Nosövningar som inte(!) är spår?

[Red_Chili]

Min Aysu har en fruktansvärt bra nos, en som hon till skillnad från mina tidigare salukis faktiskt vet att finns också

Jag har märkt det i skogen, hur hon kör ner nosen i marken och målmedvetet och med enormt drag i kopplet försöker spåra efter vilt som försvunnit ur synhåll. Det är inget "härja runt i hopp om att hitta något", utan hon letar upp spåret och spårar med nosen som limmad i marken.

Jag märkte det häromdagen i skogen, när jag kastat en pinne åt henne som försvann bland massor av andra pinnar. Hon letade runt lite, men kom ganska snabbt tillbaka med just den pinne jag kastat. (Mina andra salukis skulle bara ha tagit en pinne vilken som helst och kommit, men Aysu ville hitta rätt pinne).

Det får mig att tänka att det ju vore kul om hon fick använda nosen till något också, men jag vill INTE hålla på med spår ute med henne, för jag vill inte riskera att hon självmant letar upp vilt med hjälp av spåren efter dem. Skulle hon börja med sådant, då hade hon blivit enormt mycket svårare att ha lös ute och det hade begränsat oss mycket.

Men, det måste ju finnas andra nosövningar att pyssla med än personspår/viltspår.

Vad ska vi hitta på? Jag har noll koll på det här området

 

[jerseyko]

Min Aysu har en fruktansvärt bra nos, en som hon till skillnad från mina tidigare salukis faktiskt vet att finns också

Jag har märkt det i skogen, hur hon kör ner nosen i marken och målmedvetet och med enormt drag i kopplet försöker spåra efter vilt som försvunnit ur synhåll. Det är inget "härja runt i hopp om att hitta något", utan hon letar upp spåret och spårar med nosen som limmad i marken.

Jag märkte det häromdagen i skogen, när jag kastat en pinne åt henne som försvann bland massor av andra pinnar. Hon letade runt lite, men kom ganska snabbt tillbaka med just den pinne jag kastat. (Mina andra salukis skulle bara ha tagit en pinne vilken som helst och kommit, men Aysu ville hitta rätt pinne).

Det får mig att tänka att det ju vore kul om hon fick använda nosen till något också, men jag vill INTE hålla på med spår ute med henne, för jag vill inte riskera att hon självmant letar upp vilt med hjälp av spåren efter dem. Skulle hon börja med sådant, då hade hon blivit enormt mycket svårare att ha lös ute och det hade begränsat oss mycket.

Men, det måste ju finnas andra nosövningar att pyssla med än personspår/viltspår.

Vad ska vi hitta på? Jag har noll koll på det här området

Leta svamp kanske
Eller markera konstiga saker, tänker lite polishund/tullhund.

Läste i ett jaktforum en kille som för att prägla hunden på ett visst spår fick tillgång till ett hjorthägn där han la spåret. Krävs ju lite att hitta rätt bland ett 30 tal hjortar som knallat fram och studsar upp framför näsan.

Jag har läst om några som haft "spårtävling" de har lagt spår och i spåret tex 50 kapsyler som haft nån doft på sig (Tror de hade legat i en burk med massa päls) och den som haft flest kapsyler i spårslut vann.

 

[Migo]

Jag skulle vilja säga att kontrollerad spårträning har minskat intresset för att spontanspåra betydligt, och jag upplever att det är mycket lättare att bryta dem om de väl blir sugna.

Att går hårda spår i stadsmiljö är ganska långt från viltspår men är tokroligt att göra.

Annars är ju den nya grenen Nose Work på frammarsh i landet, vet att det finns minst en duktig utbildare som har kurser i Stockholm.

 

[Migo]

Boss och Fridolf sökte försvunnen sköldpadda i söndags. På en gård med massa lösa höns, ankor, katter kaniner och får(!) utan att påverkas i nån högre grad av störningen. (tyvärr slutade spåret i ett skogsbryn bakom gården så nån sköldpadda hittade vi inte. Men med tanke på att den var försvunnen sen 5 månader tillbaka var hoppet inte så stort)

När de väl lär sig att det är arbete som ska utföras blir de väldigt störningståliga!

 

[Monstermom]

Bara så det är sagt till att börja med (även om du säger att du inte är intresserad av det ), så är ju själva poängen med spår att sätta kontroll över ett i grunden naturligt beteende. Man lär alltså inte hunden att spåra, utan att spåra när och hur föraren vill det, och att enbart spåra det begärda "bytet". Så jag skulle snarare säga att risken att hon blir mer benägen att spåra vilt borde minska istället för att öka om hon blir spårvan - men det kan såklart alltid finnas undantag.

Och hur som helst är det ju som du säger, att det finns många sätt att använda nosen. Enkla saker kan vara att lära henne leta efter specifika saker (Monster kan hitta nycklar, plånbok & mobil om jag ber honom - och ibland bara om han har tråkigt - vilket var väldigt skönt den gången jag upptäckte att jag tappat bilnyckeln någonstans på ett aktivt hygge utan mobiltäckning, tex ), eller att leta doftpinnar i ruta (använder 3-5 tandpetare med Monster, vallar upp en gräsplätt och skickar ut honom att leta, smått & snabbt, typ - för mig i alla fall), och såklart specialsök är jättekul!

Kanske du kan prova på personsök också, om du har någon aktiv grupp i närheten?

 

[Red_Chili]

Annars är ju den nya grenen Nose Work på frammarsh i landet, vet att det finns minst en duktig utbildare som har kurser i Stockholm.

Det har jag inte hört talas om, du får gärna berätta mer om du vill! (eller skicka länk till sida med bra information)

 

[Red_Chili]

@Monstermom, jo, jag har hört det måånga gånger från olika håll när jag berättat att jag inte vill spåra med vinthund Jag har dock hört om flera som spårat ordentligt med sina vinthundar och som då fått hundar som blivit omöjliga att ha lösa. Även om tanken är att hunden ska spåra när människan vill det, så betvivlar jag starkt att det blir så på riktigt. Det är verkligen inte så att mina hundar någonsin väntat på kommando för att göra saker nämligen :P Tex minns jag fortfarande hur förvånad jag blev när lampan i taket slocknade när jag tränade med min Zala. Då var det Wahidah som också ville vara med och släckte lampan för att fånga min uppmärksamhet Och ja, att lära jaktidioter fler sätt att söka upp roligheter att jaga... jag tror att det blir extremt svårt att få dem att bara göra det vid mina utvalda tillfällen. Kanske möjligt för rätt person, men jag betvivlar att jag är rätt person för att få det att fungera. Det är en risk jag inte är beredd att ta helt enkelt.

Att söka efter specifika saker skulle absolut kunna vara något, borde ju gå att variera svårighetsgraden mycket där också. Hittills har hennes "spårövningar" mest bestått av att jag kastat ut lite godis på marken som hon får leta upp

 

[Jenka]

Hundhallen har kurser. Är väl en typ av specialsök?

Förutom spår kör jag uppletande (av leksaker, pinnar eller vantar i vallad ruta), lydnadens vittringsapportering, kantarellsök, tesök och husse kör sök efter gurka och isbitar inne. Och personsök (dock bara med husse och inte med träningsgrupp eller ordentliga markeringar, än i alla fall) samt godissök (det sistnämnda gärna i träd. Vilket dock lett till att det letades kantareller i barken på en tall häromdagen ).

 

[Migo]

Mer om k9 nose work
http://www.k9nosework.nu/Svenska-Startsida
http://lyckligahundar.se/page24.html

 

[HeleneK]

Jag testade hårda spår på asfalt med strumpvatten för första gången i veckan, hur kul som helst! Lägg dina använda strumpor i vatten över natten. Häll vattnet i en sprayflaska. Hitta en asfalterad plats som inte är så trafikerad, parkeringsplatser bakom stora butiker kan funka bra. Spraya strumpvatten i varje fotspår och gå ett rakt spår på typ 30 m. Gå ut ur spåret och ta en "omväg" tillbaka. Krävs ingen liggtid, ta ut hunden. Belöna direkt när hunden går i kärnan!

Sen kan man försvåra genom att spraya i varannat fotsteg, och sen minska ännu mer.

 

[Red_Chili]

Jag testade hårda spår på asfalt med strumpvatten för första gången i veckan, hur kul som helst! Lägg dina använda strumpor i vatten över natten. Häll vattnet i en sprayflaska. Hitta en asfalterad plats som inte är så trafikerad, parkeringsplatser bakom stora butiker kan funka bra. Spraya strumpvatten i varje fotspår och gå ett rakt spår på typ 30 m. Gå ut ur spåret och ta en "omväg" tillbaka. Krävs ingen liggtid, ta ut hunden. Belöna direkt när hunden går i kärnan!

Sen kan man försvåra genom att spraya i varannat fotsteg, och sen minska ännu mer.

Haha, det låter som en tokig och rolig grej att testa! Ska se om jag kan få tid att prova det i helgen.

 

[jerseyko]

Jag testade hårda spår på asfalt med strumpvatten för första gången i veckan, hur kul som helst! Lägg dina använda strumpor i vatten över natten. Häll vattnet i en sprayflaska. Hitta en asfalterad plats som inte är så trafikerad, parkeringsplatser bakom stora butiker kan funka bra. Spraya strumpvatten i varje fotspår och gå ett rakt spår på typ 30 m. Gå ut ur spåret och ta en "omväg" tillbaka. Krävs ingen liggtid, ta ut hunden. Belöna direkt när hunden går i kärnan!

Sen kan man försvåra genom att spraya i varannat fotsteg, och sen minska ännu mer.

Har blivit poppis inom spårträning för jakthundar. Men då lägger man hårstrån från vilt, tex älg, i vatten och sprutar ett spår. Gör det lättare att träna tex rovdjursspår.

@Red_Chili Vet inte vart du bor, men bor du i närheten av mig kan du få komma och hämta lite björnblod. Ganska intressant och se hundarnas reaktion när de är vana att spåra på annat blod!

 

[Philosophia]

Bara så det är sagt till att börja med (även om du säger att du inte är intresserad av det ), så är ju själva poängen med spår att sätta kontroll över ett i grunden naturligt beteende. Man lär alltså inte hunden att spåra, utan att spåra när och hur föraren vill det, och att enbart spåra det begärda "bytet". Så jag skulle snarare säga att risken att hon blir mer benägen att spåra vilt borde minska istället för att öka om hon blir spårvan - men det kan såklart alltid finnas undantag.

Och hur som helst är det ju som du säger, att det finns många sätt att använda nosen. Enkla saker kan vara att lära henne leta efter specifika saker (Monster kan hitta nycklar, plånbok & mobil om jag ber honom - och ibland bara om han har tråkigt - vilket var väldigt skönt den gången jag upptäckte att jag tappat bilnyckeln någonstans på ett aktivt hygge utan mobiltäckning, tex ), eller att leta doftpinnar i ruta (använder 3-5 tandpetare med Monster, vallar upp en gräsplätt och skickar ut honom att leta, smått & snabbt, typ - för mig i alla fall), och såklart specialsök är jättekul!

Kanske du kan prova på personsök också, om du har någon aktiv grupp i närheten?

Jag känner som R_C med en av mina whippetar. Jag började viltspåra med henne, men det jag mest upplevde med henne var att hon blev mer uthållig i spårandet. Tidigare gav hon upp när hon inte hittade klöven eller det hon spontanspårade direkt. När tålamodet blev bättre, ja då spårade hon mer metodiskt efter klöven, men tyvärr så har hon även blivit mer metodisk och uthållig när det kommer till spontanspår. Och när det blev på det viset så vågade jag inte fortsätta.

 

[Is]

Det är ju stor skillnad på viltspår och personspår. Det ena triggar ju inte det andra och Att träna personspår enbart gör ju att du kan förbjuda hunden att ta upp viltspår överhuvudtaget.

Men annars är ju uppletande och vittringsapportering roligt att jobba med. Själv tycker jag att det är otroligt intressant att se en rutinerad hund jobba i uppletanderutan. Alla hundar har olika tekniker för att söka upp föremålen, förra hanne som vi hade, hade själv lärt sig att lättaste sättet att hitta föremålen var att söka upp det hörn på rutan där vinden blåste ut från rutan. Med den tekniken var han sjukt säker och hittade föremål vid samtliga skick alltid genom att dra i vindens riktning och bara kasta om när vittringen passerade

 

[Blueberry]

Min Aysu har en fruktansvärt bra nos, en som hon till skillnad från mina tidigare salukis faktiskt vet att finns också

Jag har märkt det i skogen, hur hon kör ner nosen i marken och målmedvetet och med enormt drag i kopplet försöker spåra efter vilt som försvunnit ur synhåll. Det är inget "härja runt i hopp om att hitta något", utan hon letar upp spåret och spårar med nosen som limmad i marken.

Jag märkte det häromdagen i skogen, när jag kastat en pinne åt henne som försvann bland massor av andra pinnar. Hon letade runt lite, men kom ganska snabbt tillbaka med just den pinne jag kastat. (Mina andra salukis skulle bara ha tagit en pinne vilken som helst och kommit, men Aysu ville hitta rätt pinne).

Det får mig att tänka att det ju vore kul om hon fick använda nosen till något också, men jag vill INTE hålla på med spår ute med henne, för jag vill inte riskera att hon självmant letar upp vilt med hjälp av spåren efter dem. Skulle hon börja med sådant, då hade hon blivit enormt mycket svårare att ha lös ute och det hade begränsat oss mycket.

Men, det måste ju finnas andra nosövningar att pyssla med än personspår/viltspår.

Vad ska vi hitta på? Jag har noll koll på det här området

Uppletande!
"Hitta tappad grej och lämna den till matte." Jag håller på och lär Ivan det

 

[em-pirre]

Men åh vad spännande det låter, @HeleneK !

Min har en bra nos, men blir flamsig börjar söka med ögonen istället.

Hemma kan hon i princip trampa på grejen hon söker samtidigt som hon halvt hysteriskt sniffar i luften och försöker se omkring sig.
Lite facepalm-känsla.

Mat i spåret gör henne ännu mer tramsig och flamsig, men strumpvatten bara MÅSTE vi testa!

 

[Och_Aye]

Röstar också för K9 nosework! Det är kul, går att variera i det oändliga och dessutom kommer man kunna tävla i det så småningom.

 

[Tibialis]

Min Aysu har en fruktansvärt bra nos, en som hon till skillnad från mina tidigare salukis faktiskt vet att finns också

Jag har märkt det i skogen, hur hon kör ner nosen i marken och målmedvetet och med enormt drag i kopplet försöker spåra efter vilt som försvunnit ur synhåll. Det är inget "härja runt i hopp om att hitta något", utan hon letar upp spåret och spårar med nosen som limmad i marken.

Jag märkte det häromdagen i skogen, när jag kastat en pinne åt henne som försvann bland massor av andra pinnar. Hon letade runt lite, men kom ganska snabbt tillbaka med just den pinne jag kastat. (Mina andra salukis skulle bara ha tagit en pinne vilken som helst och kommit, men Aysu ville hitta rätt pinne).

Det får mig att tänka att det ju vore kul om hon fick använda nosen till något också, men jag vill INTE hålla på med spår ute med henne, för jag vill inte riskera att hon självmant letar upp vilt med hjälp av spåren efter dem. Skulle hon börja med sådant, då hade hon blivit enormt mycket svårare att ha lös ute och det hade begränsat oss mycket.

Men, det måste ju finnas andra nosövningar att pyssla med än personspår/viltspår.

Vad ska vi hitta på? Jag har noll koll på det här området

Uppletande av saker älskar min toka. Även vittringsapportering. Hon har inte alls förstått meningen med att apportera i andra sammanhang men i uppletandet och vittringsapporteringen så plockar hon glatt in sakerna.
I helgen ska vi gå på kurs i K9 nose work, kan berätta om det på söndag kväll
Vi kör även personspår och viltspår och jag har inte märkt att hon skulle bli mer benägen att jaga/spåra vilt av det.

 

[AraSlei]

Lär henne leta reda på dina nycklar och/eller mobiltelefon

Ladda hittade min mobil som jag tappat på Gärdet häromdagen. Väldigt användbart för en klantmänniska som jag

 

[Hyacinth]

Kantarellsök, det är så trevligt användbart.