de fick samma mängd i kg :mad:, vilket gjorde att hästarna rasade i vikt och knappt orkade galoppera, innan detta åtgärdades.

Eller när vi skulle leda ner hästarna till sommarhagen efter lektionen. När vi närmar oss hagen ropar ridläraren, Knäpp upp grimmorna :confused: varpå hon i grindhålet helt sonika släppte de två hästar hon ledde och hoppade undan. :crazy:. Och de i kön fick göra likadant. Jag som gick sist med två hästar fick lite mycket att hålla i :meh: Ett skolexempel på hur man INTE ska göra men det gick bra...den gången. För det första bör man bara leda en häst åt gången men alla människor försvann fort som attan och jag ville inte lämna en av hästarna själv i stallet då de helt klart ville följa med sin flock så jag tog två.

Har också träffat på hästar på ridskolan som nätt och jämnt varit ridbara, alldeles för tidigt insatta i lektionsverksamheten utan någon annan utbildning än att ha varit insuttna. Och i en grupp på åtta ekipage får väl varje ekipage ungefär tre-fyra minuter var under 45 minuters lektion? Och sadelinpassning ja det är ungefär man tager vad man haver, huruvida sadeln ligger still eller inte är mindre viktigt O_o. Ryggmuskler på hästarna är i stort sett obefintliga men gummisnoddar är flitigt använda.

Nu hoppas jag verkligen inte det är så här på flertalet ridskolor men de två jag har besökt och ridit lektion på är faktiskt lite skrämmande och jag kan säga att jag har fått bita mig i tungan många gånger, inte minst när en förvisso nybliven ridlärare men ändå, sitter och rider sin klart halta häst utan att märka någonting :arghh:. Och denna person skulle jag sedan rida lektion för, det gick väl så där kan jag säga :meh:

Så man kan mycket väl få helt fel kunskap på en ridskola också tyvärr men det är min erfarenhet.

Usch så negativt det blev, förlåt men det är så jag har upplevt det, att det mest grundläggande missas även på ridskolor. :cry:
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Visst finns det många usla ridskolor och jag beklagar att du hamnade på en/flera av dem men jag hoppas att du håller med mig om att chansen ändå är större att man får kunskap om man går på ridskola än ifall man låter bli? Det finns ju bra ridskolor också.

Det är också detta i ditt inlägg som jag menar med att man inte kan förlita sig på andras kunskap även om det råkar vara ett stort stall. Jag kan ju lova att många av de som hade sin häst uppstallad på de ridskolor du ridit på har fått väldigt felaktig information och kunskap.
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Tja, tydligen är det viktigare att man är erfaren för att skaffa häst men vilken idiot som helst får ju skaffa barn. Vem har erfarenhet av barn innan de väl får ett eget. Någon som praktiserat på dagis innan ni skaffade? :meh:
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Ja absolut så är ridskola en bra början, det jag inte skrev men som jag tänkte var att man måste vara lite (mycket?) kritiskt granskande till det man får lära sig och även söka kunskap från fler håll. Många jag träffat på tror blint på det ridskolechefen säger även om det är helt uppåt väggarna, eftersom ridskolechefen i en del fall är lite av en Gud. Att barn tycker att ridläraren är snarlik en Gud det kan jag väl förstå men vuxna människor tror lika blint de :crazy:. Köper man en ponny till sina barn så är man väl ansvarig för ponnyn då man har betalat för den?

Tex så hade vi på en (tredje ridskola jag varit på faktiskt) fruktansvärt dammigt hö, skördat i storbalar och när man öppnade balen så rök det från höbalarna, rena turen att det inte självantände. En av privathästarnas ägare kunde inte förstå varför hennes häst hade börjat hosta och när jag nämnde att höet kanske inte var det bästa fick jag till svar: Men ridskolechefen har sagt att hästarna i England skulle vara jätteglada om de fick det här höet :eek:? På fullt allvar alltså. Det ingen reagerade över var att ridskoelchefen köpte annat hö och gav sina två tävlingshästar :meh:
En av privathästarna i detta stall fick kvarka och flyttades omedelbart till ett annat mindre stall, för att äta upp sig hette det, inte ett ljud om kvarka och lektionsverksamhet och tävlingar pågick precis som vanligt :meh:

Folk är förvånadsvärt blinda emellanåt och är det pga av tidsbrist och/eller ointresse man tror på det första bästa och inte bryr sig om att kontrollera fakta överhuvudtaget? Och faktum är att ju större stall desto fler genvägar verkar man ta?
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Skulle det där ens gå att jämföra?

Till att börja med så har väl de som skaffar barn varit barn själva, gått i skola med andra barn och kanske tom har växt upp med syskon. Under graviditeten får föräldrarna div info, åker man hem direkt från BB görs det hembesök, ungen vägs och mäts och kontrolleras på div sätt. Det finns tillgång till daghem med utbildad personal till ett förhållandevis lågt pris och grundutbildningen som följer behöver man inte heller stå för själv, den sköts av utbildade pedagoger. Däremot är det förmodligen inte helt okomplicerat att lämna ungen till fodervärd ett år för att man vill studera eller jobba utomlands...

Ingen har själv varit häst, få har växt upp med hästar och det görs inga hembesök eller uppföljningar hos den nyblivne hästägaren och utbildning av proffs är långt ifrån gratis.
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

KL

Jag vet folk som HAR häst som är otroligt oerfarna... Trots att man tom vet att de har haft häst i FLERA ÅR !!!

Så köper du "rätt" häst och allt funkar så "funkar" det ju...
Som att köpa hund. Men utan att behöva göra den rumsren...

Men köper man fel häst kan det rent utsagt gå åt h-e...

Så Självklart bör man kunna rida om man ska köpa häst (och det är tanken) men annars är det ju egentligen bara en "större hund". Uppfostrar du den inte/kan du inte hantera den - så kör den över dej...
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Tja, tydligen är det viktigare att man är erfaren för att skaffa häst men vilken idiot som helst får ju skaffa barn. Vem har erfarenhet av barn innan de väl får ett eget. Någon som praktiserat på dagis innan ni skaffade? :meh:

Jag jobbade extra på dagis ett tag och jag var "barnflicka". Eftersom mamman pga olika orsaker inte klarade av att ta hand om barnet så bodde barnet hos mig dygnet runt i långa perioder i nästan ett år från han var tre månader gammal. Jag läste också ett ämne på gymnasiet som hette barn och ungdomsvård som innehöll allt ifrån barn och ungdomspsykologi till mat och utvecklingslära och jag läste en hel massa själv med så nog försökte jag skaffa så mycket erfarenhet om barn jag kunde innan jag fick barn också.
 
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Ja absolut så är ridskola en bra början, det jag inte skrev men som jag tänkte var att man måste vara lite (mycket?) kritiskt granskande till det man får lära sig och även söka kunskap från fler håll. Många jag träffat på tror blint på det ridskolechefen säger även om det är helt uppåt väggarna, eftersom ridskolechefen i en del fall är lite av en Gud. Att barn tycker att ridläraren är snarlik en Gud det kan jag väl förstå men vuxna människor tror lika blint de :crazy:. Köper man en ponny till sina barn så är man väl ansvarig för ponnyn då man har betalat för den?

Tex så hade vi på en (tredje ridskola jag varit på faktiskt) fruktansvärt dammigt hö, skördat i storbalar och när man öppnade balen så rök det från höbalarna, rena turen att det inte självantände. En av privathästarnas ägare kunde inte förstå varför hennes häst hade börjat hosta och när jag nämnde att höet kanske inte var det bästa fick jag till svar: Men ridskolechefen har sagt att hästarna i England skulle vara jätteglada om de fick det här höet :eek:? På fullt allvar alltså. Det ingen reagerade över var att ridskoelchefen köpte annat hö och gav sina två tävlingshästar :meh:
En av privathästarna i detta stall fick kvarka och flyttades omedelbart till ett annat mindre stall, för att äta upp sig hette det, inte ett ljud om kvarka och lektionsverksamhet och tävlingar pågick precis som vanligt :meh:

Folk är förvånadsvärt blinda emellanåt och är det pga av tidsbrist och/eller ointresse man tror på det första bästa och inte bryr sig om att kontrollera fakta överhuvudtaget? Och faktum är att ju större stall desto fler genvägar verkar man ta?

Ja ibland blir man verkligen mörkrädd och det finns så många ridskolor som är så dåliga att hälften vore nog. Jag vet inte hur det är nu eftersom det är längesedan jag lämnade ridskolevärlden men när jag jobbade på en ridskola så hade vi regelbundna kontroller ifrån ridsportförbundet. Finns inte det längre? Då kontrollerades alltifrån grovfodrets kvalité till hur stallet var utformat, hästarnas hull och muskulatur, ridhus med tillhörande underlag och ridbanor och deras underlag och säkert en hel massa annat som jag har glömt. Det var också tvunget att personalen hade ett visst mått av utbildning för att man skulle få kalla sig för ridskola och för att få ha ridsportförbundets tavla uppsatt.
Sökte på ridsportförbundet nu men kan inte hitta någon lista på vad de går igenom men kontrollerna finns iallafall fortfarande.

Min erfarenhet är tyvärr också att större stall är de värsta. Det blir som ett minisamhälle med en hierarki som absolut inte går att bryta. Den som är högst upp bestämmer och dess ord är lag. Så är det bara och det kan vara hur dumt som helst men det är ändå rätt för dem.

Självklart ska man ta ansvar om man köper en ponny till sina barn men det verkar som om många inte förstår det. Kan det bero på att de inte har djuret hemma? Att någon annan fodrar, släpper ut och in och byter täcken? Har man hästen hemma så finns det ju inget annat alternativ än att ta hand om den själv men har man den inhyrd så behöver man ju i vissa fall inte ens åka dit annat än om man vill rida och det kan man ju göra när man har lust :meh:
 
Senast ändrad:
Sv: Oerfaren eller erfaren?

Som barn gick jag på ridskola ca 2 år, Då var jag kanske 10-12 år.

Som 15 åring hade jag en medryttarhäst som jag red ut på 2 dagar i veckan.

2010 började jag på ridskola igen som vuxen, red där ca 1 år 1 ggn/vecka innan jag skaffade mig en medryttarhäst.
Tränade för tränare och lärde mig betydligt mer än vad jag gjorde på ridskolan eftersom jag hade möjlighet att rida ofta och på egen hand också lära mig.
Denna medryttarhäst hade jag sedan på foder, fram till nov 2012, då jag skickade tillbaka honom till ägaren. Vi klickade inte längre, hästen var egentligen för svår för mig.
December 2012 köpte jag min första egna häst. Denna häst har fått mig att utvecklas enormt mycket. Både ridmässigt med också som hästmänniska.

Vi ligger idag på 110 hoppning och LA dressyr.

Tränare har berömt för hur välriden och följsam hästen är
Har fått mycket beröm för min ridning med tanke på min korta ridkarriär. Veterinärer och ET har berömt mig för hur fin min häst är i hull och muskulatur. Detta innebär ju att jag gör rätt i min hästhållning.

Jag har inte varit rädd för att fråga eller ta hjälp när jag kört fast med något gällande hästägandet. Det är så viktigt att man inte är rädd för att be om hjälp.
T.ex så hade jag mycket liten erfarenhet av sårvård etc, men sådant har jag lärt mig på vägen, mycket tack vare de hästmänniskor runt omkring mig.

Anser att så länge man har en bra egen grundridning/hantering och ett sunt förnuft så bör det inte vara något hinder för att skaffa egen häst, trots att man inte är erfaren.
Se till att skaffa en bra hovslagare och att du har en bra veterinär när det väl behövs. Även tränare
Framförallt, skaffa inte en för svår häst.

Man blir aldrig färdiglärd! Viktigt är att ha viljan och våga be om hjälp!
 

Liknande trådar

Hästvård Hovslagaren var här igår. Han hade sin praktikant med som varit med ett par gånger förr. Hen går sista terminen på...
Svar
19
· Visningar
1 129
Senast: TinyWiny
·
Ridning Hej allihopa! 😊 Jag är ny här och skulle gärna vilja höra era tankar om något jag funderat mycket på. Jag är relativt ny på det här med...
2
Svar
22
· Visningar
1 954
Senast: Kajsalisa
·
Avel Halloj! Jag har ett 17-årigt sto som är dräktig och kommer föla någon gång i maj. Är så taggad då detta kommer bli mitt första föl...
Svar
6
· Visningar
865
Senast: Freazer
·
Hästmänniskan Hej! Jag är 12 år och älskar hästar! Min dröm är att ha en egen ponny. Jag har ridit i ungefär 7 år på ridskola. Och just nu rider jag...
2
Svar
34
· Visningar
2 751
Senast: Häst_
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • ”Hund” 2005-2010
  • Hjälp!
  • Uppdateringstråd 31

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp