Ni som har hästar som följer er lösa...

[Luna10]

...kan ni ha dem lösa överallt?
Tycker man ofta ser t.ex. i samband med lastningsbekymmer att "annars är hästen superlydig och följer mig lös o.s.v."
Är det bara på inhägnat område den följer lös, eller var som helst? Om svaret är bara på inhägnat område, är hästen då verkligen så lydig som man tror?

Frågan är högst fritt ställd Är själv inne på min fjärde häst. Min första, numera död, kunde jag ha lös på promenader. Hade ändå grimskaft kopplat på trafikerade vägar för säkerhets skull. Två av mina nuvarande följer mig utan vidare lösa på inhägnad område, stannar när jag stannar o.s.v. Men jag skulle inte drömma om att ha dem lösa ute i skogen. Kommer det för stora distraktioner eller frestelser så blir jag ganska ointressant Detta är ändå hästar som fungerar utmärkt att hantera och rida i övrigt. Min nyaste ponny däremot kan jag ha lös var som helst och han har koll på mig hela tiden, lyssnar o.s.v. Ponnyn är den av mina hästar jag "klickar" bäst med. Kan kanske ha betydelse?

Jag tänker lite så att skulle min häst INTE följa mig lös i ridhus/ridbana där det inte finns störningar och frestelser, så skulle jag bli riktigt orolig. Men att följa lös även ute i det fria är lite överkurs som kräver en mycket god kommunikation?

 

[skiesabove]

Jag har inte provat, och kommer nog inte att prova heller. Känns för riskabelt iom bilvägar etc, och att han kan tappa fokus på ridbanan också (vissa dagar är bajshögar mycket mer intressant än jag).

 

[Fibusen]

Jag brukar slänga över grimskaftet över halsen när vi är ute på promenader,han följer mig då,stannar när jag stannar osv,men skulle jag plocka av han grimman/grimskaftet så skulle det nog bli: "Vad menar du? Är jag friiiiiiii att göra vad jag vill?! Tjohoooooooooooooo! "

Sen skulle jag se en gul rumpa försvinna längre och längre bort i horisonten!

 

[Alexandra_W]

Jag har min minsta lös i skogen och sådär. Fast jag kräver inte att han ska "gå fot". Han får fnatta runt, så länge han har koll på var jag är och håller sig inom hyfsat avstånd och följer efter (ie springer ikapp mig om jag går för långt bort), och så länge han kommer när jag ropar.

Så ja jag kan ha honom lös överallt rent så (fast jag skulle inte ha det där det finns trafik etc, även den raraste häst kan bli skrämd!), men nej han följer mig inte överallt. Men det har jag aldrig krävt av honom heller.

 

[frej]

Åringen hon hänger med lös när vi rider eller kör och även till och från hagen in i stallet.
nordisdamen hon går lös till och från hagen in i stallet, har prövat och ha henne lös men då vänder hon hem när hon anser att vi gått tillräckligt lång, kan handla om allt från 50 - 500 meter beror även på hur hungrig hon är
Det tredje stoet är en mamma gris och följer gärna mig lös

Nu bor vi i en liten by och vägen är inte så vältrafikerade och byborna visar hänsyn och skogsmark finns det gott om

 

[Csillag]

Min häst var väldigt duktig på att följa mig när vi lekte. Han följde mig i alla gångarter. Men det var i hagen, utanför hagen så var jag inte alls lika rolig längre och gräset mer frestande. Men jag tycker ändå att min häst var lydig. På promenader följde han mig som en hund när grimmskaftet var på. Hade jag tagit av det hade han antagligen gått iväg. (följde han mig eller grimmskaftet) Hade gärna sett att han ville följa mig genom eld och vatten men tror inte att det hade skett även om vi fått fler år tillsammans att träna på

 

[the_connemara]

Det är ju bara trams när man säger att "min häst är sååååå lydig annars". Precis som det är trams att en dressyrhäst bara kan sköta sig inne på en ridbana.

Hästarna är alldeles säkert superduperlydiga under vissa omständigheter men någon grundlydnad finns det ju inte. Vart man drar den gränsen är ju så himla olika. För mig är det tex inte relevant hur lydig min häst är lös på en åker men kommer han någonsin lös så ska han vara kontaktbar, det är otäckt med helt "blinda" lösa hästar tycker jag.

Min är definitivt inte lydig lös men det är ju inte så konstig när min säkerhet sitter i snöret och jag bara ser framför mig att han skulle springa bort direkt Däremot är han überlydig i snöre, han är liksom född sådan och det har jag ju självklart valt att förvalta väl. Sedan kan man ju mycket väl leka med honom i en stor hage, han går och springer i 99 fall av 100 fint bredvid utan snöre ute på vägarna, behöver inte dras en massa i vid diskussioner utan följer på kroppspråk osv. Det räcker för mig

Det är ju en himla skillnad på hur hästar är i grunden. Min är en ponny, visserligen en rätt trevlig ponnytyp, men han kommer ju aldrig någonsin i närheten av varmblodshästar med mer nerv. På gott och ont. Det är liksom lite mer "men alltså här finns gräääääs" och "kul buske där borta, nu går jag hit. Oj, tappade jag bort dig matte? Jaja, du får väl gå ikapp, du tog ju fel håll." typ

 

[Alexandra_W]

För mig, som som sagt inte kräver att lillknatten ska gå fot lös, så handlar det eg inte så mycket om lydnad det med lös. Utan för mig handlar det mer om att han anser jag är en rätt trevlig prick som han gärna umgås med. Och därför håller rätt på och sprintar efter om jag försvinner för långt bort. Samma sak när han kommer när jag ropar - ser det mer som att han tycker jag är helt okej och gärna kommer och kollar vad jag vill. Okej, jag är lite imponerad att jag är roligare än gräs - han är ponny och går i helt gräsfri hage, så en stor grön äng är ju rätt rejäl konkurrens ,)

men gå fot lös och följa varje vändning och tempoändring handlar om lydnad. Precis som med hunden faktiskt. Jag kräver sällan hunden ska gå fot heller iofs, just för jag inte ser så stor anledning. Han kan lika gärna få nosa, stanna och kolla nåt om han vill etc - bara han håller sig vid mig och kommer när jag vill. Det kräver en enorm koncentration för att "gå fot" och det kräver jag bara när det just krävs. Således ät snöre en fin uppfinning, då kan man kombinera full koll även om ngt dyker upp/djuret blir skrämt, med att det ändå inom givna ramar kan få ha lite frihet.

 

[Linnea_]

Min ena häst följer mig vanligtvis i princip överallt. Men jag skulle aldrig ta av grimman. Hon går efter, stannar, travar osv på inhägnat område, på vägen och skogen. Om det finns många intressanta (och goda) saker kan hon tappa fokus på mig, men oftast är det inga problem. Andra hästen är en annan femma. Går ju efter i grimskaft såklart och oftast på ridbanan, men känner inte att jag kan lita på honom på samma sätt. Men han har en helt annan personlighet. Det är honom som jag ändå känner att jag passar bäst med, så för min del handlar det inte om att klicka.

 

[startpompe]

Min ponny följer mig lös om vi är på ridbanan. Skulle jag släppa lös honom på något annat ställe skulle han bara ställa sig och äta och inte bry sig ett dugg om jag gick där ifrån eller inte. Men han springer ju inte bort i alla fall

 

[Luna10]

Tänker att det är lite samma som med att rida utan träns. Att det fungerar bra på inhägnat, tryggt område om hästen är van att ridas med bett. Samma med en häst som är van att ledas med grimskaft, den följer med utan också, ända tills något händer som normalt kanske skulle ha orsakat spänning i grimskaftet, typ att hästen tittar bortåt, stannar eller så. Hästen märker att inget tog emot, jag är fri. Typ.
Med min ponny är det lite som med Alexandra ws, kräver ingen millimeterlydnad utan han går lite som han vill men kommer på inkallning - för att han vill. Därför är han också kopplad på trafikerad väg.

 

[the_connemara]

Tänker att det är lite samma som med att rida utan träns. Att det fungerar bra på inhägnat, tryggt område om hästen är van att ridas med bett. Samma med en häst som är van att ledas med grimskaft, den följer med utan också, ända tills något händer som normalt kanske skulle ha orsakat spänning i grimskaftet, typ att hästen tittar bortåt, stannar eller så. Hästen märker att inget tog emot, jag är fri. Typ.
Med min ponny är det lite som med Alexandra ws, kräver ingen millimeterlydnad utan han går lite som han vill men kommer på inkallning - för att han vill. Därför är han också kopplad på trafikerad väg.

Just det där har jag som matte extremt svårt för. Jag vill kunna få fysisk kontakt med huvudet, däri ligger typ all min "säkerhet" Min behöver aldrig dras i, varken vid ridning eller från marken, om man nu inte vill det (jag rider "engelskt" med stöd och vill ha mer stöd i bland och ibland vill jag inte släppa utan rida bort stödet sas). Men just det där att kunna ta kontakt, lite som "hallå hästen" ger mig väldigt mycket trygghet.

 

[Mia_R]

Min första häst som var en sk "problemhäst" = felhanterad, kunde jag släppa lös i en glänta eller på fjället utan att hon stack, hoppade jag av gick hon med mig utan att jag höll henne och stannade jag vid en stor mumsig tuva klöver åt hon och följde sedan med mig igen. Vår kontakt var speciell, det var hon och jag mot resten av världen och det förtroende hon gav mig har jag aldrig upplevt igen.

Mina hästar idag kommer när jag ropar på dem och lillpojken har avbrutit lek med kompisar för att komma galopperande när jag ska ta in honom, men med högst älskade hade jag ett speciellt band och hon hade fått så jäkla mycket spö i sitt unga liv innan hon blev min, men det var verkligen hon och jag.

Jag är så glad att vi fick chansen när hon skulle slaktas som 4-åring för hon var "tokig", men jag kommer sörja henne så länge jag lever.

 

[skiesabove]

Just det där har jag som matte extremt svårt för. Jag vill kunna få fysisk kontakt med huvudet, däri ligger typ all min "säkerhet" Min behöver aldrig dras i, varken vid ridning eller från marken, om man nu inte vill det (jag rider "engelskt" med stöd och vill ha mer stöd i bland och ibland vill jag inte släppa utan rida bort stödet sas). Men just det där att kunna ta kontakt, lite som "hallå hästen" ger mig väldigt mycket trygghet.

Appropå just det här med kontakt med huvudet och "hallå hästen", det använder jag även lös (lös på inhägnat område). En bra dag med tight kontakt mellan oss, om han bryter kontakten för att ex sniffa på bajs, så räcker det med att jag tittar på han och börjar gå för att han ska börja följa igen. En "dålig" dag kan jag behöva gå fram till han, nudda huvud/hals eller bogen och sen börja gå igen för att ta upp kontakten.

Men som sagt, lös "på riktigt" är vi inte redo för (och kanske aldrig blir). För mycket flyktinstinkter och för lite trygghet i mig när traktorer anfaller :-D.

 

[the_connemara]

Appropå just det här med kontakt med huvudet och "hallå hästen", det använder jag även lös (lös på inhägnat område). En bra dag med tight kontakt mellan oss, om han bryter kontakten för att ex sniffa på bajs, så räcker det med att jag tittar på han och börjar gå för att han ska börja följa igen. En "dålig" dag kan jag behöva gå fram till han, nudda huvud/hals eller bogen och sen börja gå igen för att ta upp kontakten.

Men som sagt, lös "på riktigt" är vi inte redo för (och kanske aldrig blir). För mycket flyktinstinkter och för lite trygghet i mig när traktorer anfaller :-D.

Precis så gör vi med. Min är ju i princip alltid lös på gården och när jag skrittar av avsuttet vart vi än är. Oftast räcker det ju med en blick, ett ord eller liknade men vi kommer nog aldrig (och har inte som mål heller, iaf inte i nuläget) till att den kontaktet finns där stadigt på avstånd hela tiden. Just nu är det roligare att hitta kontakten på yttertömmen i tömkörningen tex :-D

 

[Egonson_]

Nja, jag vågar inte prova. Den "stora" följer mig i bland, på ridbanan brukar hon göra det. Minns jag blev glad när hon kom efter mig spontant första gången

Den lille följer med tills han hittar nåt annat kul, han är extremt nyfiken och social och intresserad av precis allt och alla, hela tiden, så lätt att glömma matte för några sekunder.
Han kommer däremot på inkallning så kanske Men just nu är det väldigt gott med allt gräs över allt och då struntar nog även han i matte skulle jag tro. Vill ju helst inte att han går ut i de gödslade åkrarna och moffar i sig..

Min förra häst kunde jag däremot ha lös nästan över allt, styra med osynliga tecken, en blick ett ord eller en vink med lillfingret. Undantaget kanske när man gick förbi springande kossor eller busiga hästar i en hage. Då blev han i bland så uppstissad så det var svårt att hålla den kontakten riktigt även om han ändå alltid hade 110% koll på mig, ett öga på matte. Den kontakten tror jag aldrig jag kommer få med en häst igen, så känns det i alla fall.

 

[lil-sis]

...kan ni ha dem lösa överallt?
Tycker man ofta ser t.ex. i samband med lastningsbekymmer att "annars är hästen superlydig och följer mig lös o.s.v."
Är det bara på inhägnat område den följer lös, eller var som helst? Om svaret är bara på inhägnat område, är hästen då verkligen så lydig som man tror?

Frågan är högst fritt ställd Är själv inne på min fjärde häst. Min första, numera död, kunde jag ha lös på promenader. Hade ändå grimskaft kopplat på trafikerade vägar för säkerhets skull. Två av mina nuvarande följer mig utan vidare lösa på inhägnad område, stannar när jag stannar o.s.v. Men jag skulle inte drömma om att ha dem lösa ute i skogen. Kommer det för stora distraktioner eller frestelser så blir jag ganska ointressant Detta är ändå hästar som fungerar utmärkt att hantera och rida i övrigt. Min nyaste ponny däremot kan jag ha lös var som helst och han har koll på mig hela tiden, lyssnar o.s.v. Ponnyn är den av mina hästar jag "klickar" bäst med. Kan kanske ha betydelse?

Jag tänker lite så att skulle min häst INTE följa mig lös i ridhus/ridbana där det inte finns störningar och frestelser, så skulle jag bli riktigt orolig. Men att följa lös även ute i det fria är lite överkurs som kräver en mycket god kommunikation?

Ingen av de jag har nu är en sådan som följer en lös överallt. Men mitt första connemarasto var ofta med lös som handhäst, på promenader osv. Hon höll koll och var alltid rätt så nära. Och kom när man kallade

 

[maryjane86]

Ponnyn går alltid lös bakom mig, har dock "säkerhets" grimskaft runt halsen, ifall det skulle komma bil (bor i urskogen, men man vet aldrig).. Däremot är han lite vildare om han går lös och jag har en till häst med, då vill han springa före och vara boss..

Skulle ej ha honom lös på riktigt trafikerad väg, utan det är i skogen, på banan och otrafikerade vägar som vi går på.. Nh tränad.