När pappan blir förloraren

Jolanta

Trådstartare
Det här kommer bli ett långt inlägg men jag hoppas och ber er att orka igenom allt och skriva om era erfarenheter och åsikter.

I onsdags tappade jag tilltron till Sveriges rättsystem.

Lite bakgrund:

Ett par som har 2 gemensamma barn, nu 2 och 4 år gamla. Bodde i en stad där ingen av dem hade anhöriga. Båda har varit föräldralediga, och båda har varit "lika mycket föräldrar".


För 1 år (barnen då 1år och 3 år)sen kom pappan till barnen hem efter att ha jobbat natt, till en tom lägenhet, varken barnen eller mamman var där. Mamman hade tagit barnen och stuckit ner till sina föräldrar, 90 mil bort. Anledningen till att hon stuckit var att paret haft ett gräl då hon hade tagit 3åringen och slängt/svingat in honom i en vägg för att han knuffat sin lillebror, något som pappan inte accepterade. Det var inte första gången hon gjort illa barnen. När den yngsta var ca 6 månader så svimmade han flera gånger. De åkte in till akuten och det gjordes en anmälan av en barnläkare då svimmningarna kunde bero på att barnet hade blivit skakat. Mamman hade erkännt för en kompis att hon skakat barnet då han skrikit "då man faktiskt får göra det för att få dem att förstå" Kompisen gjorde då en anmälan till soc. Det gjordes vidare läkarundersökningar på barnet och det kunde inte bevisas att barnet svimmade pga att det utsatts för våld. Soc gjorde ingenting alls.
Mamman började "mobba" det äldre barnet, hon knuffade bort honom när han ville titta på sin lillebror, han fick inte vara med.

De första veckorna efter att mamman stuckit var ganska lugna, mamman och pappan hade kontakt, mamman sa först att hon skulle komma tillbaka. Efter ett tag ville hon istället att pappan skulle flytta närmare henne, inte till samma stad men ändå närmare. Hon skickade gulliga mail om att de skulle fira ena sonens födelsedag tillsammans. Efter några veckor så bestämde pappan att han inte alls ville flytta, varför skulle han behöva förlora sina barn för att hon hade stuckit och gjort det omöjligt för honon att träffa sina barn på ett normalt sätt?
Samma sekund som han sa att han ville stanna kvar i sin stad så vände mamman helt, hon hotade med att ta barnen och sticka till sitt hemland, hon ringde och sa att "han aldrig mer skulle få se dem" och hon gjorde en anmälan till polisen om misshandel och kränkningar. Hon berättade i sin anmälan att pappan låst ner henne i källaren. Det fanns ingen källare där de bodde. Hon berättade att hon var livrädd för honom från dag 1 i deras förhållande, vilket rimmade ganska illa med mailen hon skickat innan pappan sa att han inte ville flytta närmare henne.

Mamman erbjöd pappan att han skulle ta det äldsta barnet och hon det yngsta som lösning. vilket pappan inte gick med på, då han ville träffa båda sina barn.
Pappan tog kontakt med advokat och så gjorde även mamman. Det blev sammarbetssamtal på soc som inte gav något.

Det intermistiska beslutet från tingsrätten blev att boendet för barnen skulle vara hos deras pappa, och att mamman skulle ha umgänge i 10 dagar/månad.
Mamman försökte skriva över barnen på hennes adress dit hon flyttat och angav för skatteverket att de hade växelvis boende, trots att det fanns beslut från tingsrätten att de skulle bo hos sin pappa.
Hon skrev in dem på dagis i sin nya stad, trots att båda föräldrarna ska skriva på för dagis, så där begick den nya kommunen fel. Hon skolade in dem på dagis fast pappan motsatte sig det. Det blev alltså så att barnen går på dagis hos henne var 4vecka, på olika avdelningar. Hon anmälde pappan för att han hade förfalskat hennes underskrift vid lån de tagit tillsammans, där det på lånepappret står att mamman själv varit med och identifierat sig själv med legitimation innan hon skrev på lånet. De andra anmälningarna mot pappan angående misshandel, hot och kränkning blev ingenting av då inget av hennes vittnen kunde säga att pappan gjort illa henne eller hotat. Hennes pappa sa i polisförhör att "Han aldrig sett något konstigt i deras förhållande".

Hon har inte låtit pappan hämta sina barn den dagen han skulle få hämta dem trots att hennes egen advokat sagt åt henne att han ska få hämta dem då. Detta är bara några av alla de saker som mamman har gjort. Pappan har gått med på alla henns nycker för att inte det ska kunna användas imot honom.

Det gjordes en boendeutreding av soc, som sa att barnen skulle bo hos sin pappa.

Rättegången (huvudförhandlingen) om barnens boende var för 3 veckor sen, 1 år efter att mamman hade flyttat. Barnen hade alltså bott hos sin pappa i närmare 1 år. Där satt mammans pappa och vittande om att parets förhållande alltid varit konstigt, att mamman hade blivit så smal och trippade på tå för sin sambo, att hon var livrädd för honom. Detta var samma pappa som under polisförhör sa att han aldrig märkte något konstigt med deras förhållande. Detta påtalades av barnens pappas advokat.
Mammans advokat kunde inte på något sätt säga att pappan var dålig, och när de frågade mamman om varför hon skulle ha barnen så blev svaret "För att jag är mamman".

Beslutet kom i onsdags, barnen dömdes till mamman.

Rätten hade alltså brytit mot 3 praxis
- Mamman var den som flyttade
- Boendeutredningen som talade för pappan
- Det intermistiska beslutet som varit att barnen skulle bo hos sin pappa vilket de gjort i 1 års tid.

Det ENDA rätten kunde säga om pappan var att han försökte bestämma över barnens dagis där nere, att de inte skulle få ha det. Det var ingenting pappan hade gjort under rättegången, utan det han sa var att han motsatte sig dagis i den formen som det var nu. Han ville att de skulle gå hos dagmamma eller åtminstone på samma avdelning då de bara är på dagis där var 4 vecka, vilket blir nästan som en ny inskolning varje gång. Det stod INGENSTANS i domen att han var dålig på något vis, det stod ingenstans om fel han hade gjort. Det enda var det här om dagis och ändå dömdes barnen till mamman.



Hur är detta möjligt?

Det finns så otroligt mycket mer att skriva om det här men det skulle bli en hel bok, så jag hoppas att ni frågar om det är något ni undrar över.
 
Senast ändrad:
Sv: När pappan blir förloraren

Det blir ju bara en gissningslek och det står ju i domen hur de kommit fram till sitt beslut.
Om det är som du säger så är det ju bara att överklaga, något annat finns inte.
 
Sv: När pappan blir förloraren

Ja, det står i domen att
"Pappan visat sig dominant genom att vilja bestämma över dagis"

Det enda de dömde på, det fanns inget annat som talade mot pappan i domen.

Jag är bara så upprörd, hur kan de bara strunta i allt annat för det?

I Soc. utredning står det även att det inte är bra med två dagis.

Förhoppningsvis så går det att överklaga, det är inte säkert de vill ta upp det.
 
Sv: När pappan blir förloraren

Visst finns det någon förening liknande Kvinnojourerna för ensamma pappor, det kanske är ett ställe där man kan få lite vägledning.
Googla!
Gjorde en snabbgoogling, hittade detta länktips
men vet inte hur aktuella de länkarna är.
Hittade en ännu bättre mansjour
 
Senast ändrad:
Sv: När pappan blir förloraren

Mansjouren, är det inte den som är till för de som slår sina barn och/eller kvinnan?

Jag har för mig att pappan ringt till något liknande iaf, och då var det till för män som var våldsamma.

Tack för länkarna
 
Sv: När pappan blir förloraren

Nej, hos exempelvis Uppsala mansjour står såhär:

Ring till oss om du känner att du behöver tala ut om dina problem vid t.ex.
- separationer
- vårdnads- och umgängestvister
- andra relationsproblem
- missbruks- eller aggressionsproblematik
- arbetslöshet och/eller ensamhet
 
Sv: När pappan blir förloraren

Åh, tack.

Jag ska kolla upp lite om det finns någon lämplig här
 
Sv: När pappan blir förloraren

Det svenska rättssystemet förutsätter att inblandade parter talar sanning. När så inte är fallet fungerar det inte. :grin:

Det blir till att överklaga. Frågan är om det inte är läge att byta advokat också?

;) Krocket
 
Sv: När pappan blir förloraren

Angående lögnerna så var det ingenting som stod med i domen, där stod bara att pappan genom att motsätta sig dagis visat sig vara dominant.

Byte av advokat är inte aktuellt, hon har inte gjort något fel. Alla utredningar talar för pappan, två soc utredningar talar för honom och bara det är något som tingsrätten inte brukar gå emot. Sen att det var hon som stack, och pappan stannade kvar och hade kvar barnens vardagliga miljö, det är också något som tingsrätten inte brukar gå emot. Och sen då framför allt att det intermistiska beslutet var att barnen skulle bo hos honom och det har barnen nu gjort i 1 års tid.

Domaren i tingsrätten har aldrig dömt till en pappa tidigare, men alla var ändå så säkra på att den här pappan skulle få barnen då allt talade för honom, och inte för henne.
 
Sv: När pappan blir förloraren

Det är verkligen fruktansvärt tragiskt när sådant här händer :( Att vi inte har kommit längre är väldigt märkligt.
Jag hoppas att pappan orkar överklaga och får rätt till sina barn och att barnen inte far alltför illa under tiden rättsprocessen pågår.

Det är ju detta som är så svårt, att säga att någon är dominant för att denne vill sina barns bästa är så tragiskt :cry:

Oavsett om man är mamma eller pappa så har, eller, man borde få ha, rätt att försöka skydda sina barn.
 
Sv: När pappan blir förloraren

Det här med dagis är ju en historia för sig själv.

Under rättegången så sa pappan att han inte ville att barnen skulle ha den dagisformen som de har där mamman bodde, utan att det varit bättre om de gått på samma avdelning eller helst hos dagmamma då det är så sällan de går där
Mamman svarade då att i den kommunen så fanns det varken dagmamma eller syskondagis.

Pappans advokat ringde då till den kommunen under pausen som var under rättegången och fick reda på att det fanns både dagmamma och syskondagis, som dessutom hade platser.

Ja, hans rädsla över att hon ska göra illa barnen igen är fruktansvärt stor.
 
Senast ändrad:
Sv: När pappan blir förloraren

Angående lögnerna så var det ingenting som stod med i domen, där stod bara att pappan genom att motsätta sig dagis visat sig vara dominant.

Byte av advokat är inte aktuellt, hon har inte gjort något fel. Alla utredningar talar för pappan, två soc utredningar talar för honom och bara det är något som tingsrätten inte brukar gå emot.

Jag kan bara tala utifrån egen erfarenhet här. I ett tvistemål agerade vår advokat helt korrekt men vi förlorade ändå i första instans då motparten ljög friskt och spelade på känslor. Vår advokat var liksom vi mer än förvånade över att rättsinstansen inte kontrollerade sanningshalten i det motparten sade.

Nu fick vi rätt i nästa instans men jag kan säga så här i efterhand att jag hade gärna sett att vår advokat var mer beredd på att mota Olle i grind.

Hur som helst, lycka till med allt. Det är väldigt tråkigt att läsa vad som pågår här och jag tycker fruktansvärt synd om barnen.

;) Krocket
 
Sv: När pappan blir förloraren

Uppdaterar lite


Det skickades in en överklagan till Hovrätten på torsdagen, dagen efter domen kom. Måndagen efter meddelar Hovrätten att tingsrättens dom stoppas, och de har nu tagit ett nytt intermistiskt beslut att barnen ska bo hos pappan tills ärendet tas upp i Hovrätten!:banana:

Det fanns visst lite rättvisa ändå, och det är så skönt att Hovrätten såg att det var något konstigt med Tingsrättens beslut.
 
Sv: När pappan blir förloraren

Uppdaterar lite


Det skickades in en överklagan till Hovrätten på torsdagen, dagen efter domen kom. Måndagen efter meddelar Hovrätten att tingsrättens dom stoppas, och de har nu tagit ett nytt intermistiskt beslut att barnen ska bo hos pappan tills ärendet tas upp i Hovrätten!:banana:

Det fanns visst lite rättvisa ändå, och det är så skönt att Hovrätten såg att det var något konstigt med Tingsrättens beslut.

Skönt att det går åt rätt håll på något vis iaf, hoppas att det löser sig på allra bästa vis för barnen!


Följer på väldigt nära håll en vårdnadstvist just nu som är utan dess like. Barnet ifråga blev akut placerat hos sin mamma i somras pga hemska omständigheter, fadern är en vidrig människa som misshandlar sin familj som vardagsmat, drogmissbrukar (fast det påstås i rätten nu att han är drogfri trotts att så gott som "hela stan" vet att så inte är fallet så han inte direkt är hemlig med sitt drogande). Dottern har i hans vård blivit sexuellt utnyttjad av en av hans kompisar och det är bara en tumnagel i hela historien. Alla förhandlingar med socialen och familjerätt har tidigare dömt till hans fördel trotts historiken och att han ständigt bryter mot överenskommelser.

Modern är en stadig person med fast inkomst och äger sin egen bostad, stabil och trygg och kämpar livet ur sig för sitt barn, dessvärre har hon i sitt bagage lite bus från sin tonår och att hon för 10 år sedan jobbade för en strippklubb, det lyckas av något skäl förfölja henne än, medan karljävelns vidriga beteende sopas under mattan.

Det borde vara självklart vart dottern ska bo men man vågar fan inte hoppas efter alla resor. :(
 
Sv: När pappan blir förloraren

Jätte tragiskt att läsa, som du skriver så tycker man ju i ditt fall att det är självklart vart barnet ska bo.

Jag hoppas verkligen att det löser sig för din vän!
 
Sv: När pappan blir förloraren

Ett tips i all välmening: kontakta BUP och be om hjälp. En utredning från dem kan göra stor skillnad hur utfallet blir.

Och till Jolanta:

GRATTIS!!! Jag hoppas att ni alla mår bättre nu och kan lägga den svåra tiden bakom er. All lycka till i framtiden.

;) Krocket
 
Sv: När pappan blir förloraren

Hej, tycker det är helt sjukt att bara dra med barnen! Vilken tur att de löste sig för stunden iaf, hoppas det blir en bättre dom i hovrätten!
Helt klart att pappan inte ska behöva flytta efter mamman, ha man skaffa barn ihop å barnen hunnit rota sig i kommunen/staden så är det där barnet bör få bo kvar.
Har hört om ett snarlikt fall där en mamma hade tänkt flytta med sin son från staden där både mor och far redan bodde. Hur man lixom kan va så egoistisk, att ta ifrån barnet sin ena förälder? I mitt tycke ska barnen ha lika mycket tid med sin mor och far så länge den ena av dom absolut inte gjort något illa mot barnet! Men i dags läget kan man aldrig veta hur en domstol ska dömma, vilket kan vara både till för och nackdelar. Det är ju barnen som blir mest lidande.
 
Sv: När pappan blir förloraren

Delvis kl

Jag har ett boktips: läs Ge aldrig upp med Michael Alonzo, den handlar om en pappa som förlorar rätten till sin son. Jag tror också att Michael Alonzo är ordförande i en organisation som heter Pappa-Barn, det kanske är något att kolla upp?


Håller tummarna för papporna och barnen!
 
Sv: När pappan blir förloraren

Helt klart att pappan inte ska behöva flytta efter mamman, ha man skaffa barn ihop å barnen hunnit rota sig i kommunen/staden så är det där barnet bör få bo kvar.
Har hört om ett snarlikt fall där en mamma hade tänkt flytta med sin son från staden där både mor och far redan bodde. Hur man lixom kan va så egoistisk, att ta ifrån barnet sin ena förälder?
Lägger mig egentligen inte i debatten som sådan, men det kan ju vara så att den ena föräldern faktiskt är tvingad att flytta för sin försörjning.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 131
Senast: Anonymisten
·
Gravid - 1år Jag kommer förhoppningsvis få ett barn till hösten. Jag bor idag i Malmö, där jag också jobbar. Jag kommer att vara självstående. Jag...
Svar
15
· Visningar
1 531
Senast: Queen
·
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
8 865
Senast: Enya
·
Övr. Barn Speciell situation. Min dotter har bott heltid hos mig de senaste 10 åren (Hon är 17 år nu). Hennes pappa har betalt 2000;- i underhåll...
2
Svar
31
· Visningar
4 701
Senast: TinyWiny
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp