Den typen av nosgrimma kallas ibland stolpnosgrimma, jag använder det. Den är till för att stabilisera tränset och gör det bra även löst spänd. Min känsliga häst älskar det.
Jag har förstått att det också används som säkerhet vid körning, om bettet skulle gå av kan man fortfarande styra hästen med grimman.
Jag har funderat likadant som du, varför hittade man på nackremmen?
Ursprungligen användes ju nosgrimma just som en grimma för att binda upp hästen vid paus men huruvida det var med eller utan nackrem vet jag inte. Kanske finns svaret där för den historiskt intresserade.
Mina två teorier är som följer:
Estetiskt/passa fler hästar:
Man får fler alternativ i höjdled genom att ha nackrem på grimman, då kan man höja och sänka den oberoende av bettet.
Min andra teori handlar om dagens dominanta, resultatfokuserade ridning:
Om man drar stolpnosgrimma så hårt som många drar sina nosgrimmor idag så fastnar sidostyckena och begränsar därmed inverkan från bettet. Genom att sära på grimma och sidostycken kan man stänga igen hästens mun hårt och samtidigt flytta bettet nästan hur långt som helst utan något som tar emot med sina tygeltag, förutom hästens mun då. Alltså blir ett vanligt engelskt huvudlag potentiellt skarpare.
