Nu är jag less!

[FrontLine_]

Det här kommer bli lite av en klagotråd, så dom som inte känner sig på humör bör inte fortsätta läsa

Jag är gravid, och har snart gått fyra månader. Och jag är less! Illamåendet och kräkningarna tar kål på mig, dom upphörde i ca två veckor, men nu har det kört igång igen. Har provat alla tips jag har fått men inget tycks hjälpa. Jag känner TOTAL avsmak för precis allt som har med mat att göra (förutom surströmming?). Tål inte lukten av mat, kryddor, tål inte att se vissa saker och oftast blir det att kuta på toa och allt kommer upp igen. Jag vet tusan inte vad jag ska göra längre? Känns som att jag håller på att försvinna!

Och denna trötthet och humöret, vad gör man åt det? Sova mera? Funkar inte det heller.. Jag skulle kunna somna sittandes eller ståendes, vart jag än är. Och magontet, varför har jag det, och ska det aldrig försvinna??

Jag äter både extravitaminer och järntabletter, och tycker iaf att jag förtjänar att må lite bättre haha. Men icket. Nästan så att det bara blir värre? Och det sliter i tuttarna så jag tror seriöst att dom håller på att ramla av. Så, Är allt detta normalt eller har jag bara en jobbig graviditet?:P

Jag vill snabbspola dom här sista månaderna och bara på pluppa ut bäbisen

 

[bananabambi]

Sv: Nu är jag less!

Det är normalt

För mig gick det i vågor, ibland var jag så less på att vara gravid att jag bara ville sova i alla månader som fanns kvar. Långt till BF, man mår dåligt, ser bara att allt blir värre och värre...

Men det brukar vända, förr eller senare.

 

[FrontLine_]

Sv: Nu är jag less!

Det är normalt

För mig gick det i vågor, ibland var jag så less på att vara gravid att jag bara ville sova i alla månader som fanns kvar. Långt till BF, man mår dåligt, ser bara att allt blir värre och värre...

Men det brukar vända, förr eller senare.

haha ja, då är det bara att hoppas att det vänder för jag vill må bra! Man är ju så glad över det, men samtidigt orkar man inte vara det för att man mår skit haha..:P

 

[Flyttfogel]

Sv: Nu är jag less!

Jag tyckte inte alls om själva tillståndet att vara gravid, jag spydde konstant de första 4½månaderna, åt 2 rostade mackor med ost + 1 glas kall oboy till frukost, lunch, middag och kvällsmål i.. pjaa... ca 5 månader.. i 6:e månaden började jag klara av att äta lite mat igen men det var så mycket som var såååå äckligt
Allt luktade illa, min sambo var gräsligt trött på mackor o oboy, han fick inte laga mat för det osade ju så vidrigt..
Jag spydde bara jag såg en burk champinjoner, för att någon pratade om kokt ägg och jag fick kvälvningar av att prata i telefon.

Det blev lite bättre där efter 4-5 månader men under hela graviditeten klarade jag inte av att kliva upp före 8 på morgonen för då satt jag hukad över en toastol resten av dagen, jag fick dispans på jobbet och började 9 istället..

Det häftigaste är att direkt efter förlossningen, och då menar jag direkt! har allt detta släppt! Allt blev plötsligt så gott o jag mådde så bra! Mindre än ett dygn efter att Adam är född fick min käre sambo ta en tur till McDonalds, det var såå gott med en BigMac!! Jag som inte ens kunnat se åt ett gyllene M längs vägen utan att kräkas på 8 månader! DET är skithäftigt! Att helt plötsligt tycka att grillad kyckling vore gott, kunna ta fram ett pkt köttfärs o fixa middag och för att inte tala om marsipan... Jag frossade princesstårta efteråt...