Javisst, men det är som ökad lydnad - det fungerar fint när man fått till det. Men innan så hjälper det inte. Hänger du med hur jag menar?
Såhär efter att ha lärt känna damen lite mer så har jag nog dels lättare att förklara vad det är jag "är ute efter", och också själv fått lite mer koll på det.
Hon piper inte iväg, eller det kanske hon gör en vacker dag, men det är inget hon gör sådär bara för att såfort hon känner att hon kan iaf. Men hon "vet" också när man inte behöver lyssna och gör det då inte mer än nödvändigt typ. Idag är ett ganska bra exempel på det jag skulle vilja ha en liten temporärlösning på. Idag var damen pigg som en spigg efter att ha stått några dagar, och jag provade gagbettet som hon inte hade något emot men heller inte ansåg var starkt/skarpt. Hon är tittig och stark, men hon "gör" inte så mycket. Vilket för all del är lite av problemet ;P
Vi kan utan problem skritta på lång tygel, och för det mesta skritta i trevlig form på tygeln med. I trav däremot så det finns två växlar. Av tacksam anledning är hon rätt lätt att lägga i jogg, och om man bara påminner ibland så går hon där. Men hon är rätt stark och stum där med sådana här dagar, och halvhalter blir lite för kung och fosterland genom handen. Den andra växeln kan vi kalla frisk trav. Eller flaxtrav. Där blir hon urstark och ska jag påverka får jag ta i allt vad jag kan. Då lyssnar hon. I galopp lite samma, hon går ganska lätt lägga i ett hyfsat övervägt tempo, men hon är urstark där och lyssnar ganska dåligt. Tar jag i så blir det trav. Men det krävs att jag tar i. Och jag har konstant halva hästen i handen.
Det är i mycket en lydnadsfråga, hon vet att hon inte behöver lyssna så noga så då gör hon det inte. Men hon är bussig så när jag tar i ordentligt så gör hon som jag vill rent bromsmässigt. Jag kan även ta ner tempot genom att flytta henne för skänkeln, men det krävs att jag lägger i lite handbroms/har mycket häst i handen, annars kan man "missförstå" att matte nog ville öka lite istället
Det jag skulle vilja ha just nu är lite samma sak (fast omvänt) som du är åt när du har en häst som lyssnar dåligt på skänkeln, och så sätter du på dig sporrar. Väljer hästen att ignorera den normala, milda skänkelhjälpen, så kommer en liten stöt med sporren som ger reaktion. Och rätt snart lär sig hästen att det är lika bra att lyssna första gången på det där snälla (som den känner men väljer att bry sig om/har lärt sig att man inte behöver bry sig om). Bettmässigt brukar det här funka fint med pelham och två tyglar, om mjukt tag i "tränsbettstygeln" ignoreras, så vickar man lite på stångtygeln och rätt snart ökar "hörbarheten" för de mjuka tygeltagen. Men pelham funkade ju inte alls på den här damen.
Men det är lite det jag skulle vilja ha just nu, att när den behövs ha "hörrudu, piloten talar"-funktionen på bettet. Så vi slipper ur dragkamperna och det stumma och "okänsliga". Men än har jag inte hittat det.
Om säg ett år ser jag inte vi har behov av något annat än ett tränsbett i vardagen (jag är inte heeelt säker jag vill rida henne på tränsbett på en terrängbana, men det beror på hur beter sig, kan gå fint där med). Men just nu skulle jag vilja ha den där "extra" signalen att ta till.
Och ORS är absolut en hjälp, men för att lära in det behöver jag andra omständigheter/faciliteter än jag har nu. När det sitter så fungerar det utmärkt under ridturerna som de är nu. Men det var vägen dit. (På samma vis kommer ökat trim i ridhus minska problemen ute, eller förhoppningsvis iaf, finns ju de som vet skillnaden mycket väl, men jag kan inte trimma ute nu eftersom vi har lite hörsamhetsproblem).
Jag tror fö att hon är riden med rätt mycket hand tidigare, men jag varken tycker om att rida så eller är fysiskt kapabel till det. Men hon går rätt bra att larva runt på ganska lös tygel på. Det blir ju form osv därefter såklart - men hon piper inte eller hittar på hyss.