downunder
Trådstartare
Postade just i en anna tråd om dagens ridpass och började smått fundera om detta 'fenomen'. Orkar inte skriva om hela texten så kopierar in det jag tidigare skrivit så ni kan läsa:
Jaha...då var min första ridtur får 2011 avklarad. Nu efter att Cassie fått ligga på latsidan under jul och nyårshelgen och endast blivit sparsamt riden, är det dags att sätta igång igen. Det var endel krut i henne, det kändes. Hon ska ju alltid testa mig de första 15 min i uppvärmningen. I dag var det lite mer än vanligt. Hon ville springa ifrån jobb och bestämma takten själv. Helst i övertempo och kort i steget. Tog tag i bettet stundtals. Dock var hon mjukare i munnen än vanligt när hon väl sammarbetade och mjuknade och trampade på rätt bra bak. Körde på tempoväxlingar, halter och övergångar och försökte hålla hennes hjärna sysselsatt med volter och ridvägar. Blir lite på styva linan när andra hästar är i manegen och skulle showa till det lite när vi red förbi galoppande häst i rund corallen bredvid. Tur att man var tillräckligt svettig i baken så satt som limmad i sadeln. Då hon lugnat sig, gett upp med att överta rodret och andra hästarna tränat klart blev det riktigt nice! Hyfsat avslappnad, hyfsat tempo och halterna hon ignorerat i början räckte med att sitta till i sadeln så blev det tvärstopp... inte traaavvvv....skrittttttttt...smyyyyg...stopp...smy yyyg...stopp. Tog det lite lugnt med galopparbetet idag då jag inte ville börja med att överarbeta på en gång. Men efter en rush och 'yesssss back on the track' från tantens sida... fick jag en underbar samlad galopp där hon satte under sig riktigt bra, jag bara njöööööt... låtsades jag var Kyra och bad en tyst bön att det skulle hålla i sig. Ibland undrar jag om jag har en häst med personlighetsklyvning... börjar med en typ av häst och slutar passet med en helt annan.
Nu till mina funderingar... detta mönster dagar sig ofta då jag ska rida ett pass med tanten. Det är ofta en trotsiget hos henne den första delen av passet, där hon testar mig och tycks prova olika medel för att 'slippa' jobba. Och när hon 'gett upp' jobbar hon som en helt annan häst. Mjukare, trevligare och lyssnar på finaste hjälperna. Bra respons och mycket bättre skjut. Hon är nu sju år och jag undrar om detta är något jag bara får finna mig i, att hon är sto och kommer att testa, eller är det 'bratt' beteende och hur kan jag få bukt med det och slippa ha 'disagreements' varje gång vi sätter igång? Är det andra som upplever det här när ni ska rida, får ni liksom börja om om ni inte ridit lika mycket en period? Känns verkligen ibland som hon har personlighets klyvning...
Jaha...då var min första ridtur får 2011 avklarad. Nu efter att Cassie fått ligga på latsidan under jul och nyårshelgen och endast blivit sparsamt riden, är det dags att sätta igång igen. Det var endel krut i henne, det kändes. Hon ska ju alltid testa mig de första 15 min i uppvärmningen. I dag var det lite mer än vanligt. Hon ville springa ifrån jobb och bestämma takten själv. Helst i övertempo och kort i steget. Tog tag i bettet stundtals. Dock var hon mjukare i munnen än vanligt när hon väl sammarbetade och mjuknade och trampade på rätt bra bak. Körde på tempoväxlingar, halter och övergångar och försökte hålla hennes hjärna sysselsatt med volter och ridvägar. Blir lite på styva linan när andra hästar är i manegen och skulle showa till det lite när vi red förbi galoppande häst i rund corallen bredvid. Tur att man var tillräckligt svettig i baken så satt som limmad i sadeln. Då hon lugnat sig, gett upp med att överta rodret och andra hästarna tränat klart blev det riktigt nice! Hyfsat avslappnad, hyfsat tempo och halterna hon ignorerat i början räckte med att sitta till i sadeln så blev det tvärstopp... inte traaavvvv....skrittttttttt...smyyyyg...stopp...smy yyyg...stopp. Tog det lite lugnt med galopparbetet idag då jag inte ville börja med att överarbeta på en gång. Men efter en rush och 'yesssss back on the track' från tantens sida... fick jag en underbar samlad galopp där hon satte under sig riktigt bra, jag bara njöööööt... låtsades jag var Kyra och bad en tyst bön att det skulle hålla i sig. Ibland undrar jag om jag har en häst med personlighetsklyvning... börjar med en typ av häst och slutar passet med en helt annan.
Nu till mina funderingar... detta mönster dagar sig ofta då jag ska rida ett pass med tanten. Det är ofta en trotsiget hos henne den första delen av passet, där hon testar mig och tycks prova olika medel för att 'slippa' jobba. Och när hon 'gett upp' jobbar hon som en helt annan häst. Mjukare, trevligare och lyssnar på finaste hjälperna. Bra respons och mycket bättre skjut. Hon är nu sju år och jag undrar om detta är något jag bara får finna mig i, att hon är sto och kommer att testa, eller är det 'bratt' beteende och hur kan jag få bukt med det och slippa ha 'disagreements' varje gång vi sätter igång? Är det andra som upplever det här när ni ska rida, får ni liksom börja om om ni inte ridit lika mycket en period? Känns verkligen ibland som hon har personlighets klyvning...