Sv: När ens häst blir gammal...
Jag skulle aldrig kunna sälja min 21-åring.( han hade blivit knäckt,enmanshäst så det visslar om det, dessutom skulle jag bli knäckt!enhästmänniska.. Om jag så blir pank så ska jag behålla honom. Mina tankar är så här: så länge jag kan rida honom,utan att han mår dåligt, så gör jag det.Givitvis så tar jag hänsyn till hans ålder. Skulle det sen vara att han blir dålig (i ben eller så) och inte går att rida på, så finns det massa skojj vi kan göra tillsammans,(nh träning osv) så länge han är pigg o ser livet positivt så tänker jag låta honom ha det så. men nu vet jag iof inte hur han skulle reagera om jag inte kunde rida ut, men så länge han blir ompysslad, o får använda hjärnan så tror jag att han är lycklig. Men, jag har sagt till mig själv, att skulle han bli dålig, tappa livsgnistan,o kanske visa att han har ont, även om han inte rids, så ska han få somna in.För jag har sett fall där hästar gått o mått skit rent ut sagt, bara för att människan är egositisk, för så ser jag det. När man inte kan släppa taget o inte ser hur hästen mår, för att man själv är rädd om sitt egna hjärta, då har man gått förlångt. Visst, det är lätt att säjja, hoppet finns ju alltid. men jag vill inte ta bort min häst när han inte kan stå,allså inte dra det till maxgärnsen!finns det ingen återvändo, så ska han få sluta sina dagar.Han ska inte behöva lida.han ska få ett värdigt slut. Det är han värd.Han har gett mej så mycket, så det är jag skyldig honom!!
Jag skulle aldrig kunna sälja min 21-åring.( han hade blivit knäckt,enmanshäst så det visslar om det, dessutom skulle jag bli knäckt!enhästmänniska.. Om jag så blir pank så ska jag behålla honom. Mina tankar är så här: så länge jag kan rida honom,utan att han mår dåligt, så gör jag det.Givitvis så tar jag hänsyn till hans ålder. Skulle det sen vara att han blir dålig (i ben eller så) och inte går att rida på, så finns det massa skojj vi kan göra tillsammans,(nh träning osv) så länge han är pigg o ser livet positivt så tänker jag låta honom ha det så. men nu vet jag iof inte hur han skulle reagera om jag inte kunde rida ut, men så länge han blir ompysslad, o får använda hjärnan så tror jag att han är lycklig. Men, jag har sagt till mig själv, att skulle han bli dålig, tappa livsgnistan,o kanske visa att han har ont, även om han inte rids, så ska han få somna in.För jag har sett fall där hästar gått o mått skit rent ut sagt, bara för att människan är egositisk, för så ser jag det. När man inte kan släppa taget o inte ser hur hästen mår, för att man själv är rädd om sitt egna hjärta, då har man gått förlångt. Visst, det är lätt att säjja, hoppet finns ju alltid. men jag vill inte ta bort min häst när han inte kan stå,allså inte dra det till maxgärnsen!finns det ingen återvändo, så ska han få sluta sina dagar.Han ska inte behöva lida.han ska få ett värdigt slut. Det är han värd.Han har gett mej så mycket, så det är jag skyldig honom!!