FeatherCloud
Trådstartare
För drygt ett år sen flyttade jag med häst till Skåne och fick pga. tättbebyggelsen vänja mig vid att rida på lite mer begränsat område. Så långt allt väl, från vårt stall har jag ändå tillgång till fin ridterräng, bl.a. i en liten furuskog med bra anlagda ridstigar.
Vi är ganska många som samsas om utrymmet, både motionärer, ryttare från flera stall, brukshundsklubben och skolor/dagis brukar röra sig på området men eftersom vi ryttare bl.a. har skyltade ridvägar och inte ger oss in på smalare stigar enbart till för fotfolk, så uppstår sällan problem utan alla är ständigt glada och trevliga.
Tills nu!
Sen i våras har vid upprepade tillfällen någon gjort sig besväret att på flera ställen längs en av de smalare ridstigarna släpa ut stockar och grenar och lägga så att de väldigt klart är i vägen. För att komma förbi får man skritta långt ute på kanten där det växer stora, yviga buskar och be en bön att hästen inte trasslar in sig. Nu har jag tröttnat och sitter konsekvent av och släpar bort allting så gott det går, men 1-3 dagar senare är allt tillbaka igen.
Skapelserna är tydligt utlagda för att förstöra, ligger ofta i smala och långa "liggande kors" (alltså inte som ett krysshinder, utan nerlagt) för att man inte ska kunna hoppa över, och gärna med fler grenar ovanpå, samt alltid en mängd smågrenar som sticker rakt upp i luften och åt alla håll. Ingenting man gärna rider igenom/över, med andra ord.
De andra i stallet har såklart också sett de här, men bortförklarar det med att det antingen är ponnyungar som bygger hinder, eller att det är någon av dagisgrupperna/scouter som helt enkelt bygger saker. Jag köper det inte, ingen kan bygga hinder på det viset, dagispersonal skulle förstå (antar jag!) att sakerna är ivägen på en ridstig, och ensamma barn skulle nog inte orka släpa alla grenar, då en del av dom är för tunga för att jag ska orka lyfta bort dom utan problem, och jag betraktar ändå mig själv som relativt stark.
Syftet är alltså relativt uppenbart att förstöra för oss ryttare, och jag börjar tröttna!
Att sitta av och släpa bort stockarna/slänga in dom i ett tätt buskage funkar ju för stunden, men sen kommer det som sagt tillbaka igen inom ett par dagar och jag vill kunna trava och galoppera utan att oroa mig över vad hästen ska trampa in i bakom nästa krök.
Så, vad kan man göra? Han som från kommunen är ansvarig för att underhålla ridvägarna/skogsområdet är medveten om problemet men hans skötsel sträcker sig i princip till att beskära något träd som växer ivägen, röja sly nån/några gånger om året och ev. underhålla de flisade vägarna. Han kan ju inte springa där och ta bort sånt här, med tanke på hur ofta det dyker upp igen.
Kan jag anmäla det? Det lär ju inte bli någon efterföljd av det ivf, för jag har inte sett någon och det finns knappast resurser för sådant ändå, men jag vill göra något, jag blir så ruskigt arg på folk som verkligen lägger tid och energi för att förstöra för, och i förlängningen kanske skada hästar och ryttare...
Vi är ganska många som samsas om utrymmet, både motionärer, ryttare från flera stall, brukshundsklubben och skolor/dagis brukar röra sig på området men eftersom vi ryttare bl.a. har skyltade ridvägar och inte ger oss in på smalare stigar enbart till för fotfolk, så uppstår sällan problem utan alla är ständigt glada och trevliga.
Tills nu!
Sen i våras har vid upprepade tillfällen någon gjort sig besväret att på flera ställen längs en av de smalare ridstigarna släpa ut stockar och grenar och lägga så att de väldigt klart är i vägen. För att komma förbi får man skritta långt ute på kanten där det växer stora, yviga buskar och be en bön att hästen inte trasslar in sig. Nu har jag tröttnat och sitter konsekvent av och släpar bort allting så gott det går, men 1-3 dagar senare är allt tillbaka igen.
Skapelserna är tydligt utlagda för att förstöra, ligger ofta i smala och långa "liggande kors" (alltså inte som ett krysshinder, utan nerlagt) för att man inte ska kunna hoppa över, och gärna med fler grenar ovanpå, samt alltid en mängd smågrenar som sticker rakt upp i luften och åt alla håll. Ingenting man gärna rider igenom/över, med andra ord.
De andra i stallet har såklart också sett de här, men bortförklarar det med att det antingen är ponnyungar som bygger hinder, eller att det är någon av dagisgrupperna/scouter som helt enkelt bygger saker. Jag köper det inte, ingen kan bygga hinder på det viset, dagispersonal skulle förstå (antar jag!) att sakerna är ivägen på en ridstig, och ensamma barn skulle nog inte orka släpa alla grenar, då en del av dom är för tunga för att jag ska orka lyfta bort dom utan problem, och jag betraktar ändå mig själv som relativt stark.
Syftet är alltså relativt uppenbart att förstöra för oss ryttare, och jag börjar tröttna!
Att sitta av och släpa bort stockarna/slänga in dom i ett tätt buskage funkar ju för stunden, men sen kommer det som sagt tillbaka igen inom ett par dagar och jag vill kunna trava och galoppera utan att oroa mig över vad hästen ska trampa in i bakom nästa krök.Så, vad kan man göra? Han som från kommunen är ansvarig för att underhålla ridvägarna/skogsområdet är medveten om problemet men hans skötsel sträcker sig i princip till att beskära något träd som växer ivägen, röja sly nån/några gånger om året och ev. underhålla de flisade vägarna. Han kan ju inte springa där och ta bort sånt här, med tanke på hur ofta det dyker upp igen.
Kan jag anmäla det? Det lär ju inte bli någon efterföljd av det ivf, för jag har inte sett någon och det finns knappast resurser för sådant ändå, men jag vill göra något, jag blir så ruskigt arg på folk som verkligen lägger tid och energi för att förstöra för, och i förlängningen kanske skada hästar och ryttare...
