I min ras är det ju extremt stor skillnad på avel för arbete (vallning) och avel för sport (lydnad/ag/bruks). Det blir vanligare och vanligare med "sportvallning" också, men de går helt klart mer åt sporthållet än åt arbetshållet...Ok. Som sagt. Jag kan noll om BC-avel.
I bruksraserna är det nästan uteslutande förarbrister i grunden när problem dyker upp. Oftast är det bra hundar som körs på helt fel sätt av fel person då det gått åt pipan. Om vi håller oss till att disskutera sportaveln. Tror det har att göra med att sportaveln utvärderas mentalt i mer än dubbelt så stor utsträckning mot Showaveln.
Avskyr föresten begreppet sportavel. Föredrar benämningen arbetande avel. Att den lämpar sig för bla sport är en annan sak
Det är ytterst få arbetsavlade hundar som ställer till det för sig och ägarna, jämfört med sporthundarna.